Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
2 febr. 1929
DEN ELEKTRISKA LJUSBÅGENS MOTSTÅND, DESS
INVERKAN PÅ STRÖMMENS STORLEK, SÄRSKILT
VID KORTSLUTNING M. M.
Av Sven Norberg.
Beteckningar:
E generatorspänning, voit,
Eb ljusbågsspänning, voit,
Ehs maximal ljusbågsspänning då bågen slocknar,
/ ström. amp.
/„ ström, då bågen bildas,
/, ström, då bågen slocknar.
R strömkretsens eget motstånd (t — o), ohm,
R,, bågens motstånd, ohm,
X strömkretsens reaktans, ohm,
l båglängd, cm.
/, båglängd, då bågen slocknar, cm,
(p„ fasvinkel mellan E och /„,
tfs fasvinkel mellan E och /s,
*i|
k9y konstanter.
R„ =
1 \’I
X
-nr^
R
-n_r
I
Fig. 1.
Antag, att i en enkel strömkrets enligt fig. 1 ett
överslag (kortslutning) uppstår mellan polerna,
varvid bildas en ljusbåge med motståndet Rh. För
strömkretsen gäller då följande ekvation med tillräcklig
noggrannhet (om strömkretsen är tämligen induktiv
och strömkurvan ej alltför mycket avviker från
sinus-form):
£2 = px* + P(R + R„f
lo
Alla värden av spänning och ström äro
effektiv-värden.
För att kunna bedöma, huru införandet av en
ljusbåge i en strömkrets påverkar rådande ström- och
spänningsförhållanden, är det nödvändigt att känna
ljusbågens ekvation. Jag har tidigare visat (t. e.
Ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar nr 44), att
för praktiskt bruk i allmänhet kan användas följande
enkla formel.
E» =/fi + S/
För högspänd växelström av 50 perioder och
ljusbåge mellan kopparkontakter i luft (ftj försummas,
k2 = 100) kan man skriva
100 l
100 l
Vid full kortslutning får strömmen ett maximum
E
Om ljusbågen uppstår under sådana förhållanden,
att den på grund av egenförlängning (magnetiska
fältet) och luftströmning utdrages, sjunker strömmen
till ett värde Is i det ögonblick bågen blir labil och
slocknar. Detta inträffar, när för strömkretsens
ekvation dE\dl - 0. Det är således lätt att räkna ut t. e.
Is/I0 för olika relativvärden av R och X, dvs. vid
olika fasvinkel qpg. Av intresse är också att känna,
huru stor del av driftspänningen ljusbågen
absorberar, då den är som längst, dvs. EJE. Då spänning
och ström i slockningsögonblicket äro kända, kan
man beräkna ljusbågens längd ls, som i detta
ögonblick når sitt maximum
, _ Es \JIS
ävensom den konstant c, som ger ls som funktion av
E och /„ vid olika fasförskjutning cp0
E\JI0
100
L = c
Resultatet av några sådana räkningar delgivas i
tabell I. gällande för ljusbåge i luft.
Tabell I.
(po U\Io EsjE C Vs
0 0,33 0,67 0,39 0
30 0,36 0,68 0,41 10
45 0,38 0,69 0,43 16
60 0,43 0,72 0,47 21,5 |
90 0,58 0,82 0,62 35,5
Härav framgår, att, om en ljusbåge får tillfälle att
fullt utbilda sig vid kortslutning, strömmen därigenom
minskas till i runt tal hälften. Härvid absorberar
bågen i runt tal 3/t av driftspänningen samt minskar
fasvinkeln till ungefär 1ls.av begynnelsevärdet.
Ljusbågens inflytande på fasförskjutningen kan
även exemplifieras så, att det är omöjligt att bryta
en fullt induktiv krets, men genom bågens införande
höjes eos cp från 0 till c:a 0,8 då bågen slocknar.
Kretsen göres således med bågens hjälp tämligen
induktionsfri, innan den brytes.
Jag begagnar tillfället att beröra en egenskap hos
ljusbågen, som mera indirekt sammanhänger med
ovanstående. Man förundrar sig ofta över att bågen
’"hoppar", vilket framgår av de brännsår, som uppstå
i angreppspunkterna. Man bör emellertid icke härav
draga den slutsatsen, att bågen på grund av en
(skenbar) nyckfullhet undandrar sig beräkning. Förklä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
