- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

TEKNISK TIDSKRIFT

2 febr. 1929

Fig. 3. Vridfyr av äldre konstruktion.

vidd på mer än 80 km vid gynnsamma atmosfäriska
förhållanden.

Fyrens räckvidd är beroende av:

a) ljusstyrkan,

b) luftens absorptionsgrad,

c) ljusintryckets varaktighet,

d) synvinkeln.

I diagrammet fig. 5 äro de båda första funktionerna
återgivna i form av en kurvskara. Den för en
bestämd räckvidd erforderliga ljusstyrkan (J) är
proportionell mot

1) kvadraten på avståndet k,

2) en konstant e, som angiver det minsta för ögat
erforderliga ljusintrycket,

3) verkningsgraden y, som innebär hänsyn till
absorp-tonsgraden p i % per km.

Vid försök har konstanten e bestämts till ungefär
0,3. Man erhåller då uttrycket

_ 0,3k2
- (T31 o,oi pf,

vilket ligger till grund för beräkningen av vidstående
kurvor för erforderlig ljusstyrka i hefnerljus.

Åsikterna gå ännu mycket isär beträffande optimum
för ljusintryckets varaktighet. Detta är även
naturligt, då här psykologiska faktorer, såsom ögats
känslighet och synnervens reaktionshastighet, spela en
stor roll. I Tyskland har man gjort goda erfarenheter
med en varaktighet av 0,06 till 0,10 sek. Vid en
teoretisk spridningsvinkel av 7—12 grader,
motsvarar detta en omloppstid eller "blinkföljd" av 3 sek.
Som övre gräns för blinkföljden kan sättas omkring
6 sek. Vid längre intervall kan enligt flygarnas åsikt
intrycket ej med säkerhet uppfattas som periodiskt.

Beträffande synvinkelns inflytande på räckvidden
föreligga ej tillräckliga försöksresultat. Denna fråga
är emellertid av underordnad betydelse, i synnerhet
som fyrljuset på grund av förstorande inverkan från
dimpartiklar i atmosfären alltid uppfattas större av
ögat än det verkligen är.

Man måste eftersträva största möjliga
driftsäkerhet, då under vissa omständigheter människoliv
kunna sättas på spel, om fyrarna ej skulle fungera.
Det är därför av vikt, att endast goda och
konstruktivt väl genomtänkta apparater av förstklassigt
material användas. De erfarenheter, som tidigare
vunnits, ha resulterat i konstruktion av några få typer,
av vilka den av Siemens-Schuckert utbildade
vridfyren torde uppfylla ganska långt drivna anspråk på
driftsäkerhet och livslängd.

Fig. 6 och 7 visa en av Siemens-Schuckerts
vridfyrar typ DF. Den har ett gjutet underrede av
lättmetall, som uppbär drivmotor och snäckväxel, vilken
löper i olja. Släpringar och borsthållare för
strömtillförseln äro lätt åtkomliga genom vattentätt
slutande luckor i sockeln. Det roterande systemet
utgöres endast av spegel och lampor och är lagrat i
tre kulringar. En fjädrande koppling gör rörelsen
mjuk och stötfri. Motorn, som vanligen är en
kortsluten trefasmotor, är så rikligt dimensionerad, att

Fig. 4. Vridfyr av äldre konstruktion, mindre

typ-

Fig. 5. Räckvidden som funktion av ljusstyrkan vid ofika absorptionsgrad hos luften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free