Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
bergsvetenskap
77
metoderna kunnat framföras till sin nuvarande höga
ståndpunkt, därtill bidrog icke minst även det
förhållandet, att de så gott som helt utarbetats under
fältförhållanden i kommersiell skala inom
Skellefte-fältet (och andra dåvarande Centralgruppens
emissionsbolags fyndigheter).
De båda svenska malmletningsmetoderna,
Lundberg—Nathorst’s ekvipotentialmetod och Sundbergs
elektromagnetiska förfaringssätt, användas såväl var
för sig sida vid sida, som såsom komplement till
varandra. Under fennoskandinaviska förhållanden är
det ofta lämpligt att begagna ekvipotentialmetoden
såsom rekognosceringsmetod samt detalj undersöka
ek-vipotentialdrag genom elektromagnetiska mätningar.
I det hela taget användas emellertid nu
elektromagnetiska metoder mera än ekvipotentialmätningar,
bl. a. på grund av att de förra även kunna användas
på vintern.
Under de sista åren hava dylika av Sundberg
utarbetade elektromagnetiska mätningsförfaranden i
utlandet fått en vidsträckt och lovande användning för
eftersökande av petroleum (både i Europa och i
Nordamerika).
3. Gravimetriska och seismiska metoder.
Under de båda sista årtiondena har man i utlandet
nedlagt mycket arbete på att nyttiggöra
tyngdkraft-mätningar och seismiska undersökningsmetoder för
efterforskandet av malmer och nyttiga mineral eller
utredande i praktiskt syfte av dolda strukturdrag
hos den underliggande berggrunden.
Användningen av tyngdkraftmätningar i
prospek-ting-syfte grundar sig naturligtvis i första hand
därpå, att man härigenom kan på större eller mindre
djup under jordytan upptäcka, lokalisera eller
approximativt till storleken bestämma massor, vilka
skilja sig från omgivningen genom högre eller lägre
specifik vikt än denna. Även viktiga tektoniska drag
hos berggrunden giva sig ofta tillkänna genom
gravimetriska mätningar.
Gravimetriska mätningar för praktiska syften
företagas i våra dagar uteslutande medelst en av den
ungerske fysikern Eötvös uppfunnen torsinsvåg, av
vilken för fältbruk lämpliga konstruktioner utarbetats
under senare tid.
I länder med annan geologisk byggnad än
Fenno-skandia hava gravimetriska undersökningar visat sig
kunna vara till stor nytta såväl vid utredandet av
dolda viktiga tektoniska drag hos berggrunden som
vid undersökning efter saltförekomster, olja, kol,
svavel, en del malmförekomster osv. Under de
geologiska och topografiska förhållanden som råda i
Fennoskandia är det föga sannolikt, att den
gravimetriska metoden kan komma att spela någon större
roll för den praktiska malmletningen. Endast i
undantagsfall torde den kunna vara till verklig
praktisk nytta såsom komplement till elektriska eller
magnetiska metoder. Detta beror särskilt därpå att
de små malmkropparna inom den fennoskandiska
berggrunden kräva ett tätare nät av
undersökningspunkter, än som med de långsamt arbetande
instrumenten kunna medhinnas inom rimlig tid. Endast
då det gäller att med ett fåtal stationer avgöra,
huruvida ett massöverskott föreligger inom en på
magnetisk eller elektrisk väg lokaliserad indikation, dvs.
då det gäller att avgöra huruvida indikationen mot-
svaras av en impregnation eller en kompakt malm,
torde de gravimetriska metoderna vara till verkligt
gagn för malmletningen i Fennoskandia. — De små,
händiga och relativt hastigt arbetande instrumenten
söm på allra sista tiden konstruerats lova emellertid
gott för framtiden.
De seismiska undersökningsmetoderna grunda sig
på olika berg- och jordlagers varierande elasticitet
och den växlande hastighet, varmed de på grund
härav fortplanta skakningar som alstras i desamma.
Genom att medelst sprängladdningar åstadkomma
skakningar på vissa ställen inom ett område samt
på andra platser genom en seismograf registrera,
huru de alstrade elastiska vågorna fortplantas och
reflekteras i de olika skikten, kan man ernå kunskap
om växlingar i undergrunden, vilka kunna vara av
stort värde vid prospekting i sedimentära formationer.
Hos oss skulle väl denna metod, vilken utvecklats
till praktisk brukbarhet särskilt av dr Mintrop i
Hannover, kunna få användning vid en undersökning
av t. e. Skånes sedimentära formationer. Inom
Fen-noskandias kristallina terränger kan den däremot
näppeligen bliva malmletningen till större direkt
gagn. Om det gäller att inom särskilt starkt
jord-täckta trakter på förhand fastställa jorddjupet ocb
den underliggande berggrundens ytkonfiguration,
torde den seismiska undersökningsmetoden dock
indirekt kunna bliva malmletning och
gruvundersök-ningar även i fennoskandiska terränger till nytta.
Tillsvidare synas emellertid dylika
jorddjupsbestäm-ningar lättare kunna utföras med elektriska metoder.
Förening av geologi och geofysik.
De båda sista årtiondenas, och särskilt det allra
sista årtiondets, utveckling av de geofysiska
undersökningsmetoderna hava betytt oerhört mycket för
malmletningsväsendets uppsving. Man kan säga, att
det är först sedan den beprövade svenska
magneto-metrien blivit kompletterad med de andra moderna
geofysikaliska metoderna, hos oss i främsta rummet
de elektriska, som förutsättningar skapats för en
fullt rationell malmletning.
Lika visst som detta kan konstateras, står
emellertid, att de geofysiska metoderna icke ensamma föra
till målet.
Det är så många faktorer och egenskaper hos
jordskorpan som betinga de olikheter i avseende på t. e.
magnetismens styrka eller den elektriska
ledningsförmågan osv., vilka registreras av de geofysiska
instrumenten. För att kunna rätt tolka resultaten av de
geofysiska mätningarna och avgöra, huruvida dessa
resultat motivera kostnader för blottningsarbeten och
djupborrningar, måste man lika mycket som någonsin
förut på geologisk väg utreda såväl jordarternas som
den underliggande berggrundens beskaffenhet. De
geofysiska malmletningsmetoderna tvinga den
moderne malmletaren mer än någonsin tillbaka till
geologien.
Att på rent geologisk väg tyda en invecklad
berggrunds gåtor kan tyckas svårt när denna berggrund,
såsom inom större delar av Fennoskandia ofta är
fallet, till över 99 % döljes av jord eller vatten. På
grund av de framsteg som den geologiska forskningen
gjort under den senaste mansåldern ter sig en sådan
uppgift i våra dagar dock icke så hopplös som förr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
