- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 april 1929

78

fönstren och fångas i drivbänken, medan däremot de
mörka värmestrålarna från bänkens inre ha svårt att
uttränga genom glaset.

3. Den elektriska spänningen, vid vilken energien
inköpes, varierar inom olika delar av landet. Inom
vattenfallsstyrelsens distributionsområde i mellersta
Sverige tillämpas en normalspänning av 220 voit
mellan faserna, och spänningen mellan en fas och
jord är då 127 voit. Det är den senare siffran, som
närmast är av intresse i fråga om den elektriska
drivbänken. Företrädesvis inom Norrland och i södra
Sverige förekommer dessutom 380 eller 190 voit
spänning mellan faserna, vilket motsvarar en 220
resp. 110 voit spänning mellan en fas och jord,
vilka båda senare siffror närmast äro av intresse, då
det elektriska systemets nollpunkt, som vanligen är
fallet, är jordförbunden.

4. Avståndet mellan kablarna får icke vara så
stort, att en alltför ojämn uppvärmning erhålles inom
olika delar av bänken. Med hänsyn härtill har det
visat sig lämpligt, att en värmekabel inlägges
ungefär på varje 17 à 24 cm av bänkens bredd, då värme-

tillförseln regleras genom inkoppling av
värmetrådarna i varannan eller flera rörsträngar. Sker
värmeregleringen genom variation av spänningen,
inkopplingstiden eller genom inkoppling av en eller två
trådar i varje rör, kan avståndet mellan ledningarna ökas.

5. Bänkens längd. Alltefter bänkens längd måste
värmetrådens längd av praktiska skäl avpassas
till en, två eller flera gånger bänklängden.
Eftersom värmetrådens längd inom vissa gränser
bestämmes av driftspänningen, är det nödvändigt att
upplägga flera olika kabeltyper, om man vill ha full
frihet att välja bänklängden oberoende av de
elektrotekniska förutsättningarna. De olika fordringarna
ifråga om värmetillgång, drifttid, spänning,
bänklängd och bänkbredd, ha föranlett författaren att
föreslå följande fem kabeltyper, vilka numera
tillverkas av flera svenska och utländska firmor.

Tab. 5.

Värmekabelns typbeteckning A B C D E

Elektriskt ledningsmotstånd 0,5 1 2 4 8 ohm/m.

(Forts.)

DEN SVENSKA ELEKTROINDUSTRIEN UNDER ÅR 1928.

Av Harry G. Nyström.

Den elektriska industrien runt om i världen har
under 1928 kunnat glädja sig åt en ökad omsättning
i förhållande till tidigare år. Inom Sverige har även
enahanda förhållande ägt rum, vilket visserligen icke
klart framgår av de olika industriernas årsberättelser,
eftersom dessa sällan angiva några
omsättningssiffror, men väl därav, att samtidigt som
rationaliseringsåtgärder inom de olika verkstäderna vidtagits, ett
ökat antal arbetare hava varit sysselsatta. Ökningen
torde för elektroindustriens vidkommande kunna
skattas till c:a 5 % mot föregående år. Orsaken därtill
att elektroindustriens ekonomiska årsresultat detta
till trots icke varit så mycket bättre än tidigare år,
så att i större utsträckning höjda utdelningar kunna
komma ifråga, beror givetvis på det tryckta prisläget
till följd av en hård konkurrens. Kolmarknadens
exceptionellt låga priser liava icke heller kunnat
undgå att påverka prisläget, varjämte även 1928 års
högst anmärkningsvärda kopparhausse verkat
irriterande.

Inom den svenska elektroindustrien hava betydande
nyinvesteringar av kapital genomförts och därjämte
hava vissa fusioner förekommit. Sålunda har Telefon
a.-b. L. M. Ericsson, som tidigare övertagit
aktiemajoriteten i Svenska radio a.-b. även till koncernen
anslutit Sieverts kabelverk. Delvis med anledning
härav har aktiekapitalet ökats med ca kr. 20 000 000. En
ännu större kapitalinvestering verkställdes av A.-b.
Elektrolux genom en nyteckning av icke mindre än
kr. 48 000 000. Det totala aktiekapitalet kom sålunda
att stiga till kr. 60 000 000. Även Svenska
ackumulator a.-b. Jungner har genomfört en utökning av sitt
aktiekapital och fördubblat detsamma, så att detta
numera uppgår till något mer än kr. 5 000 000.

Innan här en redogörelse över de olika
industriernas verksamhet och resultat för 1928 lämnas, torde

vara lämpligt att något studera den officiella
statistikens siffror.

Den i denna artikel införda tabellen är hämtad från
Sveriges elektroindustriförenings styrelseberättelse
och ur samma torde utläsas, att speciellt gruppen
elektriska maskiner och transformatorer varit föremål för
en stark exportökning. Tabellen angiver endast
siffrorna i kg, eftersom dessa medgiva en bättre
jämförelse med tidigare år, oberoende av
värdefluktuationer. Det torde dock vara av ett visst intresse att
erfara, att exportvärdet för rubrikerna 1 060—65, dvs.
elektriska generatorer, motorer och transformatorer
(inkl. dammsugare), för 1928 utgjorde kr. 43 773 000,
medan importvärdet utgjorde kr. 5 019 000. För
dammsugare förefanns en export av kr. 16 842 000,
med en import av kr. 306 000. Under föregående år
voro motsvarande siffror för samtliga rubriker 1 060
—65 kr. 34 373 000 och kr. 3 835 000, medan
dammsugarna för år 1927 hade ungefär motsvarande värde
som under 1928, nämligen kr. 16 705 000, resp. kr.
287 000. Även den rubrik, som omfattar telefon- och
telegrafapparater, visar en vacker ökning av
exportsiffrorna med ca 25 %.

Övergår man till att studera de olika företagens
årsresultat, finner man, att Asea under 1928 liksom
tidigare haft tyngdpunkten av sin verksamhet förlagd
till elektromaskinindustrien, ehuru ett ökat intresse
för nyanläggningar oförtydbart gjort sig gällande.
Detta intresse förefinnes såväl inom som utom landet.
Genom A.-b. Skandinaviska elektricitetsverk har
aktiemajoriteten i Smålands kraft a.-b. förvärvats,
varjämte Siljansbygdens kraft a.-b. nybildats och ett
dotterbolag, A.-b. Gotlands kraftverk, grundats.
Ehuru konstituerandet tillsammans med A.-b. Investor
av A.-b. Elektro-Invest skedde under år 1929, torde
vara lämpligt nu omnämna denna gren av Aseas verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free