- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1929

ELEKTROTEKNIK

37

Hjullager med "Keystone grease" smörjas av
lokreparatörerna varannan månad."

Kul- och rullager smörjas normalt en gång om året.

Förutom här omnämnda periodiskt återkommande
revideringar ingriper elektriska verkstaden omedelbart,
om symptom till en mindre god drift skulle visa sig.
Den skiftgående personalen har stränga instruktioner
att genast tillkalla sakkunnig hjälp, om felaktigheter
skulle uppstå, samtidigt som de äro strängt förbjudna
att på egen hand söka utföra reparationer.

Av det föregående framgår, att vi i Grängesberg
till-lämpa den principen, att förutom de årligen
återkommande revideringarna, då alla maskiner efterses,
dessutom där behovet så påkallar oftare företaga revideringar
av maskiner och apparater. Genomgående för våra
elektriska utrustningars skötsel och underhåll är sålunda,
att behovsprincipen satts i system och ej att maskinerna
slentrianmässigt med korta mellanrum rengöras och
justeras, vare sig detta är av driftsförhållandena påkallat
eller ej. Skötsel och underhåll av de elektriska
anläggningarna i industrien får nämligen ej övergå till
självändamål utan böra så planeras, att bästa ekonomiska
resultat erhålles.

För att med den relativt obetydliga skötsel och vård,
som driften tillåter, ändock erhålla goda resultat ur
driftssäkerhetssynpunkt måste givetvis anläggningarna
planeras med särskild omsorg med hänsyn till
driftsförhållandena i varje speciellt fall. Förutom att endast
fullgoda och robusta tillverkningar kunna komma i
fråga, måste uppmärksamheten inriktas på att endast
lämpliga typer och utföringsformer av maskiner,
apparater och ledningar väljas. Vid svåra
arbetsförhållanden är det sålunda nödvändigt tillgripa såväl kapslade
maskiner som apparater, eller också måste särskilda
driftsrum inrättas.

Som ett exempel på en modern elektrisk
gruvutrust-ning kommer jag att längre fram som avslutning på mitt
inlägg skissera, huru de under montage varande
elektriska anläggningarna vid Bergslagsschaktet i
Grängesberg äro projekterade.

Det är emellertid ej nog med att anskaffa lämplig
utrustning, utan det elektriska montaget måste även ske
med stor omsorg. Jag ber särskilt få påpeka, att
svårigheterna med hastigt gående direktkopplade
drivmotorer ofta bero på att de ej äro tillräckligt
samvetsgrant uppriktade. Det är som bekant mycket lätt att
draga en bottenplåt skev. Emellertid är ej allan
rättfärdighet uppfylld, om plåten för sig uppriktas med
vattenpass och fastgjutes samt maskineriet därefter
uppmonteras med begagnande av befintliga i verkstaden
upptagna styrpinnshål. Särskilt större bottenplåtar hava
benägenhet att bliva skeva under transporterna, varför
det är nödvändigt att kontrollera maskinernas upprikt
ning och om så erfordras borra nya styrpinnshål.

Vid underhållet av elektriska anläggningar spelar
reparationernas sakkunniga utförande en stor roll.
Reparationerna böra emellertid ske med urskillning, så att
man i god tid utrangerar maskiner och apparater, som
även om de repareras och återställas i sitt ursprungliga
skick ändock ej motsvara nutida fordringar på
driftsäkerhet i tung och hård drift.

Med hänsyn till den ringa tid, som i regel står till
buds för reparationernas eller underhållets utförande
är det av vikt, att på lager finnes tillräckligt antal
reservmotorer för mindre och medelstora maskiner. Till
större motorer får man i regel nöja sig med lindningar
i reserv.

För slipning av släpringar och kommutatorer har
Norrels slipapparat gjort oss goda tjänster. Vid större
maskiner har det visat sig ändamålsenligt för arbetets
snabba utförande att förse bottenplåtarna med planade
ytor för anbringande av slipapparaten.

