Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1929 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Norrköpings polytekniska förening, av Br. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(5 Nov. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
663
i tiden och i människosjälen. Egyptens pyramider med
sina gigantiska mått och solida konstruktion, i stånd att
trotsa årtusenden, skulle sålunda vara ett uttryck för
egypternas religiösa evighetstro. Grekernas höga
marmorkolonnader skulle vara en symbol för tankens
strävan mot högtliggande mål. Den nyaste byggnadskonsten
"Funktionalismen" är i överensstämmelse härmed det
symboliska uttrycket för nutiden, karaktäriserad framför
allt av teknikens oerhörda framsteg. Något fullödigt
uttryck för den nutida människosjälen kan den dock
knappast vara, då all historia lär oss, att människosjälens
utveckling försiggår så långsamt, att det kräves årtusenden
för att påvisa den. Funktionalismen får i stället
betraktas som en övervägande social företeelse. Den vid
världskrigets slut framträdande bostadsbristen framtvingade
en snabb och billig, fabriksmässig produktion av
bostäder, och dessa blevo för en tid normgivande inom
arkitekturen i stället för institutionsbyggnaderna. Om dess
syfte var att framför allt alstra bostäderna billigt,
halden dock visat sig innebära en del egendomliga
motsägelser, i det dess produkter mera påträffas hos de
förmögna än hos de mindre bemedlade. Om den rike
föredrar järnrörsstolen framför rokokomöbeln, måste det
vara av estetiska skäl. Förkämparna för
funktionalis-men vilja helt frånsäga sig gemenskapen med de gamla
hävdvunna formerna, men dessutom vilja de göra denna
byggnadskonst liksom all annan industri internationell
och därvid icke ens taga hänsyn till de olika klimatiska
betingelserna. Det internationella målet ha de dock
endast delvis vunnit, ty det är huvudsakligen i Tyskland,
Frankrike och Holland med dessa länders tämligen
likartade klimat, som funktionalismen slagit igenom,
Italienaren är icke hågad att bo i de moderna glashusen,
enär han behöver skydd mot solen. Rörelsens framgång
i Frankrike kan till väsentlig del skrivas på omsorgen
om folkhälsan. Den moderna bostadshygienens krav på
ljus, luft och vatten hava i Frankrike varit synnerligen
dåligt tillgodosedda. "Badkar i stället för antikviteter"
har där blivit en lösen av stark verkan. Utan tvivel har
vördnaden för gamla sköna föremål förut gått för långt,
så att mången känt sig som i ett museum, omgiven av
föremål med etiketten "får ej vidröras". Därav den
desperation, med vilken man nu går till verket för att
riva ned och bygga nytt. Tekniken ställer material till
förfogande. Platta yttertak och fönster, som upptaga
väggens hela längd, så att muren icke mera är det
bärande i konstruktionen, möta inga svårigheter. För
formens skönhet får maskinen tjäna som ledstjärna. Därav
de moderna husens likhet med ångbåtar, pansartorn osv.
Men häri ligger deras svaghet, ty den maskin, som genom
sin kraft hänför oss till skönhetsdyrkan i dag, står
kanske inom 50 år på ett tekniskt museum utan att kunna
väcka annat än ett medlidsamt löje. Huset som
byggdes efter denna modell, skall dock stå kvar, men det kan
ej längre tillfredsställa skönhetsbegäret. Det kommer i
stället att ge intryck av efterblivenhet. Går man så
långt, att man tar flygmaskinen som modell för ett hus,
vilket på sina håll förekommit, så är detta icke endast
en misslyckad romantik utan även ett frångående av
funktionalismens idé, ty ett hus skall vara en kraft i vila,
men icke en kraft i rörelse. Sådana yttringar av den
moderna byggnadskonsten som den nyss nämnda bottna
tydligen icke i ändamålsenlighetens idé utan i rent
estetiska synpunkter, närmast påminnade om kubism och
futurism inom målar- och bildhuggarkonst. Talaren
lämnade i form av ljusbilder några prov även på dessa
konstyttringar. Det med fascinerande vältalighet
framförda föredraget väckte livligt bifall. Vid det efter supén
följande samkvämet blev professor Josephson föremål för
klubbens tacksamma hyllning. F. M.
