Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
teknisk tidskrift
oxiderna. Genom etsning med 10 %-ig kromsyra
angripes MnS men icke heller i detta fall oxiderna. Den
mikroskopiska undersökningen sker vid c:a 200 gångers
förstoring. Slagginneslutningar^ räknas samt anges
kvalitativt för c:a 100 synfält. Slaggmängden angives
per mm2 provyta dels som total, dels för de olika
arterna av slagginneslutningar. Vidare angives
maximal-och medelstorlek av de skilda arterna av
inneslutnin-gar. Slaggpartiklar med mindre area än 2 fjfi
medräknas icke.
En undersökning av valsningsgradens inflytande på
slaggförekomsten visade, att korntalet och formen är
beroende härav. Vid klenare dimension å stålet erhålles
ett mindre antal slaggkorn, då en del sträckas eller
krossas, så att de undandraga sig observation.
Beträffande relationen mellan slaggens art och mängd
samt stålets kvalitet och egenskaper finnes tydligt
samband. Å andra sidan påpekades av föredragshållaren,
att denna undersökningsmetod ännu tillämpats för kort
tid för att några slutgiltiga omdömen skola kunna
fällas.
Föredraget illustrerades av bilder av olika typer av
slagginneslutningar samt av en del diagram över det
funna sambandet mellan slaggundersökningarna och
stålets historia och egenskaper.
Dagens andra föredrag hölls av ingenjör K. Amberg
samt behandlade "Undersökning av slagg i verktygsstål
medelst mörkfältsbelysning". Inledningsvis påpekades
vikten av en felfri provyta vid mikroskopisk
undersökning i allmänhet på slagginneslutningar samt att
metoden med mörkfältsbelysning är synnerligen känslig
härför. Föredragshållaren utförde slipningen på
paraffin-skivor med slammad smärgel och såpvatten. Poleringen
kan ske på duk, men bättre resultat erhålles även här
med användande av paraffinskivor. Denna
prepare-ringsmetod ger betydligt planare provyta samt minskas
den besvärliga relieffbildningen kring
slagginneslut-ningarna, som lätt inträder vid slipning å
smärgelpap-per. Bästa resultatet ernås å härdade prov.
Mörkfälts-belysningen erhölls genom att å ett av Leitz stora
metallmikroskop sänka belysningsanordningen samt
riktades ljuset snett uppåt, så att det träffade provytan
direkt. Härvid blir reflektionsvinkeln sådan, att från
en plan yta intet ljus reflekteras till objektivet. Kring
slagginneslutningarna uppstår emellertid vid poleringen
en fåra med rundade kanter, som reflektera ljuset till
objektivet. Slaggen iakttages därför som lysande
punkter eller i fråga om större inneslutningar som en
lysande begränsning mot en mörk bakgrund. Fördelen
med denna belysning är att de minsta partiklarna, som
ligga på gränsen till iakttagbarhet vid vanlig belysning,
genom ökad kontrastverkan kunna lättare urskiljas.
Med den beskrivna belysningsanordningen kunna ej
objektiv med för kort brännvidd användas. Med
mörk-fältsbelysningen ger dock redan en förstoring av c:a
100 gånger en tydlig bild av slaggen samt fördelen av
bättre översikt erhålles. Föredraget illustrerades med
jämförande mikrofotografier tagna med vanlig belysning
och mörkfältsbelysning. Särskilt påpekades
förekomsten i en del stål av "vintergatsliknande" anhopningar
av en ytterst fin slaggemulsion.
Det tredje och sista föredraget hölls av fil. kand. P.
Sederholm om "några iakttagelser vid etsning av
kol-stål med svag salpetersyra". Härvid redogjordes för
en del egendomliga iakttagelser, som professor Benedicks
och föredragshållaren gjort vid etsning för
mikroskopiskt ändamål. Vid etsning av ett mjukglödgat verk-
13 april 1929
tygsstål med c:a 1 % C i starkt utspädd (0,1 %-ig)
alkohollösning av salpetersyra visade det sig, att
etsningsresultatet var i hög grad beroende av den använda
alkoholens vattenhalt. Vid låg vattenhalt uppträdde ett
passiverande skikt, som antingen helt förhindrade den
verkliga strukturens framträdande eller gav en fläckig
etsning. Ju högre etsmedlets vattenhalt var, ju mindre
gjorde sig det passiverande skiktet märkbart. Att det
rörde sig om ett verkligt ytskikt med märkbar
tjocklek kunde i en del fall tydligt iakttagas genom
framträdandet av interferensfärger. Förklaringen angavs
vara den, att vid starkt tillbakaträngd dissociation
minskas salpetersyrans rent lösande förmåga, medan dess
oxiderande-passiverande verkan framträder mera
markerat. Vidare lämnades en översikt av de olika
tolkningarna av järnets passivitet i salpetersyra.
De olika föredragen följdes av en del diskussion.
Efter sammanträdets slut voro mötesdeltagarna
inbjudna till middag å brukshotellet. Trots den sena
årstiden gick denna i kräftans tecken. Förutom tal från
brukets och metallografförbundets sida sköttes den
andliga underhållningen på ett utomordentligt sätt av
kamrer E. Bergdaht., som i bunden form tolkade brukslivets
behag.
T. B.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av mars och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,18
$ 28,65 por engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt,svenska kr. 250-300.
3) Valstråd, „ 0,45 „ „ „ 280-330.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 190-220.
5) Valsat laneashirejärn, „ „ „ 290.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn:
Engelskt nr 1............................Sb. 68— 6 I pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 67— 0 J verkets docka.
F errolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % ....................Kr. 265 p .1 000 kg basis 45 sk.
5 fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %............... £ 14- - 0— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ........... • » 1— 0— 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri ... ■ >i 0- 1— ■H pr lb legering.
Ferroclirom 60/70 % 2/4 % C... ■ ii 30- 0— 0 skala 11/—.
4/6 % C... ■ ii 19- 5— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering ... . £ 0— 1— 0 per lb Cr.
Chrom, metallisk....................... 0— 2— 6 per lb Cr.
Eerrovanadin 35/40 %............... 0- 13- 9 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 4: 30
„ tackor „ 1: 90 Zink: hytt i tackor „ 0:60
Koppar: tackor:raff. „ 1:70 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor....... „ 0:48 —100 % Ni ........ „ 3:35
Priserna gäila för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
