Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
69
c//cr- //knancfc
Fig. 6. Tvärsnitt genom elektrisk drivbänk.
finnes det däremot anledning att ägna mera omsorg
åt värmeisoleringen. Åtgången av elektrisk energi
kan avsevärt nedbringas genom en god isolering, och
den årliga kostnaden för isoleringen blir obetydlig,
därför att bänken utan omläggning kan användas
under flera år och under lång tid varje år.
I tabell 1 visas värmegenomgångstalen för en del
olika byggnads- och isoleringsmaterial, som kunna
ifrågasättas som underlag i den elektriska bänken.
Yärmegenomgångstalet säger, hur mycket värme, som
per timme passerar genom materialet på 1
kvadratmeter tvärsnitt, om temperaturskillnaden mellan två
ytor i materialet på 1 m avstånd från varandra är
1° C.
Tabell 1. V ärmegenomgång stal
kgcal. pr timme, m, m2 och 0 C.
Betong i grundmur 1,3
Sand, fuktig, 6,9 % 0,97
Murverk, fuktigt .. 0,70
Slaggbetong, torr .. 0,30
Sand, torr........0,28
Sågspån, fuktigt .. O,!«1
Trä, fuktigt ...... 0,15
Koksaska ................0,14
Träkol, fuktigt ... 0,13*
Slagg........................0,09
Kiselgur, plattor .. 0,07
Sågspån, torrt––0,062
Träkol, torrt............0,056
Av de i tabellen angivna materialen kunna med
hänsyn till anskaffningskostnaden och
värmeledningsförmågan ifrågakomma endast sand, sågspån,
träkol och slagg. Av dessa urgallras sågspånet, som
genom jäsning utvecklar för växterna skadliga ämnen.
Yid jämförande praktiska försök utförda i samarbete
med Experimentalfältet i tvenne lika bänkar med
samma temperatur i jordytan, den ena liggande på
sand, den andra på ett 20 cm tjockt träkolslager, har
det visat sig, att träkolet som isoleringsmaterial
medförde en besparing av elektrisk energi med cirka
30 %, en besparing, som i allmänhet mer än väl
kompenserar den högre anskaffningskostnaden för träkol.
Ett gott isoleringsmaterial är håltegel, som
emellertid icke är upptaget i tabellen, därför att dess
värmegenomgångstal vid horisontal förläggning icke
är känt. Vid jämförande försök i tvenne i övrigt lika
bänkar med samma energitillförsel har det visat sig,
att den håltegelsisolerade bänken höll endast någon
1 Uppskattade, enär säkra uppgifter saknas.
grad lägre temperatur än den kolstybbsisolerade.
Hålteglet är emellertid per kvadratmeter bänkyta räknat
ungefär fyra gånger dyrare än kolstybb och kan
sålunda av kostnadsskäl icke rekommenderas, där
träkol kan anskaffas.
Ett billigt isoleringsmaterial, som ofta förordas, är
Icoksaska. Dess isolationsförmåga är emellertid sämre
än träkol. Därjämte kan koksaska innehålla karbid,
som i vått tillstånd utvecklar för växterna giftig
acetylen. Koksaskan bör därför i god tid före
nedläggningen släckas och väl genomluftas, om den
överhuvudtaget skall användas.
Valet står emellertid i första hand mellan träkol
och slagg, av vilka det förstnämnda på grund av
rikligare tillgång i allmänhet är att föredraga,
Det isolerande lagrets mäktighet blir givetvis
beroende på anskaffningskostnaden för träkolet och
priset för den elektriska energien. För prisförhållandena
i närheten av Stockholm har det visat sig lämpligt
att med hänsyn till värmeisoleringen nedlägga ett
minst 20 à 40 cm tjockt lager.
Det är emellertid icke tillräckligt, att bänkbädden
göres värmeisolerande. Stor omsorg måste därjämte
nedläggas på att bänkfönstren bli täta och sluta väl
till mot bänklådan och mot varandra. Då drifttiden
för den elektriska bänken utsträckes över större
delen av året, särskilt under den kallare årstiden, lönar
det sig säkerligen att nedlägga kostnader och omsorg
på täckningen. Luckorna, som äro att föredraga
framför mattor, göras lämpligen av träramar,
överspända med asfaltpapp eller dylikt.
Det elektriska uppvärmningssystemet.
Den elektriska anläggningen inom bänken har till
uppgift att omvandla elektrisk energi till värme.
Detta tillgår så, att den elektriska strömmen föres
genom i bänken lagda trådar av lämpligt
motståndsmaterial. Dessa motståndstrådar kunna anordnas på
flera olika sätt.
Vid de första norska försöken lades
motståndstrådarna oisolerade i jorden. Med hänsyn till gällande
säkerhetsföreskrifter ävensom för att förebygga, att
den elektriska strömmen skulle i alltför stor
utsträckning söka sig genvägar genom jorden och därigenom
förorsaka förluster och en ojämn uppvärmning, valde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
