- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1929

ELEKTROTEKNIK

57

ma linnebandet invävts koppartrådar. Detta minskar
dock i någon mån genomslagshållfastheten.

Pupinavståndet är 2 200 m och spolarnas induktans
129 resp. 36 mH, varav en gränsfrekvens på ungefär
2 800 och 5 500 hertz erhålles å resp. tvåtråds- och
fyrtrådsförbindelser. Dämpningskonstanten garanterades
understiga 0,oi5 resp. 0,oo95 för tvåtråds- och 0,038 resp.
0,024 för fyrtrådsförbindelserna vid 800 hertz och 20®0
Celsius.

Den färdiga pupinsektionen Norrtälje—Mariehamn
fick det utseende, som fig. 4 visar. Vid
leveransmätningarna visade det sig, att samtliga kontrakterade
värden innehöllos mycket väl. Så var dämpningen vid 800
hertz för tvåtrådsledningar 1,07 neper, då kontraktet
medgav 1,27. För fyrtrådsledningar voro motsvarande
siffror 2,78 resp. 3,80 neper.

Även överhörningsvärdena voro mycket bättre än de
garanterade. Mot garanterade 12,o neper för par i olika
skruvar som log. medelvärde vid vinkelfrekvenserna
4 000, 5 000, 7 000 och 12 000 uppmättes lägsta värde
13,3 neper och flertalet värden lågo kring 15,o neper.
Inom fyrskruvarna var 9,5 neper garanterat och
beräknades log. medelvärdet till 10,3—11,3 neper.

Till Åland öppnades från Sverige trafik via de två
tvåtrådsförbindelserna Norrtälje—Mariehamn och
Stockholm—Mariehamn, den senare med telefonöverdrag i
Norrtälje, den 14 dec. 1928. Hela den nya
kabelanläggningen togs i trafik den 22 samma månad genom
invig-ningssamtal mellan H. M. Konungen och president
Re-lander. Till en början voro 2 st. fyrtrådsförbindelser
Stockholm—Hälsingfors enligt dämpningsdiagrammet
fig. 5 samt en förbindelse Stockholm—Äbo inkopplade,
men sedermera hava ytterligare 2 st. direkta
telefonledningar Stockholm—Hälsingfors anordnats, så att nu
endast 2 st. möjligheter återstå outnyttjade å
sjökabelsek-tionerna. De redan inkopplade förbindelserna torde
emellertid sedermera kunna utnyttjas mera intensivt än nu.

Fyrtrådsavslutningar i Stockholm och Åbo överföra
förbindelserna till tvåtrådssystem, som givetvis kommer
till användning på sträckan Åbo—Hälsingfors.

Finland har genom kabelns tillkomst fått telefontrafik
ej endast med Sverige utan även f. n. med Norge,
Danmark och Tyskland och väntar inom den närmaste tiden
förbindelse med alla andra länder å kontinenten, till vilka
Sverige har öppnat trafik. För vårt eget vidkommande
öppnas närmast Estland och
Lettland för telefonförbindelse.

I samband med
byrådirektör Holmgrens redogörelse
demonstrerades den nyöppnade
telefonförbindelsens goda
kvalitet på ett förträffligt sätt
genom att den finske
telegrafdirektören Juselius från
Hälsingfors rundradiostudio höll
ett anförande, som överfördes
via kabelförbindelsen och
inför avdelningen ätergavs med
högtalare. Direktör Juselius
gav efter några hälsningsord

Fig. 3.

en exposé över telefonförhållandena i Finland. Den
interurbana och internationella telefontrafikens
utveckling hindras i hög grad genom att de finska
telefonabonnenterna äro fördelade på icke mindre än 850 större
och mindre företag i form av föreningar och bolag, av
vilka det övervägande flertalet har samtrafik med
finska statens telefonväsen, som administreras av post- och
telegrafstyrelsen. De största enskilda företagen skötas
dock även i tekniskt hänseende på ett gott sätt. Som
exempel anfördes Hälsingfors telefonförening med c:a
21000 abonnenter i ett helautomatiskt nät omfattande
4 huvud- och 6 undercentraler. Fördelarna av att samla
Finlands telefonväsende på en hand börjar emellertid
inses i allt vidare kretsar, och olika kommittéer hava
arbetat på utredningar härutinnan. 1921 och 1924 års
kommittéer hade avvecklats. Nu hoppades direktör
Juselius på bättre resultat av en nytillsatt tredje kommitté!

Slutligen lämnades en översikt av Finlands
utlandstelefonförbindelser, vilka — utom den viktigaste till
Sverige och kontinentens länder söder om Östersjön —
bestå av ett par kopparluftledningar till Ryssland samt
en fyrskruvskabel under Finska viken, vilken kabel
ombesörjer trafiken till Estland och Lettland. Denna
ut-lades ursprungligen av ryssarna för fortifikativa
ändamål. Direktör Juselius avtackades med varma applåder,
som via mikrofonen vid föredragshållarens plats sökte
sig fram under Bottenhavet till Hälsingforsstudion.

Det sista föredraget för aftonen utgjorde civilingenjör
O. Sigurd N. Kruses om "Dynamiska karakteristikor för
sändarrör och deras användning". Ingenjör Kruse gav
en med skioptikonbilder beledsagad intressant
redogörelse för sina beräkningar och konstruktionsarbeten för
rörsändare.

HorHà/jt

Fig. 4. I Normal sjökabel. II Strandkabel. III Sjökabel med förstärkt blymantel. IV Sjökabel med
tryckspiral. V Landkabel. Pupiniseringsplan för telefonkabeln Sverige-Finland, sektion I Norrtälje-

Mariehamn.

ff Punc//råc/ar

Fig. 2.

Fig. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free