Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
bergsvetenskap
5
Fig. 7. Schema för anrikningsverket vid tenngruvan San Finx. III.
Starkmagnetiska avdelningen.
Om det är mycket pyrit med, uttages en särskild
mellanprodukt, som kastas bort.
Kassiterit-wolframit-sligen transporteras till det starkmagnetiska
anrikningsverket.
Finsanden går först över ett Wilfley-bord. där
endast ett avfall bortföres. Resten föres till ett annat
Wilfley-bord, där en Wolframit-kassiteritslig uttages
och det övriga går som mellanprodukt till
valskrossen och återigen till King-sikten.
Slammet avvattnas på en enkel kon, vars övre
diameter är 2,4 m. Härifrån rinner det till två lika
Frue Vänners, hos vilka hastigheten på gummibandet
är 1,2 m pr minut. De göra 220 slag pr minut. Från
dessa rinner ett avfall ner till bäcken. Resten av
godset går in på ett Deisters slambord, vilket dels
lämnar en mellanprodukt, dels en
kassiterit-wol-framitslig, som föres till det starkmagnetiska verket
i och för torkning. Mellanprodukter som består av
pyrit och järnoxider jämte wolframit och en del
kas-siterit, upplägges i hög i fria luften för att oxideras
och köres sedan åter in i verket.
Till skillnad från det gamla verket kunde i det nya
50 ton ofyndigt gods plockas bort. Halten av tenn
i detta var 0,03—0,05 %. Endast 200 ton gick
således in på verket. Avfallet från sättmaskinerna höll
0193 % Sn, när halten lios ingående gods varierade
fj$n 0,6 till 1,7 % Sn. Avfallen från borden höll
Gf%-0,05 % Sn. Av de till våtmekaniska avdelningen
ingående 200 ton pr dag uttogs i genomsnitt 20 ton
som kassiterit-wolframitslig. Om man sätter ett
medelvärde på avfallet till 0,05 % Sn, så blir
metallförlusten om ingående gods antages hålla 1 % Sn
230-0,05-100 115
25
250 ■ l,oo
4,7 % av ingående metall.
lätt att anrika, då det huvudsakligen är kvarts med
sp. vikt 2,6, som förekommer som gråbergsmineral.
Sligerna från våtmekaniska verket transporteras nu
till starkmagnetiska verket. Här torkas godset först
på plana torkugnar. Godset från sättmaskinerna
siktas över en 3 mm sikt. Det grövre går sedan till en
liten kulkvarn, med 1 m diameter, där det males i
portioner.
Sedan allt godset är malt ner under 3 mm, går det
in på en starkmagnetisk separator av Rapid-typen,
i detta fall Thompson-Davies patent. Man hade
förut använt en Wetherill separator, men dess
avverkning var liten och ej heller blevo koncentraten
förstklassiga. Konstruktion och verkningssätt
framgår av fig. 8. Godset matas in på ett band, som rör
sig över stillastående magneter. Över bandet rotera
järnskivor, i vilka induceras magnetism i de delar,
som befinna sig över magneterna. Vid skivornas
rotation följer det magnetiska godset med och när så
godset kommer utanför bandet, där det ej finnes
några magneter inunder, faller det.
De första magneterna äro svagast och där uttages
järnföremål. Inom ett starkare område uttages sedan
wolframitslig. Kassiteriten och kvartsen följa med
till ändrullen, där det faller i en ho. Sedan kördes
wolframitsligen om över samma separator med
starkare ström på spolarna, då erhölls en granatprodukt
och en ren wolframitslig.
Kassiteritprodukten rostades i särskilda ugnar för
avskiljandet av svavel och arsenik. Den rostade
massan bearbetades därefter på en liten bäddsättmaskin.
Därvid erhölls järnoxidprodukt och
kassiteritpro-dukt. Den senare torkades och kördes ånyo på den
magnetiska separatorn, varvid exportslig och en
mellanprodukt erhölls, vilken åter behandlades på
sättmaskinen och därefter på starkmagnetisk separator.
Kassiteriten med sp. vikten 7,0 är ju också mycket
Fig. 8 a. Den starkmagnetiska Rnpid-separatorn.
Wolframiten och kassiteriten packades sedan i
säckar, s. k. double bags, rymmande 70 kg.
Detta nya anrikningsverk startades i maj 1923. Då
producerades 14 ton slig pr månad t. o. m. juli.
Sedan gjordes några smärre förändringar. Mellan
november 1923 till februari 1924 inkördes 1 200—1 900
ton rågods per månad och utvanns från 11—15 ton
slig pr månad. Ingående godset varierade i
tennhal-ten från 0,75 % Sn till 1,25 % Sn, Från mars 1924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
