Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
teknisk tidskrift
13 april 1929
Fig. 1. Degelugn för ytcementering av metaller.
verklig neutral gasblandning mycket svår att
åstadkomma. Väte t. e. skyddar visserligen koppar mot oxidering
men gör samtidigt kopparn spröd och obrukbar, stål med
hög kolhalt bliva starkt avkolade av väte vid höga
temperaturer. Dessutom förhålla sig de ifrågavarande
gasblandningarna mycket olika vid olika temperatur, så att
en gasblandning vid en temperatur är neutral, medan
den vid en annan temperatur verkar reducerande eller
oxiderande. Förfarandet med reducerande skyddsgaser,
som innehålla väte, koloxid eller liknande kan icke
förekomma i sådana ugnar, där explosionsfara förefinnes, och
icke heller i sådana ugnar, vilkas kapacitet med hänsyn
till dålig värmeledning hos den ifrågavarande gasen icke
är tillräckligt stor. Om glödgningsgodset skall komma
blankt fram ur ugnen måste det först avkylas i ugnen
resp. skyddsgasen innan det kommer i beröring med
luften, vilket betyder stor tids- och värmeförlust.
Av alla dessa anledningar har förfarandet med
flytande värmeöverföringsmedium funnit mera användning.
Dock är detta förfaringssätt i hög grad beroende av
tillgång till ett härför lämpligt flytande ämne. Den i och
för sig mycket användbara oljan kan blott användas för
relativt låga temperaturer, vid temperaturer över 250- °C
är den eldfarlig och utvecklar en besvärande lukt.
Metallbad hava visserligen mycket god
värmeledningsförmåga, men skydda icke ugnsgodset mot atmosfärens
inverkan. Vid upptagandet rinner metallen av och det
glödande godset är skyddslöst prisgivet åt luftens inverkan.
En insmörjning av godset med särskild skyddspasta,
vilket i vissa fall användes, leder blott bristfälligt till målet’
och är dessutom omständligt.
Alla fordringar uppfyllas däremot av lämpliga
special-saltbad. Dessas värmeöverföring är nästan lika stor som
metallbadens, de äro billigare och faran för kronisk
blyförgiftning bortfaller. Vid godsets uttagande ur badet
häftar vid detta en tunn salthud, som å ena sidan
förhindrar lufttillträde och å andra sidan vid godsets
neddoppning i vatten strax faller av eller upplöses.
Välbekant är användningen av klorbarium- och klorkaliumbad,
gult blodlutsalt och liknande, vilka emellertid av olika
orsaker icke motsvarar alla anspråk. Salter som pà
grund av sina stora fördelar och allmänna
användbarhet inom metallindustrien redan införts i stor
omfattning framställas av den kända metallurgiska firman
Deutscher Gold und Silberscheide-Anstalt med
dotterföretag. Detta företag framställer saltblandningar för alla
slags metallbearbetning för temperaturer mellan 140—
1 300°C.
En grupp av dessa salter omfattar blandningar i vilka
metaller såsom koppar, mässing, alpacka, brons,
silverlegeringar och liknande enligt särskilt förfarande på
kort tid kunna mjukglödgas utan att glödgningsgodset
uppvisar ringaste spår av värmebehandlingen. Metallen
är efter glödgningen fullkomligt blank. Den
omständliga betningen och därmed förbunden metallförlust
bortfaller. På grund av det tunnflytande saltets stora
värmeöverföringsförmåga tager glödgningen blott mycket kort
tid i anspråk. Mässingstråd kan vid lämpligt
konstruerad ugn så snabbt dragas genom saltbadet, att varje
trådstycke blott glödgas en sekund. Trots detta blir tråden
fullkomligt mjukglödgad och visar goda hållfasthets och
töjningssiffror. Alpackadelar bliva på två minuter
fullständigt mjukglödgade och detta till och med i
styckestorlekar för vilkas genomglödgning man tidigare
behövde timmar.
För verktygsstål finns ett bad i vilket även vid längre
tids upphettning varje avkolning undgås. Man kan i
detta bad t. e. härda så känsliga verktyg som filar utan
användning av skyddspasta. Filarna äro efter härdningen
ljusa och rena och behöva icke efteråt sandblästras.
Det viktigaste saltet är Cyanhärtefluss III, som tjänar
till cementering av stål. Godset är efter cementeringen
fullkomligt blankt och kan om så i övrigt lämpar sig
användas utan någon som helst efterbearbetning. Det
uppnådda cementeringsdjupet uppgår på en halv timme
till 0,4 mm, på en timme till 0,6 mm och på två timmar
till 1 mm. Därvid är övergången mellan ytskiktet och
materialets kärna utomordentligt mjuk och en
avskalning av det härdade ytskiktet är fullkomligt utesluten.
Jämfört med det gamla sätthärdningsförfarandet med
lådor och pulver innebär det nya förfarandet ett betydande
framsteg. Man behövde tidigare särskilt vid större
lådor inklusive förvärmning 6 till 8 timmar för att uppnå
ett härdningsdjup av omkr. 1 mm. Den korta
glödgnings-tiden medför mindre kornförstoring i kärnskiktet, lokal
överhettning eller för högt driven uppkolning, vilket vid
arbete med lådor är nästan oundvikligt, är utesluten vid
det nu relaterade förfarandet. Kostnaderna för detta
uppgå i gynnsamma fall till blott en mindre del av
kostnaderna vid det äldre förfarandet. För att ernå större
cementeringsdjup i sådana fall, då flera 10-dels mm av
det härdade ytskiktet skola slipas bort äro andra
saltbad under utexperimentering. Cyanhärtefluss III
lämpar sig dessutom till anlöpning av snabbsvarvstål vid
580 °C. Ett lindrigt avkolat ytskikt blir genom
behandling i dessa bad åter uppkolat.
Det är mycket viktigt vid alla dessa förfaranden att
man använder lämpliga ugnar. Man har sedan 30 år
tillbaka i stor skala framställt cyansalt i degelugnar.
Erfarenheterna därvid komma tillgodo vid
framställning av saltbadugnar för värmebehandling av metaller.
En sådan ugns utseende framgår av närstående
illustration. Den däri använda billiga degeln uppgives vid en
daglig drifttid av 8 timmar vid 950 °C hava en livslängd
av 800 timmar. I den bredvid ugnen stående kammaren
förvärmas härdningsgodset och luften för ugnens
eldningsanordningar.
På grund av tillfällig utrymmesbrist, ha noteringarna
införts å annonssidan XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