Norrköpings polytekniska förening
höll den 29 nov. sammanträde under ordförandeskap av
stadsingenjör John E. Petterson. Härvid lämnade
civilingenjör Bo Ekelund en teknisk redogörelse för
utförandet av kajbyggnaden vid Hospitalsholmen i
Norrköping, evad det gällde A.-b. Armerad betongs arbete.
Detta gällde utförandet av 300 meter kaj för 8 meters
vattendjup. Efter diverse förberedande mindre
åtgärder sattes arbetet på allvar i gång den 15 april i år med
uppmonterandet av en stor grävmaskin. Denna, som
hade en maximikapacitet av omkring 250 kbm per 8%
timme, användes för grävning på platsen för själva
kajkroppen. I mitten av maj månad påbörjades arbetet
med pålning under den blivande kajkroppen. 3 200 pålar
nedslogos med en sammanlagd längd av över 60 km.
Pålningsarbetet pågick mellan den 15 maj och 1 oktober.
I början av juni igångsattes arbetet med gjutningen av
själva kajkroppen och fortgick praktiskt taget utan
avbrott till den 1 november. Arbetet med kajens
förankringsanordningar påbörjades i slutet av augusti och
avslutades den 20 november. Ännu återstående arbeten
äro dels granitbeklädnad av kajens framkant, dels
åter-transport av de schaktmassor, som under byggnadstiden
varit upplagda framför kajen, huvudsakligen för att
tjäna som provisorisk fördämning. Arbetsstyrkan har
varierat på så sätt att den under april, maj och juni
månader var ungefär 30 man, under juli ökades den
successivt från 30 till 60 man, i augusti var den fortfarande
60 man, i september ökades den successivt från 60 till
90 man och i oktober kulminerade den med 105 man. I
slutet av november månad hade den nedbragts till 40
man.
Arbetsmaskinerna ha utgjorts av förstnämnda
grävmaskin, två 20 meters pålkranar och en stor
betongblandare. Samtliga ha varit monterade på traverser,
som löpt på spår utmed den blivande kajsträckan.
Härigenom har möjliggjorts att arbete för % millioner kr.
kunnat utföras inom den förhållandevis korta tiden av
effektivt ungefär 8 månader.
Om arbetet i sin helhet framhöll föredragshållaren att
detta gynnats av de allra mest idealiska
väderleksförhållanden särskilt på höstsidan, då man icke haft någon
känning av kyla.
Ingenjör Ekelund lämnade också en redogörelse för
bron över Hjälmaresund. Landsvägsbron, som länge
påtänkts, ersätter en gammal färjförbindelse. Arbetet
uppdrogs åt A.-b. Armerad betong fjärdedag jul f. å. Det
har omfattat tre broar, en fast bro med 45 meter
spännvidd, en annan bro med 30 meters spännvidd och en
svängbro med en sammanlagd längd av ungefär 40 meter.
Därtill kommer ungefär 1 km vägarbete. De fasta broarna
ha utförts av högvärdig betong som s. k. parabelbågar
med styva dragband av helvalsade järnbalkar, varigenom
enligt allmänna omdömet brons konstruktör överingenjör
David Andersson lyckats förena teknikens och estetikens
krav på ett elegant och lyckligt sätt. Broarna ha
körbanor av gjutasfalt på betong. Svängbron är utförd av
järn och körbanan är av gjutasfalt på betong.
Samtliga broar med tillfartsvägar invigdes den 5
november i år av landshövding Sederholm i närvaro av
landshövdingarna från Örebro och Västmanlands län och
en mängd intresserade, vilket vittnar om att ett stort
intresse förefanns för brobyggnaderna. Den effektiva
arbetstiden för hela företaget var 10 månader.
I samband med redogörelserna förevisades en film
och skioptikonbilder, belysande de olika faserna i de
berörda arbetena.
Ordföranden framförde föreningens tack till
föredragshållaren, varefter man samlades till supé med nachspiel.
Br.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
hade den 12 nov. sammanträde under ordförandeskap av
direktör Gustaf Hök.
Efter protokolljustering och inval höll lantmätaren,
fil. lic. Ludvig Rosenbaum föredrag över ämnet: "Några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
