Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
teknisk tidskrift
13 april 1929
nämligen konstaterats, att den materialbesparande
verkan alltid är densamma i förhållande enbart till
denna svavelsyra, oberoende av betningsbadets volym.
Försök att finna lämpligt material för betkorgar o. d.
A) Betningsförsök med vanliga kolstål, sur martin,
för utrönande av om kolhalten har avgörande
betydelse för materialets motståndskraft.
De första försöken, sammanförda i tabell 7, visade
att varken mycket hög eller mycket låg kolhalt var
förmånligt.
Tabell 8.
Härdad från
Obehandlad*
870° C 820° C 760° C
Kolstål, % kol............ 0,25 0,50 1,05 0,25 0,50 1,05
Viktminskning kg/m2
efter 2 tim. betning 1,52 1,24 3,13 1,67 0,89 4,54
Viktminskning kg/m2
efter ytterligare 2
tim. betning i ny
betningsvätska, 3,34 1,72
S: ma 4 tim betning 3,04 2,54 6,30 8,30
i Dessa försök äro utförda parallellt med försöken på
härdat material och stämma därför icke fullt med försöken i
tabell 7.
På grund av dessa resultat utfördes mera ingående
försök, se tabell 8, varvid fullständig analys å
proven utfördes för att klarlägga, om något annat, genom
analysen bestämt grundämne hade större betydelse.
Av de erhållna resultaten kunde man emellertid icke
draga några säkra slutsatser. Liksom i förra
fallet såg det ut, som om en medelhög kolhalt skulle
vara förmånlig. Dessutom tycktes även en ringa
ökning av kopparhalten ha ett fördelaktigt inflytande.
Värmebehandlingens inflytande på järns och ståls
löslighet i svavelsyra
Då föregående försök icke visat, huruvida stålets
sammansättning hade avgörande inflytande på dess
motståndskraft mot svavelsyran vid betning, utfördes
en undersökning för att utröna värmebehandlingens
eventuella betydelse.
1) Jämförande betning vid lamellär
perlit och kornig cementit i ferrit.
Det enligt tabell 7 i leveranstillstånd minst
motståndskraftiga stålet med kolhalt 1,05 % användes som
försöksmaterial. Det visade vid mikroskopisk
undersökning kornig cementit i ferrit med 0,30 à 0,35 mm
djup avkolning.
För att få fram särskilt kraftig kornförstoring
valdes följande förfaringssätt. En provbit 20 mm 0 av 100
mm längd upphettades vid 1 275°C i saltbadugn under
21 min. och fick svalna ned i muffelugn av 820GC
temperatur under 8 min., varefter den nedpackades i
använt sättshärdningspulver av ca 700°C temperatur
i en plåtburk 150 X 0 X 175 mm. Följande dag togs
den upp och undersöktes mikroskopiskt. Provet visade
ett sammanhängande cementitnätverk med grova korn
av upp till ca 2 mm storlek. I övrigt bestod
strukturen av ganska grov, lamellär perlit. Avkolningen
föreföll för blotta ögat att vara väl 1 mm djup.
Provbiten nedsvarvades till 16,5 mm 0 och betades i .
svavelsyreblandning (20 %-ig svavelsyra + sparbets).
För jämförelse användes ett obehandlat prov av
samma dimension, taget av samma stång.
Viktsminskning efter 2 tim. betning vid 75°C:
Lamellär perlit........ 9,13 kg/m2
Kornig cementit i ferrit 4,49 „
Provet med lamellär perlit var täckt av en
grafit-liknande, svainpig massa.
Lamellär perlit synes öka ståls löslighet i syror.
2) Betning av härdat kolstål.
Provbitarna härdades från nedan angivna
temperaturer i saltvatten och anlöptes vid 100°C under 1
tim. För att avlägsna all avkolning nedslipades
proven 1,2 mm på diametern. De obehandlade
jämförelseproven hade samma dimensioner.
Betningen utfördes vid 75°C i en betningsvätska av
20 %-ig svavelsyra -f- sparbets.
Att döma av dessa prov, som äro sammanställda i
tabell 8, ökar härdning i vissa fall ståls
motståndskraft mot frätning. Då emellertid inverkan av
värmebehandling var väsentligt mindre än inverkan av olika
materialslag, måste först den lämpligaste stålanalysen
fastställas.
Tab. 9. Betningsförsök med en serie kolstål med olika kolhalt.
Proven nedsvarvades från 15 till 14 mm diameter för att avlägsna eventuell avkolning och 75 mm långa
provbitar avtogos.
Betningsvätska: 200 cc 20 %-\g svavelsyra + 1 % konc. limbets.
Betningstemperatur: 75° C.
Prov nr 1 2 3 4 5 6 i 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Kemisk analys: % C 0,14 0,17 0,25 0,32 0,37 0,48 0,53 0,65 0,73 0,84 0,89 1,05 1,18 1.27 0,04 0,51
„ Mn 0,37 0,33 0,42 0,32 0,46 0,40 0,33 0,58 0,35 0.34 0,42 0,34 0.44 0,36 0,31 0,50
„ Si 0,020 0,028 0,064 0,132 0^104 0,156 0,204 0,166 0,180 0,172 0,136 0,146 0,168 0,150 0,018 0,140
„ P 0,038 0,030 0,031 0,030 0,023 0,030 0,035 0,028 0,028 0,030 0,028 0,026 0,023 0,030 0^057 0,023
V L ’1 s 0,028 0,030 0,018 0,031 0,027 0,037 0,022 0,020 0.020 0,016 0,021 0,030 0,022 0,020 0,034 0,015
„ Cu 0,010 0,015 0,018 0,008 0,018 0,017 0,014 0,008 0,008 0,011 0,009 0,014 0,008 0,009 0,025 0,024
Viktminskning kg/m2 efter 2 tim. betn. 75° C 2,74 2,09 2.29 2,70 2,18 2,04 2,30 2,31 2,39 2,65 2,57 2,64 212 2,66 2,85 —
Ny betningsvätska.
Viktminskning kg/m2 efter 1 tim. betn. 75° C 1,28 0,56 1,04 1,25 0,87 1,13 1,24 1,25 1,39 1.46 1,56 1,56 2,13 2.34 0,62
„ 2 „ „ 75-80°C 3,27 2,05 2,62 2,80 2,26 2,54 2,76 2,75 3,13 3,21 3,34 3,56 4.43 4,68 — 1,60
j) ^ „ „ „ 5,80 4,05 4,77 5,06 4,58 4,71 4,92 4,92 5,32 5,65 5,72 5^98 6,34 7,10 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
