- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
100

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100:

TEKNISK TIDSKRIFT

1 juni 1929

Svenska teknologföreningens avdelning för
elektroteknik höll ordinarie sammanträde ä föreningens lokal
fredagen den 15 mars 1929 kl. 19,30 under
ordförandeskap av överingenjör N. Forssblad. Sedan protokoll
från sammanträdet den 15 februari upplästs och
godkänts, meddelade ordföranden, att avdelningens styrelse
i anslutning till avdelningens beslut av den 15 februari
tillsatt en kommitté för utarbetande av normer eller
anvisningar för elektrisk jorduppvärmning. Hedlemmarna
i denna kommitté äro civilingenjör W. T. Arnberg,
överdirektör W. Borgquist, byrådirektör H. Edholm,
överingenjör B. Ell, trädgårdsdirektör E.’Eriksson,
statsinspektör R. Holmer, sammankallande, professor S.
Odén samt överingenjör O. Stålhane. Kommittén har
dessutom rätt att i den mån arbetet så kräver i sig
upptaga eller med sig adjungera ytterligare sakkunniga.

i avdelningen invaldes ingenjör Einar Sjöberg.

Ordföranden meddelade, att till avdelningen
inkommit två skrivelser angående korsningar mellan starlo
och svagströmsledningar, båda översända från
föreningens styrelse efter remiss från kungl, maj:t. Dessa
skrivelser äro dels en hemställan från telegrafstyrelsen
angående vissa ansvarsbestämmelser beträffande
skador uppkomna vid fel hos korsningsanordningar, dels
en skrivelse från den av kungl, maj:t tillsatta
stark-ströms-svagströmskommittén, innehållande förslag till
normer för dylika korsningar. Avdelningens styrelse hade
föreslagit, att båda skrivelserna skulle remitteras till
avdelningens kraftledningskommitté för yttrande,
varvid dock, då avdelningen sedermera expedierar ärendet,
borde framhållas, att kraftledningskommittén enbart
representerar starkströmsintressena. Avdelningen bi
föll detta styrelsens förslag.

Till revisorer för elektroteknikfonden omvaldes med
acklamation förste byrådirektör A. F. Gustrin och
civilingenjör Arvid Westerberg.

Härefter intogs ordförandestolen av avdelningens vice
ordförande, civilingenjör S. Norberg, vilken omedelbart
konstaterade, att överingenjör Forssblad fortfarande
hade ordet, denna gång för ett föredrag över ämnet
"Intryck frän en Amerikaresa hösten 1928". Talaren
påpekade, att i Amerika de flesta elektricitetsverk äro
rent privata företag, vilkas taxor dock kontrolleras av
det allmänna. Tack vare en storartad propaganda är
förbrukningen i hemmen mycket stor och uppgår till
c: a 500 kWh per hushåll och år, varvid dock en
anmärkningsvärt liten del kommer på spisarnas konto.
Taxorna äro i allmänhet uppbyggda som rena
förbrukningstaxor med rabattsystem, varvid rabatten är ordnad i
steg motsvarande normal förbrukning för resp.
belysning, småapparater och kokning.
Förbrukningsspänningen är tämligen enhetlig över hela landet, nämligen
110—115—120 V, vilket givetvis är en stor fördel för
konsumenterna. Lamporna äro också mycket billiga, och fall
förekomma, då belysningsföretagen utlämna desamma gratis.

Strömarten är till övervägande delen växelström.
Likström förekommer till något mindre än 5 % och är
till finnandes huvudsakligen i storstädernas
affärsdistrikt. En tämligen allmän övergång till växelström
är den ledande principen.

Lågspänningsnäten äro i allmänhet helt hopsvetsade
utan metaller, och för avskiljande av felaktiga
kabelsträckor litar man på avbränning av själva kablarna.
Detta system möjliggöres genom kablarnas förläggning
i conduits. Även periodtalet är tämligen enhetligt,
nämligen 60 per sek., ehuru även 25-periodiga områden
förekomma. Ungefär 60 % av hela förbrukningen alstras
medelst ångkraft och den genomsnittliga
belastningsfaktorn är så hög som c:a 48 %.

