- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76:

TEKNISK TIDSKRIFT

1 juni 1929

SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV ELEKTRISKA
ANLÄGGNINGAR INOM JÄRNINDUSTRIEN.1

Av F. Fredén.

Elektriska maskiner och apparater inom järnverken
ha att arbeta i en atmosfär som i regel är förorenad av
kolpartiklar, malmmull eller flagor av valssinter.
Isynnerhet den senare är förarglig, i det den om någon olja
finnes närvarande har benägenhet att bilda en väl ledande
beläggning på eljest isolerade krypytor. Man bör
därför naturligtvis så långt görligt är använda sig av
helkapslade maskiner och apparater. Några öppna
apparater torde väl numera heller icke installeras i något
järnverk, men man har ju i regel en del äldre
installationer av olämpligt utförande att dragas med. —
Små-motorerna utföras i regel helkapslade och har den
ekonomiska gränsen för det kapslade utförandet i avsevärd
grad höjts genom de lyckade konstruktioner av
helkapslade, mantelkylda motorer, som flera firmor
numera fört i marknaden. — Emellertid kommer man ju i
en del fall upp till motorstorlekar, där kostnaden för ett
kapslat utförande skulle ställa sig tämligen prohibitiv
och man får då tillgripa öppet utförande i separata
motorrum. Stor omsorg bör därvid nedläggas på att göra
dessa motorrum så tätci som möjligt och helst hålla
rummet under övertryck genom lämplig fläktanordning.
I regel torde det ändå visa sig rätt svårt att helt
utestänga luftföroreningar, och det har därvid visat sig,
att krypytor vid exempelvis kollektorringarna, som
normalt anses fullt tillfredsställande, i dylika fall visat sig
för knappa. Vid beställning av sådana motorer bör
tillses, att alla krypytor tilltagas så rikligt som möjligt.

öppna strömförande delar finnas ju även i de
högspända ställverken, vilkas förläggning inom järnverken
ofta måste bli sådan, att de äro utsatta för kraftig
förorening av kol etc. Typiska för dylika anläggningar äro
högspänningsställverken i de elektriska
ugnsanläggningarna. Även här gäller att hålla stora krypytor dvs.
använda kraftigt dimensionerade stödisolatorer och
genomföringar. — Vid ugnsanläggningar, som stå under
kontinuerlig drift, exempelvis elektriska hyttor,
tillkommer här svårigheten att man egentligen aldrig får något
tillfälle ordentligt rengöra instrumenteringarna.

Vi ha sökt använda oss av komprimerad luft, men
med ganska tvivelaktigt resultat, i det att det damm,
som blåses från en viss isolator, virvlar omkring och
lägger sig på de andra. — Vi hava just i dagarna
beställt en mycket kraftig dammsugare av Voltas
konstruktion för att söka förbättra renhållningen i dessa
ställverk. Volta har konstruerat en slang- och
munstycksanordning, som skall vara ofarlig att använda vid
spänning på 6 000 V. Då vår distributionsspänning är
12 000 V., ärna vi söka konstruera om den för denna
spänning.

Medan jag är inne på dylika ställverk vill jag påpeka
nödvändigheten av att förse oljebrytarna med särskilt
kraftiga utlösningsmagneter. Brytarna äro ju placerade
i ouppvärmda, dammiga och i viss mån fuktiga lokaler
och arbeta därför understundom synnerligen kärvt.

Oljorna i transformatorerna böra noggrant
kontrolleras och renas då så är erforderligt. — Vi taga täta
oljeprov och det har visat sig, att exempelvis
smältugnstransformatorer, som arbeta under kontinuerlig
fullbelastning, erfordra slamning av oljan med högst ett års

i Till de 1 Elektrotekniks decembernummer 1928 och
februarinummer 1929 återgivna inledningsföredragen vid
elektroteknikavdelning-ens diskussionsmöte den 19 okt. 1928
ansluter sig här ett tredje, som behandlar järnhanteringens
problem inom området ifråga.

mellanrum, medan vanliga kraft- och
ljustransformatorer klara sig 5 à 10 år.

Alla högspänningsställverk böra hållas låsta med
enhetliga lås, till vilka nycklar finnas utlämnade i rikligt
antal till alla vederbörande. Dessutom böra extra
nycklar finnas på vissa kontor.

Återkommande till motorerna vill jag påpeka, att man
vid val av motorstorlek bör vara mera rundhänd inom
ett järnverk än inom de flesta andra industrier, detta
enär det i regel, speciellt inom valsverken, är mycket
svårt att exakt beräkna de påkänningar, som motorn
kommer att bliva utsatt för. Detta gäller i första hand
valsverksmotorerna. Många förtjänstfulla
undersökningar rörande kraftåtgången vid valsning ha ju utförts,
men ännu återstår mycket att där utreda. — Dessutom
föreligger städse den risken, att något ämne genom
förbiseende kan bli draget vid för låg temperatur, vilket
som bekant är ägnat att i synnerligen hög grad öka
den erforderliga valseffekten. — Enligt min erfarenhet
äro även fordringarna på valsprogrammen stadda i en
kontinuerlig skärpning, i det att kunderna fordra större
och större ring- eller stångvikter, vilket gör, att en
valsverksutrustning, som för 10 år sedan ansågs synnerligen
liberal, numera kan tangera gränsen för nedskrotning.

Även vid en massa hjälpmaskiner måste
motorstorlekarna tillmätas synnerligen liberalt. — Se vi
exempelvis på ett rullbord, som i regel har ca 2% lager pr
rulle, så är det tydligt att lagerfriktionen, som
härvidlag är den största kraftkonsumerande faktorn, kan
komma upp till rätt överraskande värden genom en för
hård ansättning av lagren under en söndagsreparation.
— För att kunna hålla kontroll på en del dylika saker
böra motorskåpen även ganska långt nedåt på
effektskalan utrustas med ampermeter.

Motorskåpen böra helst förses med automatiska
utlösningar i alla faserna. Ett billigt och verkligt gott
automatiskt motorskåp för småmotorer efterlyses.

I större verk är det lämpligt ha en särskild
motorskötare, som kontinuerligt tillser och renblåser samtliga
motorer.

Ett lämpligt upplagt kortsystem över motorer och
transformatorer underlättar uttagande av
reservmaskiner. På dessa kort antecknas alla maskindata jämte
utförda reparationer, isolationsmotstånd och oljeprov
etc. Då fabrikationsnumren numera i regel löpa med
sex à sjusiffriga tal, stämplade med miniatyrsiffror,
hava vi för identifiering av maskinerna i alla våra verk
funnit lämpligt påsätta emaljerade skyltar med vår egen
nummerserie.

Vidare hava vi infört ordentlig uppmärkning, så att
man kan gå från en motor till dess central och vidare
från denna till huvudcentralen etc.

Alla smältskydd böra förses med skylt, som anger
styrkan på den säkring som skall användas.

Trots all omsorg vid nyanskaffning och underhåll
inträffa dock naturligen maskinfel, och det gäller då att
vara rustad för dessas snabba avhjälpande med minsta
möjliga driftstörning.

Att skicka bort maskinerna för reparation ställer sig
i regel dyrt på grund av frakter och firmornas sätt att
prisberäkna alla reparationsarbeten. Vanligen äro
därför också verken utrustade med egna lindareverkstäder,
där motorer och transformatorer kunna repareras på
platsen. — Antalet motorer i ett modernt verk stiger ju
ofta upp till åtskilliga hundratal, och klickandet av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free