Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
2 febr. 1929
Föredraget kommer att inflyta i Teknisk tidskrift,
varför referat här utelämnas.
Efter sammanträdet, som var besökt av c:a 60
medlemmar, följde supé och samkväm, varunder de båda
närvarande föredragshållarna på ett lyckat sätt
harange-rade varandra.
8. R. N.
Svenska teknologföreningens avdelning för
elektroteknik höll ordinarie sammanträde å föreningens lokal
fredagen den 15 februari 1929. Sammanträdet öppnades
av avdelningens ordförande, överingenjör N. Fokssblad,
som i ett kortare anförande hälsade såväl avdelningens
medlemmar som de till kvällens diskussion inbjudna
gästerna välkomna. Protokoll från sammanträdet den
25 januari upplästes och godkändes, varefter anmäldes,
att i avdelningen inträtt civilingenjör Abvid Westling.
Sekreteraren lämnade härefter ett kortare referat av
årsbrättelsen över avdelningens verksamhet under år
1928 samt meddelade, att denna berättelse in extenso
kommer att införas i marshäftet av Elektroteknik.
Man övergick härefter till huvudpunkten på kvällens
program, vilken utgjordes av diskussion över ämnet
"Elektrovärmet vid trädgårdsodlingen". Ordet lämnades
åt diskussionens inledare, byrådirektör H. Edholm, som
lämnade en synnerligen instruktiv och detaljrik
framställning av de ledande synpunkterna och hittills vunna
erfarenheterna inom detta relativt nya, men
synnerligen lovande användningsområde för den elektriska
energien. Efter en historisk återblick skisserade
talaren i korta drag de odlingstekniska synpunkter, efter
vilka den elektriska drivbänkstekniken måste anpassa
sig, samt redogjorde för den allmänna planläggningen
av en drivbänk dels vid uppvärmning medelst strö, dels
vid elektrisk uppvärmning. Den stora betydelsen av
effektiv värmeisolering av drivbänken framhölls och
illustrerades med en del siffror angående olika materials
värmeledningsförmåga. Härefter redogjordes för det
elektriska uppvärmningssystemet och demonstrerades
dels med ljusbilder, dels med medförda ledarprov de
olika slag av motståndselement, som ifrågakomma i en
drivbänk. Motståndsledarna kunna uppdelas i blanka
ledare, isolerade ledare utan blymantel samt
blymant-iade värmekablar. Den sistnämnda typen synes vara
den, som för närvarande allmänt betraktas som den
mest tillfredsställande.
Talaren redogjorde härefter för de olika
kopplings-och regleringssystem som ifrågakomma samt
demonstrerade några olika typer av drivbänksarmatur från
svenska firmor. Efter att ha i korthet redogjort för de
erforderliga effekt- och energibeloppen för
drivbänksodling i olika delar av landet övergick talaren till en
kortare redogörelse för frågans ekonomiska sida och
visade, att med nuvarande ströpriser ett kWh-pris av
6—9 öre synes innebära samma årskostnader för
strö-bänk och elektrisk bänk, vilket dock ingalunda innebär,
att i praktiken en trädgårdsmästare kan betala dessa
priser för den elektriska energien.
Efter att ha framfört några synpunkter på frågan
huruvida regleringen av värmetillförseln bör ske såsom
tidsreglering, dvs. med tidvis in- och urkoppling av hela
bänkar, eller såsom effektreglering, dvs. med varierande
av varje bänks effekt, avslutade talaren sitt med stort
intresse åhörda anförande, varefter ordföranden
framförde avdelningens tack för den värdefulla
orienteringen. Föredraget kommer att inflyta i Teknisk
tidskrift.
Härefter vidtog en synnerligen livlig diskussion.
Förste talare var professor S. Odén, som efter att ha
givit byrådirektör Edholm en eloge för hans
pioniär-arbete inom jorduppvärmningen övergick till en
granskning av egenskaperna hos olika typer av
motstånds-ledare. Utan att vilja på något sätt utdöma de blymant-
lade kablarna framhöll talaren, att vid dessa kablar risk
föreligger för korrosion samt för uppkomsten av lokala
galvaniska element, varjämte en viss risk förefinnes för
genomslag i asbestisoleringen. Även frågan om
blyförgiftning bör ej helt förbises. Talaren slutade med att
efterlysa någon trakt i Sverige, där kraftpriserna äro så
låga, att en centraliserad storindustri av
trädgårdsprodukter av hög kvalitet skulle kunna igångsättas på basis
av elektrisk jorduppvärmning.
