Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
teknisk tidskrift
13 april 1929
Den geologiska sidan av malmletningen inom en viss
trakt bör gå ut ifrån en översiktlig kartläggning av
ett relativt vidsträckt område, inom vilket jämväl
lagarna för inlandsisens rörelse och avsmältning samt
betingelserna för moränrullstensgrus- och andra
grus-avlagringars uppkomst utredas. Undan för undan
arbetar man sig så fram till allt mer detaljerad
kännedom om förhållandena inom de smärre områden, som
ur malmsynpunkt framträtt såsom mera lovande. I
starkt jordtäckta trakter äro huvuddokumenten för
rekonstruering av berggrundsgeologien de varphögar
och separationsavlagringar. som inlandsisen
efterlämnat i moränen och rullstensgruset. Går man bara
tillräckligt i detalj, kan man komma mycket långt i be-
stämning av en ganska väl dold berggrunds
sammansättning och i avgörandet av på vilka vägar samt
ungefär huru långt vissa delar av denna berggrund
såsom malmblock o. d. blivit transporterade. Man
kan på detta sätt infoga malmblocken eller de
malm-indicerande blocken i sitt rätta
berggrundssammanhang och få en åtminstone approximativt riktig
uppfattning om vad vissa magnetiska eller elektriska
indikationer betyda.
Omvänt kan man med geofysikens hjälp i detalj
följa, var de på geologisk väg påvisade stråken framgå
under jordbetäckningen. Detta gäller ej blott om de
direkt malmförande stråken utan även andra icke
malmhaltiga sådana, vilka genom den inblick som de
giva rörande bergbyggnaden kunna vara av nog så
stor betydelse för malmletningen.
Det för malmletningen allra viktigaste som kommit
fram under det sista decenniet synes därför vara, att
man mera allmänt börjat inse, att en fullt effektiv
malmletning förutsätter möjligast intima förening
mellan geologi och geofysik. Det är icke nog med att
geologen och geofysikern inom ett område tidvis
rådfråga varandra men för övrigt arbeta var och en för
sig. De måste på det intimaste gå hand i hand. Helst
bör malmgeologen så pass väl behärska den
geofysiska tekniken, att han kan hava ledningen av de
geofysiska undersökningarna och ständigt vara i rapport
med deras resultat. Geofysiken bör m. a. o. tjänstgöra
som verktyg i geologiens hand.
Ett uttryck för behovet av en sådan förening
mellan geologi och geofysik är den omsfändigheten, att i
flera av de större kulturländerna särskilda geofysiska
avdelningar inrättas inom de statliga geologiska
undersökningarna, medan annorstädes, där
organisationsformerna ligga annorlunda till, särskilda
institutioner uppstå för kombinerad geologisk och geofysisk
forskning i praktiskt syfte. Ett annat sådant uttryck
är, att de enskilda företag, som med största framgång
bedrivit malmletning under denna senaste epok,
likaledes arbetat med hjälp av denna intima förening
mellan geologi och geofysik.
Hålla vi oss till vårt land, är det påtagligt, att alla
det sista skedets betydelsefullare malmupptäckter
möjliggjorts endast tack vare en sådan intim förening
mellan geologisk och praktisk geofysisk forskning.
Särskilt skulle ju de många viktiga nya malmfälten
inom Västerbotten därförutan ännu varit oupptäckta.
De svenska geofysiska malmletningsmetoderna
hava som bekant under senare år tillvunnit sig mycket
förtroende och stor användning utomlands. Det är
flera omständigheter som medverkat till denna för
vårt land hedersamma utveckling, bl. a. givetvis de
goda geofysiska metoderna själva och de duktiga
svenska ingenjörerna. Men man säger nog icke fel,
om man såsom den viktigaste faktorn nämner, att de
svenska malmletarna också i utlandet tidigare än sina
konkurrenter etablerat en effektiv samverkan mellan
geologi och geofysik. För denna utveckling i
utlandet för de "svenska malmletningsmetoderna" hava
läroåren i Västerbotten varit av den största betydelse.
De nya malraletningsmetodernas möjlighet i vårt land.
Man frågar sig nu vilka möjligheter som den
moderna vetenskapliga malmletningen öppnar till nya
malmfynd i vårt land.
Fjàitbitd-[
ninqar 1
Käiiformationen
Seveformationen
Malmgångar i SZ Sverige
Q räf it-och kisförande
skifferformationer
Leptiiformatianer och
malm-förande kvartsitformationer
Fig. 2. Malmförande formationer inom Sverige.
0 50 100 150 km
1...... I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
