- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112:

TEKNISK TIDSKRIFT

1 juni 1929

~ÖÖ 30 iO 50 SO TO Hl

Fig. 12. Anod verkningsgrads kurvor for 23 nr 1 447. V ^ = 8,0 V;
V q — 1,5 kV; k = 0.25; Rgs = 0. Huvudparameter: Vg0.

vändande av stor driftspänning och stor negativ
gallerförspänning.

d. Driftströmkurvor.

I fig. 13 åskådliggöres driftströmmens variation
med yttre motståndet. Förloppet av dessa kurvor är
av intresse, speciellt vid laboratoriearbete. Ett sätt
att bestämma egenfrekvensen hos en krets är att
koppla den till anodkretsen till en röroscillator, vars
frekvens ändras, till dess resonans med mätkretsen
uppstår. Denna sänker då yttre motståndet för
oscillatorn och dess driftström ändras. Denna ändring kan
ske i form av såväl ökning som minskning, beroende
på yttre moståndets värde. Är detta sådant att
driftströmmen har nått sitt maximum, faller
driftströmmen mycket hastigt vid minskning av R;/,
anordningen är då mycket känslig. Vid större värde på
Ry ökas däremot I0 vid resonans.

Kurvorna hava även betydelse vid studium av
anodmoduleringen, vilken skall behandlas senare.

7. Dimensionering av röroscillatorer, speciellt
radiosändare.

Dimensioneringen av en röroscillator är, fattad i sin
största allmänhet, ett mycket sammansatt problem,
innefattande val av rörtyp och driftförhållanden för
denna. Här skall endast kort behandlas, hur man
med kännedom om rörets karakteristikor
dimensionerar oscillatorns kretsar.

Driftförhållandena för rörtypen, dvs. arbetspunkt
(Vg0) V0) återkopplingsfaktor etc., bestämmas med
hänsyn till den totala verkningsgraden eller någon
annan faktor. I överensstämmelse med dessa
fordringar kan sedan yttre motståndet avpassas så, att
största effekt uttages från röret.

Såsom exempel skall principen för
mellankrets-sändarens dimensionering behandlas. Det principiella
schemat för mellankretssändaren framgår av fig. 14.
En sluten krets, primärkretsen, tjänstgör som
arbets-krets, till vilken antennkretsen är kopplad.
Sändarens frekvens avgöres i första hand av primärkretsen.

Givna äro sändarens frekvensområde och
antennkretsens storheter. Uppgiften är att anpassa
primärkretsen så, att antennströmmen blir så stor som
möjligt över hela frekvensområdet:

Beteckningar:

CA: antennkapacitet,

LÄ: antennkretsens totala induktans,

RÄ: „ „ förlustmotstånd,

L : primärkretsens „ induktans,

L1 — a - L: primärkretsens induktans mellan anod

och katod,

C : primärkretsens kapacitet,
R : „ förlustmotstånd,

M : ömsesidiga induktansen mellan L och L A.

I : strömstyrkan i primärkretsen,
lÄ : „ i antennkretsen.

Man kan sätta

U = m yi,LÄ.................. (19)

där m är kopplingsfaktorn mellan primär- och
antennkretsen.

Fig. 13. Driftströmkurvor för Z3 nr 1447. Fj. = 8,oV;
k = 0,25; Vq0 = + 8 V; B = 0. Huvudparameter: V0.

På grund av antennkretsens koppling till
primärkretsen införes i den senare ett förlustmotstånd

co2 M2

.................. (20)

vilket alltså växer med M. Emellertid finnes ett
värde på kopplingsfaktorn, den kritiska kopplingen,
som ej får överskridas.1 Den kritiska kopplingsfak-

i H. G. Möller, 1. c. sid. 122 och följ.

Fig. 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free