över huvud taget är det nödvändigt att ingripa, så
fort en maskin börjar gnistra, och man bör ej draga

sig för att konstruktivt ändra maskinen, om detta visar
sig erforderligt för en gnistfri gång, då den trygghet,
som härigenom vinnes, i regel väl torde uppväga
kostnaderna.

Med hänsyn till det intresse, som rationell belysning
tilldrager sig, ber jag få nämna några ord om
belysningsanläggningarna. Inom lokaler som lavar och
anrikningsverk fordra desamma, om de äro utförda med
isolerade ledningar på knopp eller isolatorer, mycket
underhåll och ständiga reparationer. Vid
nyanläggningar och omdragningar i sådana och liknande lokaler
hava vi numera praktiskt taget helt övergått till
gum-miblyledningar med därtill passande moderna
industriarmaturer. Centralerna utföras härvid
gjutjärnskapslade. Vid sådana installationer inskränker sig normalt
underhållet till målning av kabeln med skyddsfärg och
rengöring av armaturer.

Under jord kan på grund av installationernas korta
livslängd gummiblyledning ej komma i fråga, utan man
är här hänvisad till vulkaniserade ledningar på
isolatorer. Det ligger i sakens natur, att dessa ledningar
bliva rätt illa medfarna. Inom Exportfältet i
Grängesberg finnes särskild montör, som endast är sysselsatt
med reparationer och flyttningar av
belysningsledningar.

Det förtjänar antecknas, att under jord
växelströmsanläggningar äro lättare att hålla i gott skick än sådana
för likström. På grund av den råa och fuktiga
gruv-luften är det många gånger svårt att vidmakthålla gott
isolationsmotstånd, vilka svårigheter vid likström
ytterligare ökas genom endosmos. Förefinnes överledning,
uppstår vid likström elektrolys, som åstadkommer, att
de olika metallerna bliva mer eller mindre anfrätta. De
äldre gruvsignalanläggningarna för bergspelen voro
utförda för likström, men på grund av de med denna
strömart förenade svårigheterna i drift övergå vi
numera successivt till signalering med växelström.

Förut har framhållits projekteringens avgörande
betydelse för erhållande av ringa skötsel och underhåll,
och för att exemplifiera detta övergår jag nu till att
med några ord beskriva den elektriska utrustningen vid
Bergslagsschaktet.

Från det inom gruvfältet centralt belägna
transformatorhuset distribueras elektrisk energi för
motordrift och belysning till maskinhus, lave, krosshus,
anrikningsverk m. m. genom i jorden nedlagda kablar,
förande 380 voit för motorkraften och 110 voit emellan
fas och nolledning för belysningen. Till gruvan ledes
behövlig elektrisk energi ävenledes i jordkablar, vilka
dock föra 660 voit. Motorspänningen 380 voit har valts
ur reservhållningssynpunkt, då denna numera är
stån-dard-motorspänning inom hela gruvfältet. Med hänsyn
till kabelförlusterna var det dock lämpligt att höja
spänningen för kraft till gruvan till 660 voit.
Gruvmo-torerna kunna emellertid med undantag för den större
gruvpumpens motor genom omkoppling i delta även
användas i dagen för 380 voit. Till förhindrande av att
vid jordslutning på en kabel ljusbåge uppstår, som kan
skada närliggande kablar, äro nollpunkterna på
transformatorernas sekundärsida ej direkt jordade utan i
stället försedda med indikator, som ger larm vid
spänning på nolledningen. I de olika byggnaderna och i
gruvan avslutas de inkommande motorkablarna med
gjutjärnskapslade centraler, innehållande säkringar för
till motorerna utgående jordkablar. Med undantag för
ott fåtal smärre kablar, som skyddas av
Diazedappara-ter i gjutjärnslådor, äro säkerhetsapparaterna i
centralerna försedda med isolerade porslinshandtag på sådant
sätt, att apparaterna kunna användas som frånskiljare
utan risk för beröring av spänningsförande delar.

Säkringarna för utgående motorkablar äro
dimensionerade endast med tanke på att de vid kortslutning i
en kabel skola frånskilja den. För kablar till
kortslutna motorer måste nämligen säkringarna vara di-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free