Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 TEKNISK TIDSKRIFT 2 febr. 1929
Fig. 11. Instrumentskåp med apparater för
automatisk tandning och släckning.
Fig. 14. Ljusfördelningskurva för mellanfyr.
1
pneumatisk dämpning
gör, att anordningen
arbetar mjukt och att
lampan skonas från
stötar. Om en ledning
nedföres till
instrumentskåpet, kan där en
ringklocka eller en
signalklaff påverkas, vilken
visar, om den första
lampan eller
reservlampan är i drift.
Härigenom besparas man det
något besvärliga
uppstigandet i tornet.
Genom denna
automatiska lampväxling
erhålles utom ökad
driftsäkerhet även en icke
oväsentlig besparing i
driftkostnaderna, enär
lamporna nu kunna fullt
utnyttjas ända tills
lys-tråden brinner av.
Hittills har man varit
tvungen att byta lampor efter c:a 300 bränntimmar,
även om de fortfarande varit användbara. Vidare
minskas rese- och arbetskostnader för lampbyte till
mindre än hälften mot förutvarande belopp.
Den dagliga till- och frånkopplingen av fyren sker
bäst genom en automatisk anordning, vars koppling
återges i fig. 10. Instrumenttavlan med apparater,
inbyggd i ett rymligt plåtskåp, visas i fig. 11.
I allmänhet anslutas fyrarna utefter flyglinjen
genom kabel eller luftledning till befintliga trefas- eller
likströmsnät. Vid val av uppställningsplats måste
genomgående hänsyn tagas till tekniskt utförbar och
ekonomisk anslutningsmöjlighet.
Om sådan anslutning endast genom stora
kostnader eller över
I
Fig. 10. Schema för automatisk
tandning och släckning, a = fyr med
glödlampa och drivmotor, b =
instrumenttavla, c = kopplingsur, d = mätare.
huvud taget ej
alls kan utföras,
vilket emellanåt
kan förekomma i
mycket glest
bebyggda landsdelar, så inbygges
i
instrumentskåpet vid fyrens
fot lämpligen en
med
förbränningsmotor driven
generator såsom fig.
12 utvisar. Motorn
kan drivas med
bensin eller fotogen.
Bränsletanken rymmer
c:a 200 liter, vilket
vid en specifik
förbrukning av C:a 750 gr/kWh
motsvarar omkring 180
drifttimmar.
Generatorns shuntreglerings-motstånd, en
voltmeter jämte
säkerhetsapparater och
strömbrytare för lampa och
motor äro hopbyggda på
en liten instrumenttavla.
Aggregatet startas för
hand, och skötseln
av-anläggningen är så
enkel, att oskolad personal
efter en mycket kort tid
kan övertaga den.
I instrumentskåpets
övre del finnes
tillräck-lig plats för förvaring
av verktyg och
reservlampor. Givetvis
användes även här automatiskt lamputbyte, då
anläggningen hela natten står utan bevakning.
Som framgår av fig. 1 insattes på de tyska
flyglinjerna mellan varje huvudfyr även flera
ljus-svagare mellanfyrar. För detta ändamål ha särskilt
elektriska blinkfyrar visat sig lämpliga. Av fig. 13
synes att dessa ha en horisontellt liggande parabolisk
spegel och en över denna anordnad konformig spegel,
varigenom apparatens ljusfördelning blir den i fig. 14
angivna. Största ljusstyrkan ligger i
horisontalplanet och avtager med stigande höjd. Härigenom
erhåller flygaren vid flygning mot fyren på olika
avstånd ett i det närmaste konstant ljusintryck, medan
Fig. 13. Sektion av mellanfyr
(blinkfyr).
Fig. 12. Instrumentskåp med
generator och förbränningsmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
