- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
18

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

TEKNISK TIDSKRIFT

2 febr. 1929

intressanta numeriska överensstämmelser (Wennerberg).
Några konstruktiva synpunkter på skötsel och vård av
industriella anläggningar (Hansson). Den elektriska
glödlampans 50-årsjubileum. Asea ombord på TMS
Kungsholm.

L. M. Ericsson Review. Juli—sept. Telegrafverket 75
är (Hamilton). Beräkning av antalet kopplingsorgan med
hänsyn till värdet av abonnenternas tid (Trechcinski).
Automatisk signalanläggning vid vägövergäng invid
Henriksdals station å Stockholm—Saltsjöns järnväg.
Anordningar för trafik från en helautomatisk eller manuell
till en helautomatisk telefonstation (Trechcinski). Om
samtalsräkning. Om skogseldar och
skogsbrandsignalering.

Electrica. Nov. Luth & Roséns vävstolsmotor (Uggla).
Om elektriska truckar för lokala transporter (Lübeck).
Några leveranser för svenska undervattensbåtar
(Ericson). Råd beträffande skötsel och rätt inkoppling av
elektriska maskiner (Wesslén). Värmeövergång och
vattenhastighet (Sandberg).

A. E. G. Mitteilungen. Sept. 25 jahre
Gleichstrom-Triebfarzeuge auf der Strecke Berlin—Lichterfelde—Ost
(Monath). Der mittelbare Turboantrieb (Kraft).
AEG-Erzeugnisse für die Rundfunk-Industrie. Kühlung von
Transformatoren (Gewecke) m. m. — Okt. Berlin im
Licht (Schröter). Landwirtschaft im Dienst der
Produktion (Schneider). Lichtteknik und Lichtarkitektur
(Teichmüller). Neuzeitliche Shaufenbeleuchtung
(Krautmacher). Beleuchtung in der Textilindustrie.
Beleuchtung von Strassenbahnhöfen (Klein). Transparente für
Lehrzwecke (Schulz). Elektrische Lichtsignale für den
Nachtluftverkehr (Walter). Entwicklung der
Lichtreklame in Deutschland (Aschenheim).
Gross-Lichtreklame (Vent). Die Bedeutung des Röhren-Lichtes für
die Reklamebeleuchtung (Püchler) m. m. — Nov.
Umspannwerk Münster der Vereinigten Elektrizitätswerke
Westfalen G. m. b. H. (Stiegler). Neue
Gleichrichteranlage des Elektrizitätswerkes Rosswein (Pascher).
Kondensatoren und Strahlsauger (Kraft).
Kurzschlussicher-heit von Drehstrom Industrianlagen (Knopfmacher).
Blockscheren mit direktem elektrischen
Arbeitsreglerantrieb (Pollock). Die Entwicklung des elektrischen
Einzelantriebes von Cottonmaschinen. Kleinstmotoren im
Gewerbe (Purbach).

Böcker.

Elektrisk kokning. Tekniska meddelanden från Kungl,
vattenfallsstyrelsen. Ser. E nr 12. Dec. 1927. 163 sid.

Boken, som är försedd med ett orienterande företal
av överdir. W. Borgquist, redogör i en serie uppsatser
av skilda författare för de olika spörsmål i samband
med elektrisk kokning, som under senare år varit
föremål för närmare undersökningar på
Vattenfallsstyrelsens initiativ. Sålunda behandlar ing. O. Stålhane
den elektriska spisens konstruktion oeh verkningssätt,
fru Sigyn Högel den elektriska matlagningen ur
husmoderns synpunkt, ing. S. Malmfobs
värmekraftdistribu-tionen i Kiruna, ing. S. HÅAl undersökningar över
elektrisk kokning i Enköping, medan ing. N. Ekwall
bidragit med ett flertal uppsatser: om konstnader för
elektrisk kokning, den elektriska kokningens inverkan på
elektricitetsverkens belastningskurva, om tariffer för
elektrisk kokning i Sverige samt om hushållstariffer i
utlandet. Slutligen redogör J. Sandberg för den
elektriska kokningen i Norge.

Som framgår av dessa rubriker, är arbetet till
övervägande del avsett för den fackutbildade läsekretsen och
särskilt för elektricitetsverken, vilket även påpekas i
förordet. Framställningen torde vara den fullständigaste,
som hittills ägnats detta ämne i vårt land, och innehållet

är alltigenom sakligt och värdefullt. De praktiska och
vetenskapliga undersökningarna på detta område fortgå
ju alltjämt och ämnet är ingalunda uttömt. Man har
anledning vara vattenfallsstyrelsen tacksam för bokens
tillkomst, varigenom erbjudits möjlighet att fä en
överblick av de hittills uppnådda tekniska och ekonomiska
resultaten.

ELEKTRISKA
STANDARDISERINGSKOMMITTÉN.

Gummiisolerade ledningar. I Teknisk tidskrift av den
4 augusti d. å. var infört ett meddelande, att Elektriska
standardiserings-kommittén förberedde utgivandet av
nya normer för gummiisolerade ledningar. Samtidigt
angavs, att förslag till dessa nya normer förelåg och
kunde erhållas från ESK:s sekretariat, Malmtorgsgatan
10, Stockholm.

Förslaget har under hösten varit föremål för
överarbetning med hänsyn till en del framkomna synpunkter
och föreligger nu färdigt att upptagas till diskussion vid
något av avd. för elektrotekniks sammanträden.

Intresserade kunna tillskriva Elektriska
standardise-rings-kommittén för erhållande av önskat antal exemplar
och erinringar mot förslaget kunna även lämpligen
meddelas ESK:s sekretariat.

Elektromaskinnormerna komma att upptagas till
behandling vid elektroteknikavdelningens sammanträde
den 25 :e jan. Eventuella anmärkningar torde formuleras
skriftligt och minst 2 dagar före sammanträdet tillställas
utskottets sekreterare ing. J. Körner.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Vid Svenska teknologföreningens avdelnings för
elektroteknik sammanträde i serien Svagströms- och
radioteknik den 2 nov. 1928 invaldes fil. dr Bengt
Beckman varjämte anmälan om inträde från civilingenjör
Georg Snell föredrogs.

Avdelningens ordförande, professor H. Pleijel, tog
sedan ordet för sitt föredrag Om kedjeledningar.

Som inledning lämnades en översikt över olika slags
kedjeledningar. Med det allmänna begreppet
kedjeledning förstås en anordning sammansatt av flera element,
som var för sig äro likadana elektriska fyrpoler, dvs. en
anordning, som upprepar sig. Huvudtyperna för
uppbyggnaden äro tre, se vidst. fig. 1.

IE □ ^

Det ligger i sakens natur, att en kedjeledning är
fullständigt bestämd av ett enda element.
Differensekvationer äro sålunda ej nödvändiga för motsvarande problems
lösning.

Man skiljer på symmetriska och osymmetriska
kedjeledningar, varvid elementens symmetri eller osymmetri
bestämmer kedjeledningens. Exempel på symmetriska
kedjeledningar utgöra pupinledningen och
Thomsonled-ningen, på osymmetriska transformatorer och
Alexanderssons antenn.

För att på ett enkelt sätt kunna utreda
spännings-och strömförloppen hos symmetriska kedjeledningar
använder man sig av en ekvivalent homogen ledning,
varmed förstås en homogen ledning, i vilken spänning och
ström i vissa punkter äro desamma som i den
ursprungliga ledningens knutpunkter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free