- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114:

TEKNISK TIDSKRIFT

1 juni 1929

För att undersöka modulatorrörets
förstärkareegenskaper måste man först betrakta modulatorrörets
belastningsimpedans. Denna måste vara konstant
såväl för amplitud som frekvens.

Impedansen Rad definieras såsom

d Vn

................ (28)

Rad =

d I„

fm

jcoLt

R

ad

Genom insättande av detta uttryck i uttrycket för fm
och bildande av dess absoluta belopp, erhålles efter
någon omformning

1

fm = H

R,

ad

där

och

Ra + Rad \/l + (Ra\\Rad)2U^ -

(29)

Rn R nd =



R’a_ - Rad
Ra + Rad

2 n 12

1 . C

2 ~T

ß)2 L,

För att den linjära distortionen skall bliva obetydlig,
måste den term, som är beroende av frekvensen, vara
obetydlig för alla ifrågakommande frekvenser från
comin till a>max.

Man kan därför sätta som villkor

V’l + (Ra Rad?U*< 1 + e
där g är ett litet tal. Ju mindre linjär distortion, som
kan tillåtas, desto mindre värde på e skall insättas.
Man har alltså det approximativa villkoret

Ra Rad

Detta sönderfaller i två villkor, nämligen

Ra’ Rad
— 0)min y2e

och

CJ <

v 2 e

tä max (Ra Rad)

(30)

(31)

och må benämnas oscillatorrörets dynamiska
anod-impedans. Denna måste vara beroende av
amplituden. Fig. 17 visar sambandet mellan V0 och /„.
rad är inverterade värdet av kurvornas
vinkelkoefficient. Kurvornas krökning börjar bli obetydlig, då
yttre motståndet är över 20 kQ. Som synes varierar
Rnd starkt med R och kan icke sättas lika med rörets
inre anodmotstånd, som är 30 kQ.

Det återstår alltså att undersöka villkoren för att
linjär distortion ej skall uppstå. Enligt fig 15 b
består modulatorrörets belastningsimpedans av två
frekvensberoende komposanter, nämligen
module-ringsinduktansen och kapaciteten C
Förstärkningsfaktorn för modulatorröret må vara jj, och dess
statiska inre motstånd Ra. Om dess anodkrets belastas
med en yttre admittans V. är den komplexa
förstärkningen

Va _ _

vgm VRa+ 1

Om moduleringsspolens förlustfaktor försummas, är

y= ■ T + D +jcoCs’

Fig 17. Impedanskurvor för Z 3 nr
1 447. Fj = 8,oV; k = 0,25; Vg0 = 4-8V;
RgS = 0. Huvudparameter: Ry.
d,V0

Rad = , . för den raka delen.
a ln

För undvikande av icke linjär distortion måste man
på modulatorröret och dess driftförhållanden lägga
alla de synpunkter, som gälla för ett förstärkarrör.
Dessa behöva här ej upprepas.

Av villkoren för konstant f0 och Rad följer (se fig.
16 och 17), att oscillatorröret vid modulering måste
arbeta på ett större yttre motstånd än som motsvarar
största avgivna effekt och maximal verkningsgrad.
Med moduleringsgrad menas

V —V

^ _ Y a max ao

V

r ao

där Va max är den maximala anodspänningen under en
moduleringsperiod och Vao den omodulerade
anodspänningen. Då moduleringsgraden är bestämd av
vissa villkor, gäller det att finna en arbetspunkt,
sådan att denna moduleringsgrad uppnås utan
distortion. Detta sker mycket lätt med tillhjälp av
kurvorna fig. 16.

I det föregående har jag sökt visa, hur man ur
några lätt erhållna dynamiska kurvor kan utläsa ett
oscillatorrörs driftegenskaper och användbarhet ur
flera synpunkter. Ju allsidigare belysning man önskar
av rörets egenskaper, desto flera karakteristikor
behövas. För en första orientering över rörets
egenskaper kan man naturligtvis nöja sig med några få
dylika. Sådana vore på sin plats i kataloger över
sän-darrör, i stället för de statiska kurvor, som där
reproduceras, men av vilka man ej erhåller mycken
upplysning. För fabrikanten ä.r det lika lätt att upptaga
dynamiska som statiska kurvor, men kundkretsen har
givetvis mycket större gagn av de förra än av de
senare. Under vilka driftförhållanden olika rörtyper
skola undersökas bör naturligtvis bli föremål för
överläggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free