Ingenjör E. Olssön redogjorde för Sieverts kabelverks
i samarbete med Experimentalfältet utarbetade
lednings-och regleringssystem för drivbänkar samt framhöll
betydelsen av största möjliga enkelhet, vilken vid
ifrågavarande system ernåtts därigenom, att all in- och
urkoppling äger rum medelst säkerhetsapparaterna.
Talaren framhöll den stora betydelse, som
frilandsuppvärm-ningen kommer att få i framtiden. Beträffande
regleringssystemet är tidsregleringen bekvämast och fullt
tillräcklig ur odlarens synpunkt.
Statsinspektör R. Holmer framhöll den stora
betydelsen av att anläggningarna utföras betryggande ur
säkerhetssynpunkt. Blanka trådar torde böra helt övergivas,
och beträffande isolerade ledare utan blymantel
föreligga ännu otillräckliga erfarenheter. Den blymantlade
kabeln har fördelen av att vara gammal och välkänd,
ehuru en viss risk uppstår vid avbränning av blymanteln.
Talaren framkastade förslaget om en koppartråd under
blymanteln som återledare för strömmen.
Regleringsproblemet vore så till vida ett säkerhetsproblem, som
härvidlag det enklaste är det säkraste. Talaren slutade
med att uttala sina tvivelsmål, huruvida spänningar på
330 eller 380 V huvudspänning överhuvudtaget kunna
tolereras vid drivbänkar.
överdirektör W. Borgquist framhöll, att de billigaste
kraftpriserna i Sverige kunna erhållas vid Porjus, en
plats som dock är föga lämpad för industriell
trädgårdsodling. I framtiden torde trakterna kring Stockholm och
Västerås bliva lämpliga områden för elektrisk
trädgårdsodling i större skala. Talaren vände sig med skärpa mot
den tendens, som ofta förefinnes vid diskussioner i
elek-trovärmefrågor, att förutsätta användningen av
spillkraft såsom naturlig för uppvärmningsändamål. På
kraftverksteknikens nuvarande ståndpunkt förekommer
knappast någon spillkraft, i det att över 99 % av allt
vatten tillvaratages i regleringsmagasinen. Däremot är
talet om rationellt utnyttjande av nattkraft fullt befogat.
Slutligen föreslog talaren utarbetandet av enhetliga
normer eller anvisningar för elektriska
drivbänksanläggningar och förordade, att teknologföreningen skulle
taga denna fråga om hand. Som ett positivt förslag
påyrkades, att avdelningens styrelse måtte bemyndigas
tillsätta en kommitté för utarbetande av dylika normer.
Direktör G. Lind, Experimentalfältet, uttalade sin
tacksamhet för den föregående talarens initiativ till
åstadkommande av enhetlighet. Kalljordselektrifieringen
torde i framtiden bliva det ojämförligt viktigaste
till-lämpningsområdet för den elektriska jorduppvärmningen,
detta med hänsyn till alla de många små
trädgårdsodlarna landet runt. Den grönsaksodling i drivbänkar
under hösten, som möjliggöres av elektrisk
uppvärmning, kommer att få stor betydelse.
Kalljordselektrifieringen synes få sin största betydelse under
försommaren, i det att en mångfald växter därigenom kunna
bringas till full utveckling medan ännu dagsljuset är
som rikligast. Talaren förordade slutligen största
möjliga enkelhet i manövreringen av den elektriska
utrustningen.
Trädgårdsdirektör E. Eriksson, Hässelby, framförde
sitt tack till vattenfallsstyrelsen för dennas storartade
ir satser på hithörande områden. Tala>en uttalade som
sin uppfattning, att ehuru någon teoretisk motivering
härför ej kunde givas, träribbor synas vara lämpligare
än lerrör som skydd över värmekablarna. Tack vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
