Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1929 - Huvuddragen av Leningrads kraftförsörjning, av N. Popoff - Sveriges elektrokemiska industri och dess kraftförsörjning. Diskussion, av G. Malm, Nils Ekwall, W. Palmær, A. Ekwall, Kleman, Forssell och Rodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
Ånggenerering 26 ton/tim ........ 87 %
„ 33,8 „ ......,. 85 %
Pannorna tillverkas vid ryska verkstäder.
Den andra ångcentralen, som normalt är i bruk.
"Röda Oktober", innehåller två turboaggregat,
vardera med en normal effekt om 10 000 kW. Varvtalet
är 3 000 varv pr min. Det ena av dessa levererades
redan 1’916 och är av Brown Boveris äldre
konstruktion. Det andra, installerat 1925, är av den bekanta
Erster Brünner Maschinenfabriks — Lösels —
konstruktion och har två cylindrar. Arbetstrycket är 15
ata vid 350°C och normalt vakuum 96 %. De vid
provningarna erhållna resultaten voro visserligen
i och för sig goda, men dock lägre än de
garanterade. Vidare hava driftsavbrott varit tämligen
vanliga. Det har nämligen visat sig, att
konstruktionen är väl lämpad för stora enheter, men
däremot ömtålig vid de effektbelopp, varom här är
fråga, på grund av skovlarnas små dimensioner i de
första stegen.
Station nr VI, Volhov vattenkraftverk, är belägen på
ett avstånd av 130 km från Leningrad och utnyttjar
forsarna Petropavlovsky i Volhovfloden. Fallhöjden
är 9,8—11,2 ni och vattenmängden varierar normalt
mellan 200 och 1 500 m3/sek. Maximala
vattenmängden kan uppgå till 2 300 m3/sek. Den exceptionella
lågvattenmängden är 50 m3/sek.
Över floden är utförd en dammbyggnad, fast
ski-bordsdamm, med en total längd av 210 m. På
vänster sida ansluter den till flodstranden, medan dess
högra ändpunkt anknyter dels till kraftstationen och
dels till en ca 270 m lång sammanhängande
valvkonstruktion av betong, vilken tjänstgör som isskydd för
kraftstationen.
Kraftstationen bildar vinkel med dammen och har
en längd av 170 m. Mellan densamma och högra
stranden finnes en slussanordning för fartygstrafiken
samt Stoneyluckor för flodvatten- och
isavbörd-ning. Slussen är ungefär av samma storlek som de
nya slussarna vid Trollhättan.
Den elektriska utrustningen för Volhov finnes
detaljerat beskriven i Aseas tidning nr 11—12 1927,
vartill intresserade hänvisas. Här skall därför i all
korthet endast den turbintekniska delen beröras.
Den maskinella utrustningen utgöres av åtta
huvudturbiner och två hjälp turbiner. De förra äro vertikala
snabblöpare — ns = 440 — av Francistyp och
levererade av Verkstaden i Kristinehamn. De äro
konstruerade för 10,5 m normal fallhöjd och avge 10 000 hkr
vid 75 varv pr min. Maximala effekten garanterades
till 11 500 hkr men vid prov hava turbinerna utvecklat
ända till 12 200 hkr. Den bästa
verkningsgraden uppgår till 91,5 %, vilket är den högsta uppmätta
verkningsgradsiffran för en Francisturbin med så högt
specifikt varvtal. Turbinerna äro till dimensionerna
bland de största av nu förefintliga Francisturbiner.
Löphjulsdiametern är sålunda 5,03 m och
ledskene-höjden 1,8 m, vilka mått endast överträffas av
Conowingo och Cedar Rapids i U. S. A. samt Chancy
Pougny i Frankrike.
De mindre turbinerna hava levererats av Nydqvist
& Holm och äro konstruerade för 1 400 hkr vid 150
varv pr minut. Vid provning hava de avgivit intill
1500 hkr och utvisat en bästa verkningsgrad av
91 %.
Samtliga turbiner hava regulatorer av Nydqvist &
Holms konstruktion och försedda med Englessons
evolventpendel. Servomotorn till de stora turbinerna
är anbragt på själva ledskenelocket och med
oljeledningar förbunden med regulatorn, medan de små
turbinernas Servomotor är sammanbyggd med
regulatorn.
Sugrören till de stora turbinerna äro utvalda efter
noggranna modellförsök i verkstadens laboratorium,
och utmärka sig för små dimensioner relativt de
sugrör, som utförts vid liknande anläggningar,
exempelvis i Amerika.
De stora turbinerna äro direktkopplade till
generatorer, som normalt utveckla 8 250 kVA vid eos <p.= 0,8
och 11 000 voit. Fyra av dessa hava tillverkats av
Asea, medan de andra utförts av statens elektriska
trust i Leningrad, som även levererat
smågenerato-rerna.
Alla bärlager av Hoffmanntyp, äro tillverkade av
Verkstaden och äro på de större aggregaten utförda
för ett axialtryck av 260 ton.
Generatorerna äro sammankopplade i två grupper
om vardera fyra stycken, som via
högspänningstrans-formatorer mata huvudlinjerna till Leningrad.
__(Forts.)
SVERIGES ELEKTROKEMISKA INDUSTRI OCH DESS
KRAFTFÖRSÖRJNING.
Diskussion.
Efter dr Jakob Forssells föredrag den 21 nov. inför
Sveriges kemiska industrikontor, vilket föredrag
återgivits i de bägge senaste häftena av Teknisk
tidskrift, utspann sig en livlig diskussion. Denna leddes
av industrikontorets ordförande direktör B. Almgren.
Diskussionsinläggen återges här i väsentliga delar.
Generaldirektör G. Malm: Det föredrag, vi hört här
i afton, var mycket intressant, och det ligger säkerligen
mycket arbete där bakom. Givetvis är det åtskilligt,
som inbjuder till kritik, men jag fruktar, att en kritik
i detaljer skulle taga mycket lång tid. Jag skall där-
för för min del, såsom chef för vattenfallsstyrelsen,
endast beröra vissa allmänna synpunkter.
Det förefaller som om föredragshållaren utav i vissa
utredningar gjorda uttalanden skulle vilja konstruera
fram ett program, som vattenfallsstyrelsen skulle följa
eller tänka sig följa, rörande fördelningen av elektrisk
kraft till olika grenar av näringslivet. Men jag vill
bestämt hävda, att något sådant för oss bindande program
icke förefinnes.
Skall man tala om ett program för
vattenfallsstyrelsens kraftdistribution, vill jag för min del endast
godkänna tvenne punkter. Den ena hava vi ställt upp
själva och den är, att vi skola söka tillgodose
kraftbehovet för det svenska näringslivet inom det område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
