Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
teknisk tidskrift
13 april 1929
NOTISER
15
40
35
$30
15
10
5
° ß C D E F
■■ Rak bana CD Upphöjd kurva
Ej upphöjd kurva
Fig. i.
av vagnen med glidlager och var friktionsmotståndet
vid dessa 40 % större vid 304 mm diam. än vid 457.
Någon nämnvärd skillnad var däremot ej påvisbar när
vagnarna voro i rörelse. 7. Friktionsmotståndet i
kurvor (kurvdiam. 4,3 m) var 2—10 gånger så stor som å
rak bana. Denna skillnad var avsevärt större vid
kul-och rullager än för glidlager. Höjningen av den yttre
rälsen i kurvor visade sig vara av stor betydelse, ty
därigenom sjönk friktionsmotståndet till hälften av det
vid ej upphöjd ytterräls.
Nedanstående tabell visar förhållandet mellan
friktionsmotstånden å de 6 undersökta vagnarna, varvid det
är satt till 1 för igångsättning av vagnen med kullager
och oarbetade hjul.
Fig. visar det absoluta friktionsmotståndet för de
sex vagnarna såväl vid igångsättning som under gång.
Därvid bör beaktas att motståndet är beroende av ej
endast lagerkonstruktionen utan även av hjulbanan.
R t han Kurvor
Vagnar med j .Kak , Upphöjd Ej upphöjd
igangs. Körei&e ytterräls ytterräis
A. Kullager (obearbetade
hjul) ................. 1,0 0,8 0,9 3,0
B. Rullager med koniska
rullar (normala hjul) . . 0,2 0,3 0,7 0,8
C. Fast inbyggda rullager
(omsorgsfullt
bearbetade hjul) ............. 0,3 0,6 0,8 0,8
D. Inställbara rullager
(svarvade hjul) ...... 0,4 l,o l,o l,o
E. Glidlager, lösa hjul
(normala hjul) ....... 1,5 1,2 1,0 l,o
F. Glidlager, fasta hjul
(normala hjul) ....... 2,7 2,i 1,5 1,4
Internationell kongress för gruvdrift, metallurgi och
tillämpad geologi. I slutet av juni 1930 öppnas i Lüttich
en internationell kongress för gruvdrift, metallurgi och
tillämpad geologi. Under kongressen, som varar en
vecka, kommer det att hållas allmänna sammanträden,
sammanträden inom de olika facken, högtidliga
mottaganden och högtidligheter av olika slag. Ett antal
studiebesök kommer också att göras.
Vid den närmast föregående kongressen, nämligen i
Düsseldorf år 1910, ställde sig följande
sammanslutningar som anordnare för nästa kongress: The Imperial
College of Science and Technology London, The
Geologi-cal Society of London, The Institution of Mechanical
Engineers, The Iron and Steel Institute, The Society of
Chemical Industry, The Institution of Mining Engineers,
The Institution of Mining and Metallurgy, The Institute
of Metals. När det beslutades, att kongressen skulle
hållas i Lüttich, inträdde Association des Ingenieurs
sortie de L’Ecole de Liège (A. I. Lg.) samt Société
Géologique de Belgique som kongressens anordnare och
organistörer.
I motsats till de båda sista kongresserna kommer den
allmänna mekaniken denna gång att behandlas vid en
separatkongress.
Deltagareavgiften är fastställd till 150 belgiska fr.
Deltagarekortet berättigar till deltagande i
sammanträden och övriga sammankomster liksom även till ett
gratisexemplar av en fackavdelnings publikationer.
Priset för de båda andra gruppernas handlingar är 50
belgiska fr. för vardera.
Närmare uppgifter om kongressen, programmet och
de därtill knutna särskilda anordningarna, liksom även
om bestyreisens sammansättning kommer senare att
lämnas.
Bentonit, ett mineral av teknisk betydelse. Enligt
från Amerika ingångna underrättelser har en hittills
relativt obeaktad bergart bentonit numera börjat få
teknisk användning. Bentonit har fått sitt namn efter
en större förekomst vid Fort Benton i staten Woyming,
U. S. A. Ehuru känd sedan länge har bergarten först
på senare tid underkastats studier av Bureau of Mines
och bergsskolan vid universitetet i Nevada. Bergarten
uppgives innehålla 75 % eller mera av kristalliniska
ler-liknande mineral. Det oaktat har den en mycket stor
förmåga att uppsuga vatten under samtidig
volymökning upp till flera gånger sin ursprungliga volym samt
övergår slutligen därvid till en tjock slipprig massa.
Tack vare en viss halt av alkali var bergarten redan
hos indianerna och de första nybyggarna känd för sina
egenskaper såsom tvättmedel och benämndes även
såp-lera.
I nyare tid har bentoniten börjat användas av flera
av de större oljebolagen i västra Amerika och uppgives
därvid ha till viss grad undanträngt den tidigare
använda s. k. fullerjorden. Liksom denna är bentoniten
nämligen användbar vid filtreringsprocesser, avfärgning
av oljor o. dyl.
Karakteristiskt för bentoniten är även dess
benägenhet för att bilda emulsioner. Användningsområden i
följd därav hava vunnits inom textilindustrien,
tvättmedelsindustrien samt även inom gjuteritekniken som
inblandning i gjutsanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
