Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 april 1929
ELEKTROTEKNIK
Fig. 2. En liten hushållsbänk vid Porjus.
då det gäller drivning under hösten, i vilket fall
strö-bänken är i stort sett oanvändbar för långvarig
drivning, enär dess temperatursänkning ytterligare
påskyndas genom den under drivningsperioden fallande
yttertemperaturen. Ett användningsområde speciellt
för de elektriskt värmda bänkarna är därför odling av
grönsaker för det tidiga vinterbehovet genom
drivning i det relativt tillfredsställande dagsljuset under
den tidigare hösten. Det är nämligen möjligt att
under den kalla årstiden hålla på förvaring de på rot
stående växterna under lång tid, om man blott kan
förebygga förfrysning. Elektrovärmets uppgift blir
då mot slutet av året endast att hålla temperaturen
i bänkarna några grader över fryspunkten, till dess
skörden skall tagas, då man genom en kort tids
drivning låter växten leva upp igen.
Enär elektrovärmet kan utnyttjas icke endast under
våren och hösten utan därjämte även under
sommaren för drivning av särskilt värmefordrande växter,
såsom meloner och tomater, så blir det i stort sett
endast under vintermånaderna, som bänken får vila, och
möjligheten att sålunda utsträcka vegetationsperioden
till större delen av året, 8 à 10 månader, måste ju för
trädgårdsmästaren vara av betydande intresse.
Den första elektriska drivbänken i vårt land
anlades omkring år 1904 vid Wiforsens bruk i Medelpad
av driftchefen Wirenius, som emellertid synes ha
varit före sin tid, enär uppslaget då ej vann
efterföljd. Det var i Norge som drivbänkselektrifieringen
först slog igenom. Den elektriska energien framföres
där på sina håll i grova kraftkablar i åkerfälten, och
det var värmeförlusten i dessa kablar, som gav
uppslaget. Den vackra och tidiga grönskan ovanför
kablarna, medan snön ännu låg kvar på sidorna,
lockade till de första försöken. Uppslaget fördes till
vårt land av trädgårdsmästare Edgar Eriksson i
Hässelby. I samarbete med herr Eriksson och
initiativtagaren i Norge, ingenjör G. Jacobsen, har
alltsedan våren 1926 inom vattenfallsstyrelsen arbetats
på att utveckla metoden för våra förhållanden.
Genom en serie förberedande försök i mindre skala
utexperimenterades en värmekabel och lämpliga elekt-
riska apparater. Resultatet av försöksdriften blev
gynnsamt, och trädgårdsmästare Eriksson anlade med
ledning härav en elektrisk bänkgård på cirka 1 300
kvm, avsedd enbart för kommersiell odling, fig. 1.
Fig. 3. 120 kvm elektriska drivbänkar 7 mil norr om polcirkeln hos
Luossavaara-Kiirunavaara, Malmberget, våren 1927 utvidgad till 240 kvm.
Efter ett års försöksdrift har anläggningen utvidgats
med c:a 50 % eller till 2 000 kvm. Jämsides med
försöken i Hässelby påbörjades, ävenledes genom
vattenfallsstyrelsens initiativ, liknande försök även i
Norrland, och dessa ha nu föranlett utbyggnad av ett
flertal drivbänkar i fjälltrakterna i Kiruna och
Porjus, fig. 2, såväl som i Norrlands kusttrakter, där bl. a.
garnisonssjukhuset i Boden och hospitalet i Piteå
utrustats med var sin anläggning. Som talande
exempel på resultaten må nämnas, att man i Kiruna och
Malmberget, åtskilliga mil norr om polcirkeln,
skördat rädisor i slutet av mars och spenat, dill och
persilja i mitten av april. Huru detta uppskattades
framgår bäst därav, att anläggningarna omedelbart
utvidgades till det dubbla. I Kiruna finnas för närvarande
ej mindre än 250 kvm och i Malmberget cirka 350
kvm drivbänksyta. Fig. 3. Allt som allt finnas nu
— två år sedan försöksdriften påbörjades i Sverige
—- minst några hundratal elektriska
bänkanläggningar på tillsammans 20 000 kvm och med en total
belastning av c:a 3 000 kilowatt. I fig. 4 visas ett
hundratal av dessa anläggningar fördelade inom olika
delar av landet. Experimentalfältets försök på
området talar ju också för den betydelse, som tillmätes
det nya användningsområdet för elektriciteten. Det
är icke obetydliga belopp, som nedlagts på
Experimentalfältet, men försöken, som delvis utförts i
samarbete ined vattenfallsstyrelsen, ha också givit en god
bekräftelse på de erfarenheter, som tidigare vunnits
vid vattenfallsstyrelsens och trädgårdsmästare
Erikssons pioniärarbete.
Bänkgårdens anläggande.
Den plats, som väljes för drivbänkarna, bör helst
slutta mot söder och vara öppen för sol, men väl
skyddad för nordliga, ostliga och västliga vindar. Marken
bör vara väl torrlagd och täckt med ett lager av grovt
grus och där ovan ett lager grov sand. Där det
finnes god tillgång till slagg, är dylik att föredraga,
därför att den är bättre värmeisolerande än gruset.
Då det gäller ett större drivbänksområde, utläggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
