Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
bergsvetenskap
27
enas med horisontalorterna c. Rullschaktens
öppningar täckas med galler. Mitt för varje galler
uppdrivas därpå en 5 m hög stigort d åt ömse sidor med
3£)° à 40° lutning, varefter den avgrenas vid e till
4 st. korta s. k. fingerstigar, vilka fortsättas upp till
avskärningsnivån. I vardera blocket erhålles alltså
12 st. tappgluggar på gallernivån, 72 st.
arbetspunkter vid e över gallernivån samt 288 st.
dragningsöppningar eller fingerstigar.
Fingerstigarna och arbetsplatsen e inbyggas med
timmer enligt fig. 2 och 3, Set cltt möjlighet gives till
en enkel avstängningsanordning med plank i de
gluggar, som ej äro under dragning.
Tapparen har under arbetet sin plats just i
avgre-ningen e och kan vid häftiga och oförmodade
fram-sprutningar av raset ernå skydd i den lilla nischen a
fig. 2. Vid nedskjutning av eventuella hängningar
av raset sker tändningen elektriskt.
För att få blocket i ras förfares på följande sätt,
se fig. 1. I de fyra hörnen uppdrivas stigorter ända
till överlagringen, och från dessa horisontella, runt
blocket löpande avskärningsorter på var 10 meter
vertikalt. Från stigorterna och avskärningsorterna
kan under blockets dragning erforderlig skjutning
företagas i den händelse blocket på något ställe med
svårighet går i ras. I och för blockets avskärning
på avskärningsnivån förenas genom utvidgning av
fingerstigarna var tredje rad av dessa, så att blocket
i fält genomlöpande orter a bildas, fig. 4. Mellan
varje grupp fingerstigar uttagas från dessa orter
strossarna b så breda som ur hållfasthetssynpunkt är
möjligt. De kvarvarande pelarna uppborras därpå
och skjutas sönder med början i blockets ena hörn och
fortsattes därmed diagonalt bakåt över hela blockets
bredd.
För att ej malmen i det rasade blocket skall
utspädas med överlagrat ofyndigt material, är det av
allra största betydelse att dragningen över hela arean
sker likformigt, så att ej trattbildningar uppstå.
Dragningsarbetet är därför hela tiden under mycket
skarp kontroll av förmännen och en särskild ingenjör,
vilken bestämmer såväl genom vilka gluggar
dragning skall ske, som kvantiteten berg. För att få
något så när bestämda mått på kvantiteten berg som
drages, tappas aldrig rullschakten i ett block sam-
Fig. 3.
tidigt som dragning pågår i samma block. Tappning
och påfyllning sker sålunda alternerande i två eller
flera block.
Som av ovanstående beskrivning framgår är
praktiskt taget bergliävning och horisontaltransport för
hand fullständigt borteliminerad under såväl
tillredningsarbetet som dragningsarbetet. Det är givet, att
effekten under sådana förhållanden bör bliva
osedvanligt stor. Vid Miami uppgives den till 25 à 30
tons per skift och alla man vid fältet,
förvaltningspersonal inbegripen, och vid Inspiration är samma
siffra 20 à 40 tons. Maximaleffekten per arbetare
sysselsatt med dragning har vid Miami varit 1 500
tons per skift och genomsnittseffekten 500 à 600 tons
per skift. Under år 1925 var kostnaden per ton
uppfordrat berg 40 cent. Den uppfordrade
kvantiteten är per dygn vid Miami c:a 12 000 ton och vid
Inspiration c:a 22 000 ton. Denna kvantitet fordrar
givetvis uppfordringsanläggningar av modernaste
slag, och torde ävenledes Inspirations
schaktanläggning, vilken i det följande skall i korthet beskrivas,
vara den modernaste, som står att finna.
Förutsättningar för att denna incline-raise caving
metod skall vara möjlig och gå så flott, som vid dessa
båda gruvor, äro bl. a,:
1) Malmens karaktär skall vara sådan, att blocket
lätt brytes sönder till smärre stycken.
2) Blockets storlek måste vara minst 50 X 100 m.
[-Hörnstiq-ort-]
{+Hörnstiq-
ort+}
åallerort
’6allerort
i Ort po huvudnivå
Fig. 2.
Fig. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
