Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 28 dec. 1929 - »Så ha vi alltid gjort förut», av Karl Tingsten - Notiser - Isbrytande godsfärja för leden Trälleborg—Sassnitz - De privata radiostationerna - Kuggväxlade ångturbiner för träsliperier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
TEKNISK TIDSKRIFT
16 nov. 1929
"SÅ HA VI ALLTID GJORT FÖRUT."
Då en arbetsmetod, avsiktligt eller av en händelse,
blir föremål för särskild uppmärksamhet, inträffar ej
sällan, att den befinnes vara uppenbart behäftad med
större eller mindre brister. Då man frågar varför en
sålunda påtagligt olämplig arbetsmetod dock finner
användning, får man av arbetsledaren ofta det
för-lägna, stundom triumferande men alltid med någon
förargelse uppblandade svaret: "Så ha vi alltid gjort
förut", kanske åtföljt av tillägget, "så det måtte väl
vara riktigt."
I detta svar uppenbarar sig traditionens och vanans
makt. Det omtalar, att det föreliggande fallet ej
varit föremål för något särskilt begrundande och att
metoden utan påvisbar anledning fått den fasta
förankring i vederbörandes medvetande, som utesluter
varje tanke på att den kunde vara annorlunda än
den är.
Över en dylik av utvecklingens lag oberörd
gammal arbetsmetod synes ligga något stabilt, oantastligt.
Metoden, som kanske genom en ren tillfällighet för
en 40 à 50 år sedan för första gången fick
användning, är för den därvid "uppfödde" och däri inbitne
helt enkelt ett sakförhållande över vilket inga
reflexioner göras, en fast klippa, som det ej kan bli tal
om att söka rubba. Dess användning under
årtionden har gjort den helig.
Här avses ej några invecklade efter noggrann
prövning beslutade förfaranden, hos vilka felaktigheter
kunna vara rätt svåra att upptäcka, utan
huvudsakligen enkla, praktiska förhållanden, som i allmänhet
framvuxit utan särskilda åtgärder. Någon liten
eftertanke utdömer metoden, dess fel ligga i öppen dag,
men det är just eftertanken, som saknas —
slentrianen har förblindat. Man fäster helt enkelt ej något
närmare avseende vid denna, tekniskt sett så föga
intresseväckande, från fars till farfars tid
härstammande arbetsmetod, som dock ekonomiskt och
stundom även i andra avseenden spelar en så
betydelsefull roll. Den synes vara alltför oväsentlig för att
vara värd ens ett ögonblicks uppmärksamhet. Man
bara går på som om angelägenheten vore ordnad för
all framtid. Ur allt detta härflyter, förklarligt nog,
det andefattiga, tröstlösa svaret: "Så ha vi alltid
gjort förut", som sålunda utgör blott en hänvisning
till ett vanemässigt förfarande.
Denna oreflekterade vanemässighet, i vars skydd
uttjänta arbetssätt alltjämt fortleva, anstår ej
arbetsledningens män. lika litet som att taga en
arbetsmetods tillämpning sedan långt tillbaka till intäkt för
dess riktighet, att lägga dess ålder som säkerhet för
dess lämplighet. En dylik, även i allmänhet, felaktig
slutledning är beträffande tekniska angelägenheter så
mycket betänkligare som framför allt just inom
tekniken en rastlös strävan förefinnes att åstadkomma
allt bättre och bättre resultat av skilda
verksamhetsgrenar. Där får ej åldern vara mätare på ett
förfarandes lämplighet, utan den genom förändringar i
arbetssätt o. d. stegrade effekten.
"Så ha vi alltid gjort förut" må med fullt fog
åbe-jopas som skäl för bibehållande av folkliga
sedvänjor och bruk. som på ett oskyldigt sätt binda oss
samman med gångna tider, men i fråga om tekniska
angelägenheter passar det ej. Där gäller det i stället
att upptäcka svagheter i det bestående, att ständigt
söka efter det nya, som med det bättres rätt
hänsynslöst undantränger det gamla.
