Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 4
TEKNISK TIDSKRIFT
APRIL 1929
*
ELEKTROTEKNIK 5
Redaktör:Julius Körner
INNEHÅLL: Ledningsnät och distributionssystem i amerikanska storstäder, av K. J. Laurell. —Några data till
den elektriska järnvägsdriftens senaste utveckling, av J. Körner. — Om önskelige forhold mellem strömtætheten
i de forskjellige transformatorviklinger, samt litt om materialpaakjendingens störrelse, av K. Faye-Hansen. —
Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
LEDNINGSNÄT OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM I
AMERIKANSKA STORSTÄDER.1
Av K. J. Laurell.
Målet för god stadselektrifiering är enligt
amerikansk uppfattning "Edison service". En del
speciellt för Amerika typiska anordningar vid
likströmsnäten enligt "Edison system" äro av stort
intresse, då de erfarenheter, som vunnits vid dessa
äldre nät, varit av utslagsgivande betydelse för
planerandet och utförandet av de nya växelströmsnäten
i amerikanska storstäder.
Likströmsdistributionens omfattning.
Som orientering angives den max.
likströmsbelastningen år 1927 jämte denna belastning i % av den
totala för några av Amerikas större städer:
Greater New York, N. Y. (6 mill. inv.) 470 MW
45
Chicago, 111....... ... (3 » „ ) 140 15 v
Philadelphia, Pa ... ... (2 5! „ ) 18 » 4 5)
Detroit, Mich...... ... (1,5 5) „ ) 35 )) 8 ))
Boston, Mass...... .. . (0,85 )! „ ) 65 » 29 )?
Baltimore. Md..... . . . (0,80 >! „ ) 20 » 12 )>
12 000 kW/km2. Till jämförelse kan nämnas, att för
inre Stockholm (22 km2) max. belastningen år 1928
var 33 MW, motsv. 2 000 kW/km2. Norrmalm söder
om Mästersamuelsgatan uppvisar 9 000, trakten kring
För såväl New York som Chicago var år 1928 den
totala max. belastningen, omfattande växelström och
likström tillsammans, över 1 000 MW.
Belastningstätheten.
Enligt National Electric Light Association (N. E.
L. A.) utgjorde belastningstätheten år 1925 för:
Manhattan (till 59:de
gatan) ......max. 91 000 kVA/km2 för 0,1 km2
med. 12 500 „ „ 21,6 „
Chicago....... max. 59 000 „ „ 0,55 „
med. 6150 „ „ 20,3 „
Detroit........max. 32 500 „ „ 0,26 „
med. 4 300 „ „ 9,9 „
Boston........ max. 47 000 „ „ 0,04 „
med. 6100 „ „ 9,1 „
För år 1928 äro dessa värden c:a 20 % större.
I New York City (Manhattan) sträcker sig
likströmsområdet till 135 :te gatan. Då
likströmsbelastningen år 1928 på detta område (c:a 40 km2) utgjorde
450 MW och den lågspända växelströmsbelastningen
45 MW, erhålles en medelbelastningstäthet av c:a
i Föredrag- vid teknologföreningens
elektroteknikavdelnings sammanträde d. 15 mars 1929.
Fig. 1. Distributionsområden i New York.
Kungsgatan 6 000 och övre Norrmalm 2 000—3 000
kW/km2. Nordiska Kompaniet med gator ger 50 000
kW/km2.
Distributionsspänningar.
Treledaresystem för likström i amerikanska
storstäder utföras för följande spänningar: 2x110, 2X115
och 2 X 120 V.
Den procentuella fördelningen av antalet personer,
som betjänas av de olika spänningarna, var år 1928:
110 V (Exempel: Chicago, Buffalo) ...... c:a 17 %
115 „ ( „ Philadelphia, Boston)... ., 60 „
120 „ ( „ New York, Detroit) .... „ 23 „
115 V synes bliva amerikansk standard. År 1923
—1928 ökades ovanstående procentsiffra från 40 till
CO %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:26 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0085.html