Talaren övergick därefter till att i anslutning till
ljusbilder demonstrera en del anläggningar. Vad beträffar
de rent konstruktiva nyheterna så byggas turbinfunda-

menten i allmänhet som järnkonstruktioner, varjämte
gjutjärnet som material för maskinstommar allt mera
undantränges av smidesjärnskonstruktionerna. En 220
kV anläggning, där linjen framdragits medelst
flygstak-ning, demonstrerades, varjämte redogjordes för det
synnerligen påkostade och driftsäkra hjälpmaskineri, som
kommit till användning i vissa kraftstationer. Vidare
visades en utomhustransformatorstation med
enfastransformatorer för 33 000 kVA vid självkylning och 40 000
kVA med igångsatta fläktar. Dessa transformatorer
hade utförts utan expansionskärl och med en kudde av
kvävgas ovan oljan. Ett flertal vattenkraftsanläggningar
omnämndes även, där synnerligen omfattande
vattenbyggnadsarbeten måst vidtagas.

Sedan tjänstgörande ordföranden framfört
avdelningens tack till överingenjör Forssblad, lämnades ordet till
civilingenjör K. J. Laurell för ett föredrag med titeln
"Något om ledningsnät och gatubelysning i amerikanska
storstäder". Talaren lämnade inledningsvis några
siffror över belastningstätheter vid olika slag av
storstadsbebyggelse. Bland annat angavs för Manhattan en
medelbelastning av 12 000 kW per km2. Härefter övergick
talaren till en mera detaljerad beskrivning av de
metalliskt sammanhängande fördelningsnäten och dessas
praktiska anordning. Drifterfarenheterna från dessa
nät synas i allmänhet vara mycket goda, ehuru givetvis
vid likströmsnät det oerhört stora antalet lågspända
kablar framtvingar ett helt system av stora tunnlar i
närheten av stationerna. Större skyskrapor behandlas
i regel som separata enheter med direkta matarkablar.
Inom växelströmsområdena utföras matarledningarna i
allmänhet som luftledningar med spänningen 4 000/2 300
V fyrledaresystem, vilka ledningar framdragas på
stolpar, huvudsakligen på smågatorna. Upp till 4 000 V
arbeta montörerna på spänningsförande ledning.
Ned-transformeringen äger rum i transformatorer, vilka
antingen nedsänkas i gatorna och då i regel utföras med
effekten 100 kVA, eller också utföras som
stolptransfor-matorer, vanligen enfas 7,5 kVA, de sistnämnda för
matning av enskilda abonnenter. Trefastransformatorerna,
som mata fördelningsnätet, erbjuda åtskilligt av
intresse. De sakna strömbrytare på högspänningssidan
och äro på lågspänningssidan förbundna med nätet över
en nätkopplare, "network protector", vilken utgöres av
en automatisk luftströmbrytare med bakströmsrelä
inställt på mycket låg bakströmseffekt. Matarledningarna
uppdelas i regel på två system, matande varannan
transformator, varigenom stor driftsäkerhet nås. För
erhållande av god utjämning drages en och samma
matarled-ning ofta genom kvarter av olika bebyggelsekaraktär.

Talaren demonstrerade i anslutning till ljusbilder en
del konstruktiva detaljer hos transformator- och
kabelbrunnar, varefter framställningen inriktades på de
allmänna dragen hos gatubelysningen i de amerikanska
storstäderna. I stor utsträckning användes härvid
seriesystem med effektbåg’ampor. Lamporna synas i
allmänhet vara utförda med sådan ljusfördelning, att en
relativt stor del av ljusflödet kommer husfasaderna tillgodo.
Talaren avslutade sitt anförande med ett påpekande av
den synnerligen goda driftsäkerhet, med vilken de
amerikanska anläggningarna arbeta, samt den med hänsyn
till de förut omnämnda förhållandena förvånande låga
olycksfrekvensen.

Sedan tjänstgörande ordföranden framfört
avdelningens tack till föredragshållaren, begärdes ordet av
överingenjör Forssblad, som i korthet påpekade, att
möjligheten att basera fördelningsnätets automatiska skydd på
kablarnas avbränning är helt betingad av den låga
spänningen och kablarnas placering i conduits.

Härefter avslutades det av ett 120-tal personer
besökta sammanträdet kl. 21,50, varefter vidtog supé och
samkväm. f. D11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free