Karl Tingsten.
NOTISER
Isbrytande godsfärja för leden Trälleborg—Sassnitz.
1 proposition till 1929 års riksdag föreslog k. m:t på
järnvägsstyrelsens hemställan, att riksdagen måtte
medgiva, att medel ur statens järnvägars förnyelsefond
skulle få användas för anskaffande av en isbrytande
godsfärja för leden Trälleborg—Sassnitz. Propositionen
blev av riksdagen bifallen. Den närmaste anledningen
till järnvägsstyrelsens framställning var den kända
is-blockaden under sistlidna februari och mars månader,
under vilken trafiken å Sassnitzleden var helt avstängd
under 15 dagar och kunde uppehållas högst
oregelbundet under ett flertal dagar. Järnvägsstyrelsen hade
emellertid sedan flera år tillbaka på grund av den ökade
trafiken varit betänkt på att anskaffa ytterligare en
färja utöver de två, som vid ledens inrättande år 1910
anskaffades. Trafiken har nämligen från 1913 till 1928
ökats från 97 002 till 140 282 befordrade passagerare och
från 126 023 till 234 472 ton överfört gods.
I dagarna har järnvägsstyrelsen träffat avtal med
a.-b. Lindholmen—Motala angående tillverkning och
leverans av godsfärjan i fråga. Skrovet skall beställas
hos ett tyskt varv. Färjan skall erhålla en längd
överallt i tågdäck av 94,2 m och en mallbredd på frihultslist
av 16,3 m. Maskineriet skall utgöras av två
dubbelverkande kompoundångmaskiner med två cylindrar
vardera. Färjan skall förses med fyra ångpannor med en
eldyta av minst 880 m2. Maskinkraften skall vid högsta
forcering uppgå till 5 500 ind. hkr. Lastförmågan skall
vara minst 800 ton (à 1 000 kg) på ett medeldjupgående
av 5,4 m. Färjan skall förses med tre järnvägsspår med
en sammanlagd nyttig längd av ca 220 m. Vagnvikten
med last beräknas till 580 ton. Färjan skall vara fullt
färdig till besiktning och leverans den 31 december
1930. Det kontrakterade priset för färjan utgör
2 875 000 kr.
De privata radiostationerna. Telegrafstyrelsen
föreslår, att det bidrag till de privata rundradiostationerna
som f. n. utgår med högst 4: 50 kr. för varje inom
stationens verksamhetsområde löst licens under år 1930
skall ökas till högst 5 kr. Någon generell ökning av det
maximibelopp, 15 000 kr., som f. n. får utgå till en
privat rundradiostation, anser telegrafstyrelsen ej
motiverad; däremot hemställer styrelsen om bemyndigande att
i undantagsfall, då särskilda omständigheter göra det
skäligt, höja bidragets maximibelopp till 16 000 kr.
Styrelsen har meddelat de privata
rundradiostationerna, att eventuella överskott på ett års driftsbidrag
få balanseras till följande år. Någon minskning i det
stationen för nästa år tillkommande bidraget har
styrelsen ej ansett sig böra ifrågasätta.
De för 1929 utgående driftsbidragen till de privata
stationerna beräknar telegrafstyrelsen till sammanlagt
284 057 kr.
Kuggväxlade ångturbiner för träsliperier. Under det
man i Sverige driver slipstolarna i träsliperier med
vattenkraft, antingen direkt eller medelst elektrisk
kraftöverföring, är man mångenstädes i utlandet hänvisad
till ångdrift. För detta ändamål har på senare tid den
kuggväxlade ångturbinen kommit till användning.
Genom att driva slipstolarna direkt från turbinerna
undgår man de vid elektrisk överföring oundvikliga
förlusterna i generator och motor. För träsliperidrift
erbjuder ångturbinen vidare fördelen av en synnerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
