Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 TEKNISK TIDSKRIFT
2 febr. 1929
station med tre grupper omformare. De
i bakgrunden synliga
kvicksilverlikriktarna äro för lokalbehovet och ej för
trak-tionärt ändamål.
Fig. 6 visar transformator- och
regleringsstation i Chaingy.
Fig. 5. Interiör av omformarestation.
efter inkopplas på nätet. Inkopplingsförloppet är
således mycket enkelt och startningen går även
mycket snabbt och mjukt.
En detalj av intresse torde vara de åtgärder, som
vidtagits för att strömbrytarna skola bryta för
kortslutning men ej för samma ström vid belastning.
Samma problem har tidigare förelegat vid svenska
järnvägselektrifieringar och lösts i princip på samma
sätt. Strömbrytarkretsarna äro nämligen försedda
med tvenne parallella kretsar, av vilka den ena är
induktiv. Då en kortslutningsström stiger till sitt
värde väsentligt snabbare än belastningsström av
samma värde, så blir strömfördelningen i de båda
kretsarna olika vid kortslutning och belastning,
vilket utnyttjats för att utlösa strömbrytarna. I Sverige
användes själva maskinens spänningsfall som
indikator på kortslutningsström.
För att nedbringa övertonerna och därmed
ljudstörningarna på med banan parallellöpande
svag-strömslinjer äro omformarnas rotorspår sneda, 3°23’
mot axeln. Spårtalet och lamelltalet torde även vara
valda med hänsyn härtill, men exakta uppgifter
härom har ej kunnat erhållas. Störningarna på
svag-strönrslinjerna blev det ej tillfälle att
konstatera vid besöket, men de uppgivas
samstämmigt vara mycket obetydliga.
Härtill torde utom ovan angivna
åtgärder även bidraga, att överföringslinjerna
voro dragna på stort avstånd från banan.
Den allmänna anordningen av
understationerna är i huvudsak lika och
skiljer sig endast i fråga om
trefasenergiens tillförsel genom kablar (närmast
Paris) eller genom 90 kV-luftledningar
samt antalet omformare (2 eller 3 st.)
De äro i två våningar, den övre för
omformarna med en bredd av 14 m
och en längd av 30 m för 3
maskingrupper, den undre för strömbrytare,
snabbrytare, batteri för utlösning och
signaler m. m. Varje station har en
kompressor för alstrande av tryckluft
till maskinernas rengöring.
Fier. 5 visar interiör av en omformare-
Kontaktledningar
äro utförda som luftledningar, men
närmast Paris även med tredjeskena, den
senare för reserv och provisorium och
utförd för alla fyra spåren till Juvisy och
för de båda mellersta till Bretigny.
Kontaktledningarna äro för varje spår
sektio-nerade i Parisområdet var 7:de km och
därefter ungefär var ll:te.
Sektionspunkterna äro placerade mitt för varje
understation samt minst en gång däremellan.
Dessutom äro mellan sektionspunkterna
utförda parallellkopplingsanordningar på
omkring varje 4:de km. Avsikten härmed
är dels att lätt kunna upptäcka och
lokalisera fel samt att minska spänningsfallet.
Sektions-strömbrytarna kunna fjärrmanövreras med ett system,
som påminner om en automatisk telefonväljare.
Kontaktledningens koppardimensioner äro för spår
följande:
2 kontaktledningar à 107 mm .... 214 mm2
1 hjälptråd .................... 104 „
1 bärtråd av brons, likvärdig med 81 „
S:ma 399 mm2 koppar,
vilket motsvarar 0,044 ohm pr km.
Motståndet i två skensträngar (med
skenförbindningar)’ om 42 kg pr m parallellt är 0,020 ohm pr km.
Parallellkopplade med kontaktledningen är antingen
2 st. tredjeskenor med 0,044 ohm per km eller
1 st. matarledning (262 mm2) med 0,067 ohm pr km.
För 4 parallella spår blir således motståndet
med tredje skena .......... 0,0105 ohm pr km
med matarledning.......... 0,0117 „ „ „
Vid 2 parallella spår blir motståndet således 0,0234
ohm pr km med förstärkningsledning av koppar. För
Fig. 6. Transformator- och regleringsstation i Chaingy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
