Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
teknisk tidskrift
13 april 1929
Fig. 1.
a
varje arbetsrum finnas dessutom två borrare, varför
varje skrapa betjänas av sammanlagt tre man.
Produktionen per skift och skrapa håller sig vanligen
omkring 90 ton.
Då arbetsrummen lagts vinkelrät mot
stupningsriktningen, uppställas spel och skrapa så som fig.
1 b visar. Fördelen med detta system är, att man
från en uppställning kan utlasta två arbetsrum, men
å andra sidan torde effekten per skrapa och skift
här bli något lägre, då arbetsrummets sula i detta fall
är horisontell. Även detta skrapspel är utfört av
Demag A. G., men lintrummorna ha här placerats
bredvid varandra. Manövrering och övriga
anordningar äro desamma som vid den förra metoden.
Då ett arbetsrum är färdigt, igensättes öppningen
mot transportorten mycket omsorgsfullt, och därefter
fylles detsamma med en blandning av vatten och
sand, som genom grova rör ledes ned i gruvan.
Rummen fyllas vanligen på cirka 3 dagar, varefter
joorort
vattnet får avrinna och
den kvarvarande sanden
packa ihop sig. Efter
någon tid kan ett nytt
arbetsrum påbörjas
omedelbart intill det gamla.
Huvudutfraktsorten är
belägen å 90 m avvägning,
varför malm ovan 60 m
nivån störtas i schakt,
som mynna i nämnda
huvudort, under det att
malmen från 80 m avvägning
rutschas ned till samma
utfraktsnivå, från vilken
sedan vertikal
uppfordring med skip äger rum.
Transporten å
huvudsträckorna sker vanligen
med elektriska lok av Siemens-Schuckerts fabrikat.
Varje lok väger 11 ton och är försett med 60 hkr
motor samt tar 35 vagnar, vardera om 1,2 tons last.
Vagnarnas egenvikt är 600 kg och spårvidden 780
mm. Totala malmtransporterna per dag uppgå till
2 500 ton.
Å huvudfraktnivån taga loken vagnarna till ett
uppställningsspår, varifrån en ändlös kätting för dem
fram till schaktet.
Fig. 2 visar schematiskt hur anordningarna äro
utförda.1 Från växeln a ha de lastade vagnarna en
svag utförslutning, varför de av sig själva gå fram
mot kättingen, som automatiskt griper desamma och
för dem bort mot schaktet. Vid b släpper kättingen
vagnarna, men samtidigt vidtar åter en medlutning,
varför de av egen tyngd fortsätta fram mot
vagnvändaren c. Denna är så konstruerad att plats
finnes för två vagnar vid sidan av varandra, varför en
vagn frigöres för varje halvt varv av vändaren. Den
ankommande lastade vagnen skjuter ut tomvagnen,
som i utförslutning fortsätter fram mot d, där
kättingen åter griper vagnen och för den till ett
uppställningsspår, varifrån sedan lok transportera dem
i Glückauf, nr 19, 1929: Die Gefässförderanlage auf dem
Gerhard-Schachte der Ilseder Hütte von "VV. Rabe.
MOTOT{ SHTn
Fig. 2.
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
