Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
teknisk tidskrift
13 april 1929
arbetsåtgången och höja produktionen hos rörkvarnarna
började endast för några år sedan en kraftig teknisk
utveckling, vilken väl avspeglar sig i patentlitteraturen.
Särskilda konstruktioner på mellanväggar, på siktar
inuti kvarnen, på infordringen och på malkropparna
uppstodo i mängd, men alltid verkade nyheterna endast
såsom ett trevande mot målet. Man
visste för litet om arbetsförloppet i
rörkvarnen.
Man kan betrakta dessa nya
rörkvarnar med flerkammarsystem ur
teknisk synpunkt såsom en
kompromiss. De förefalla vara ur
konstruktiv synpunkt mycket invecklade. Men
med dessa moderna rörkvarnar med
flerkammarsystem kan man nedmala
korn från 30—40 mm kornstorlek till
korn med 0,1 mm storlek. Detta är
en oerhörd nedkrossning, utförd i en
enda maskin. Att en sådan målning
är möjlig, beror på den enkla
konstruktionen hos de moderna
rörkvarnarna med flerkammarsystem. De
bestå av en roterande cylinder med
överallt lika diameter. Denna
enkelhet ur konstruktiv synpunkt betyder
detsamma som driftsäkerhet. Trots
att de sålunda verka invecklade,
kunna de dock tack vare de moderna
lösningarna av konstruktionen arbeta
säkert och utföra kraftiga reduktioner
i kornstorlek. De ersätta både kul- och
rörkvarn.
Fig. 1, 2 och 3 visa olika
rörkvarnar med flerkammarsystem
framkomna till år 1901. En egendomlig typ
visar fig. 4. Den består av endast en
kammare, men av tre särskilda delar,
vilka äro förträngda mot
utmatningssidan. Man åsyftade således att det
finare godset lättare skulle vandra
igenom kvarnen, under det att de
grövre styckena skulle stanna vid
fördjupningarna tills de finmalts.1
Fig. 5 visar en kombinerad
kul-och rörkvarn med en sikt, vilken
kontrollerar att endast korn, som i
kul-kvarnen reducerats till och under en
viss kornstorlek, kunna inkomma i
rörkvarnsavdelningen. Trots att
således även de äldre rörkvarnarna med
Fig. 2. Kulkvarn med flerkammarsyBtem, patenterad i Tyskland 1896.
flerkammarsystem uppvisa samma
konstruktionselement som de mera moderna, kommo de ej till större
användning. Vid sekelskiftet hade de enkla
rörkvarnarna nästan utträngt de andra. Fig. 6 framställer en
sådan. Men före denna måste godset krossas i kulkvarn.
Man använde inom cementindustrien i allmänhet
sikt-kvarnar. Numera hårdbrännes dock klinkern och detta
gods nöter kulkvarnssiktarna hårdare. Därför införde
man för-rörkvarnar.
Snart ville man utföra denna malprocess i en enda
maskin och man erhöll då närmast en rörkvarn med två
kamrar. Fig. 7 föreställer en sådan. För att få den
största möjligt nyttiga siktarea, förlades sikten utanför
själva kvarnmanteln. Denna cylindriska sikttrommel in-
Fig. 4. Rörkvarn, patenterad i Tyskland 1901.
i Denna typ är tydligen en
föregångare till Hardinge-kvamen.
Fig. 5. Kombinerad kul- och rörkvarn, patènterad i Tyskland 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
