Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
71
Genom asfaltering av blymanteln har denna kunnat
skyddas åtminstone för måttliga vandringsströmmar,
såsom vid Experimentalfältet, medan det, där påfrest-
Fig. 9. En blank motståndstråd förlagd på porslinsrullar i
vanliga- 1 V2" dräneringsrör.
ningen är svårare, torde vara nödvändigt att mera
effektivt skydda blymanteln, exempelvis genom ett
eller flera lager asfalterade omflätningar, om
bly-manteln överhuvudtaget är behövlig. Men därom senare.
De fåtaliga anläggningar, som äro utsatta för
dylika vagabonderande strömmar, få naturligtvis icke
vara normerande för den elektriska drivbänkens
konstruktion. Likströmsnäten i de små och medelstora
städerna omläggas successivt till växelström eller
förstärkas, och i samma mån kan man även inom dessa
efter hand använda den billigare
normalkonstruktionen. som hittills bestått av en motståndstråd,
omgiven av ett värmefördelande lager av asbest och där
utanpå ett eller flera lager impregnerat papper eller
lackduk, som utgör elektrisk isolering mot den
omgivande blymanteln. Till skydd för kemisk inverkan
är denna på utsidan överdragen med en
kompoundering enligt fig. 8.
Jämsides med försöken med dylik värmekabel
påbörjades i Hässelby våren 1927 försök att ersätta
värmekabeln med blank motståndstråd, indragen
genom de i varje fall erforderliga lerrören. Trådar av
1 mm nikrom isolerades i en bänk genom
porslins-rullar enligt fig. 9. I en annan bänk inlades de
oisolerade trådarna helt löst i lerrören utan särskilda
isolationsåtgärder.
Rören måste vara något så när täta i fogarna, så att
isolationen icke försämras genom att vatten intränger,
exempelvis vid riklig vattning, eller genom att lera
så småningom anhopas omkring motståndstråden.
Tätning av fogarna kan lämpligen ske genom att korta
rörbitar föras över fogställena. Cementering av
fogarna är icke lämplig, därför att den stelt hopfogade
rörsträngen skulle brista vid sättning i marken eller
vid trampning i bänken. Vid första inkopplingen på
våren konstaterades i den sistnämnda bänken en
obetydlig avledning till jord genom de fuktiga lerrören,
men efter några minuter urtorkades dessa tillräckligt
för att vara praktiskt taget isolerande, och båda
förläggningssätten med och utan porslinsrullar visade
sig vara fullt driftsäkra. Motståndstrådarna lågo i
bänkarna från mitten av februari till början av
december, alltså i c:a 10 månader, tidvis i drift, tidvis
utan värme. Då motståndstrådarna därefter
upptogos, visade de sig vara oskadade, såväl de fritt
upplagda som de isolerade. Med stöd av detta
försöksresultat kunde ifrågasättas, om den väl isolerade
värmekabeln överhuvudtaget erfordras för
uppvärmning av jorden i drivbänkarna. Den blanka
motståndstråden ligger ju till nästan hela sin längd
skyddad för oavsiktlig beröring, och det är en relativt
obetydlig kostnad att ordna en tillfredsställande
isolering den korta sträckan från lerrörets mynning till
kopplingsorganet. I Österrike användas enligt
uppgift blanka motståndstrådar, lagda i en bädd av torv
under jordlagret i bänken.
Frågan om huruvida de blanka motståndstrådarna
äro användbara synes sålunda ur ren driftsynpunkt
vara klar, men det återstår ännu att bedöma,
huruvida de med hänsyn till den personliga säkerheten
kunna tillåtas. Utföras kanalerna på ett mekaniskt
betryggande sätt, och jordförbindas de på yttersidan,
så att spänningsfall i bänkjorden undvikes, torde de
även ur säkerhetssynpunkt kunna accepteras, och det
är därför närmast en kostnadsfråga, om
motståndstrådarna böra förläggas blanka eller i form av en
värmekabel.
Om man tillsvidare av olika skäl anser det vara
lämpligt att använda isolerad motståndstråd, visa i
varje fall dessa försök, att anspråken på kabelns
isolation icke är större än att blymanteln bör kunna
slopas, åtminstone då det gäller förläggning i
kanaler. På grund härav utfördes våren 1928 i samarbete
med ingenjör Arnberg hos fabriks a.-b. Eris en
väsentligt förenklad kabeltyp, bestående av en
nickelin-tråd, liksom förut omspunnen med ett
värmefördelande lager av asbest och ett elektriskt isolerande
lager av oljat papper men utan blymantel. I stället
gjordes en bomullsomflätning, som asfalterades.
Denna kabel ställer sig i ungefär halva priset mot den
blymantlade.
Dylika kablar ha nu varit i störningsfri drift i c:a
8 månader i fyra 25-meters bänkar i Hässelby vid
127 voit ävensom vid flera anläggningar i Norrland
vid upp till 220 voit fasspänning under så extrema
förhållanden, att två dylika kablar varit inlagda i
samma rör, den ena belastad, den andra utan
spänning, men jordförbunden. I en försöksbänk i
Härnösand med 220 voit spänning har härvid överslag
inträffat, och på grund härav har isolationen förstärkts
genom att det oljade papperet ersattes med
bakelit-impregnerat papper.
Till sist må ifråga om dessa olika kablar med och
utan blymantel och deras förläggningssätt
framhållas, att de naturligtvis icke få anses som slutgiltiga
lösningar, men de äro av hittillsvarande erfarenheter
att döma tillräckligt driftsäkra för att under normala
förhållanden möjliggöra en rationell trädgårdsodling
med elektrovärme.
Värmekabelns dimensionering.
Värmekabelns dimensionering är beroende av
1) det maximala värmebehovet,
2) drifttiden per dygn,
3) den elektriska spänningen,
4) avståndet mellan trådarna,
5) bänkens eller kabelns längd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
