Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118:
TEKNISK TIDSKRIFT
1 juni 1929
pietterades med ett flertal reproduktioner av
upptagna registreringar, av vilka de färskaste upptagits
under de senaste dagarna och kommit talaren till
handa per flygpost från Sverige. Som avslutning
framfördes några synpunkter och önskemål
angående det framtida forskningsarbetet inom detta
synnerligen viktiga, men svåra arbetsområde.
Den första mötesdagen avslutades med festmiddag
på restaurant Börs på inbjudan av Helsingfors stads
elektricitetsverk. Samvaron gestaltade sig till en
storslagen högtidlighet med god traktering, vackra
hyllningar och dans till frampå småtimmarna.
Fredagens förhandlingar omfattade i huvudsak
diskussioner över olika sidor av
säkerhetsföreskriftsfrågan med referenter från de olika länderna. Först
diskuterades j ordningsfrågan med statsinspektören
R, Holmer, Sverige, som referent, varefter
linje-korsningar ventilerades med ingenjör Olaf Strand,
Norge, som inledare. Efter lunchpausen diskuterades
kontroll av installationsmateriel, varvid ingenjör
Knud Carstensen, Danmark, lämnade en
orientering’ under framhållande av den stora önskvärdheten
av en effektiv och såvitt möjligt internationellt
enhetlig materielkontroll, varefter som fjärde och sista
diskussionsämne behandlades inspektion av
elektriska anläggningar, varvid ingenjör V. Veijola,
Finland, redogjorde för det finska
nyorganisations-arbetet på detta område och framhöll önskvärdheten
av en enhetlig inspektion, utsträckande sig även till
förbrukningsanläggningar, ett önskemål som även
omfattades av de i diskussionen deltagande.
Dagens förhandlingar avslutades med föredrag av
överdirektör W. Borgquist, Sverige, om reläskydd.
Talaren redogjorde för de viktigaste system av
reläskydd. som kommit till användning inom elektriska
kraftanläggningar under framhållande av de olika
reläernas och kopplingarnas företräden och
svagheter.
Parallellt med de nyssnämnda diskussionerna hade
svagströmsteknikerna specialförhandlingar, varvid
bl. a. direktör Erik von Schantz, Finland,
redogjorde för telefonanläggningarna i Helsingfors i
samband med besök på det helautomatiserade
Hel-singfors-nätets stationer.
Dagen hade av damerna utnyttjats för bilfärd till
Borgå med besök i J. L. Runebergs hem och hos
författaren Bertel Gripenberg, varjämte en rundtur
företagits genom de äldsta kvarteren av den pittoreska
och på historiska minnen rika staden. Återfärden
till Helsingfors skedde i god tid för ett återförenande
med mötets manliga deltagare i och för en gemensam
båtfärd till Sveaborgs fästning, där de storslagna
befästningsanläggningarna och naturscenerierna
besågos och en stämningsfull stund tillbragtes vid
Augustin Ehrensvärds grav, där militärmusik
spelade och föredrag hölls om Sveaborgs historiska
minnen. Båtfärden fortsattes under musikens toner till
Merenkävijäts restaurant, som är inrymd i den
Piperska bastionen, tillhörande ett av Sveaborgs
utanverk, varest vid flammande stockeldsbrasor middag
intogs på inbjudan av Finlands interurbana telefon
a.-b., Helsingfors spårvägs- & omnibus a,-b. samt
Helsingfors telefonförening.
Efter midnatt avreste man per nattåg till Viborg,
där kaffefrukost serverades i Runda tornet och
Viborgs minnesrika slott besöktes, varefter i rådhusets
stora sal överingenjör K. E. Eriksson, Sverige,
talade om moderna synpunkter på oljebrytares
konstruktion. Efter detta föredrag uppstod en kortare
diskussion, av vilken framgick, att man numera
synes med ganska stor säkerhet känna till och
kunna förutberäkna de tidigare rätt okända
förloppen vid brytning av stora effekter under olja.
Överingenjör B. Ell, Sverige, lämnade en
redogörelse för moderna synpunkter beträffande
elektriska ledningar och därtill hörande armatur, varefter
ingenjör Harald Frilund, Finland, talade om
kraftpriser i Finland. Den på föredraget följande
diskussionen utvisade en ganska god
samstämmighet mellan de i Finland och övriga länder
kalkylerade kraftpriserna, om vederbörlig hänsyn tages till
vissa speciella förhållanden.
Efter lunch på restaurant Espilä på inbjudan av
Viborgs gas- och elektricitets a,-b. avreste samtliga
till Imatra, varest före besöket i kraftverket mötets
sista föredrag höllos och förhandlingarnas högtidliga
avslutning förrättades. Chefen för Finlands statliga
kraftverk, generaldirektör Hugo Malmi, redogjorde
för de vattenbyggnadstekniska förhållandena vid
Imatra, varefter ingenjör A. Alftan, Imatraverkets
elektriske chefskonstruktör, redogjorde för den
maskinella och elektriska utrustningen av Imatra
kraftverk jämte sekundärstationer. I fullt utbyggt
tillstånd skall kraftverket innehålla 8 st.
vertikalturbiner à 27 000 hkr. Utbyggnad är för närvarande
verkställd för halva detta maskinantal och endast
3 aggregat äro installerade. Till varje turbin är
kopplad en generator à 24 000 kVA, 11 000 V, 50
perioder. Större delen av energien överföres
medelst 120 kV-linjer till Viborg, Helsingfors och Åbo
samt över mellanliggande transformatorstationer till
övriga delar av södra Finland.
Mötets sista föredrag hölls av ingenjör J.
Kuusinen, Finland, som behandlade stolpfrågan ur
teknisk Och ekonomisk synpunkt.
Efter dessa föredrag förklarade mötets president,
professor B. Vuolle, det Fjärde nordiska
elektro-teknikermötet avslutat, varefter ordet lämnades till
professor P. O. Pedersen, Danmark, som i samband
med inbjudan till det femte mötet i Köpenhamn
föreslog, att tidsintervallet mellan mötena måtte ökas
till 4 à 5 år, men i stället ett kontinuerligt samarbete
måtte bedrivas under dessa mellantider, varvid
lämpligen de nu fungerande landskommittéerna borde
utgöra organ för samarbetet. Formerna för
samarbetet borde i detalj utformas vid nästa möte.
Mötets deltagare anslöto sig enhälligt till detta
förslag.
Härefter besöktes kraftverket och studerades så
noga som möjligt är, då den disponibla tiden är
begränsad till ett par timmar. De besökande hunno
dock få ett synnerligen starkt intryck av den
planmässighet och det tekniska förutseende, varmed de
storartade anläggningarna utförts. Av stort intresse
var att konstatera de rikliga utrymmen och mångsidiga
kopplingsmöjligheter, som kännetecknade hela
anläggningen. Allt var anlagt på att endast det bästa
är gott nog och att rikliga utrymmen och ett gediget
utförande med hänsyn till framtida fordringar varit
en ledande princip. Finlands största och
förnämligaste kraftanläggning är en värdig exponent för
(Forts, å sid. 127.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
