Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
121
av kilowatt-talet. Dessutom erhålles en viktig fördel,
i det att isoleringens värmemotstånd, eller den del
av isoleringens värmemotstånd, som i normala fall
betingas av luftmellanrum, minskas högst
väsentligt. För normala fall torde man kunna räkna
med en möjlig effektökning av 30 % vid införande
av vätgaskylning. För att verkligen utnyttja
vätgaskylningen möjligheter måste man emellertid
dimensionera om maskinen. I varje fall är effektökningen
så stor, att den berättigar till högst väsentliga
kostnader och komplikationer för att borteliminera
explosionsfaran. Många på senare tid levererade stora
enheter hava konstruerats med möjlighet att senare
anpassas för vätgaskylning, och det är författarens
åsikt, att denna typ av kylning kommer att vara i
allmänt bruk för stora enheter om några år.
Statorlindningen.
Sedan många år tillbaka har man i Amerika för
turbogeneratorer uteslutande använt
övergångslindningar (diamond coils). Fördelarna anses vara
partiell vridning vid ändarna, större
kombinationsmöjligheter i fråga om ledartal och enklare
tillverknings-och reparationsförhållanden.
Den normala typen av statorhärvor är
genomgående, men i dessa stora maskiner få de en vikt av
flera hundra kg, varför man på senare tiden övergått
till att utföra dem i halvor. Vridningen utföres i
allmänhet vid överkopplingarna mellan härvorna. I
dylika maskiner är det emellertid svårt att få
plats för lödförbindningarna, varför man hos
Westinghouse har övergått till den vridningsmetod som
visas i fig. 3.10 Härigenom kan man förenkla
hopsättningen vid ändarna och samtidigt erhålla
mycket små tillsatsförluster inom lindningen.
Isoleringen av statorhärvorna har varit föremål för
ingående studier i sammanhang med utvecklingen
mot högre driftspänningar. Den normala anordningen
av isolationen utgöres av glimmerband kring
ledareparterna längs hela deras längd och lindat
glimmer-papper kring ledarna i spåret, med impregnerat
bomullsband kring lindningsändarna. Den vanligaste
orsaken till genomslag har varit utsvällning av
isolationen i ventilationskanalerna med åtföljande brott
mot järnpaketens hörn. Denna svallning visade sig
Fig. 4. Stator, äldre konstruktion.
förorsakad av tryck från förgasningsprodukterna i
bindemedlet. För att minska dessa
förgasningspro-dukter infördes ett nytt bindemedel som ersättning
för shellack.16 Detta består av ett asfaltkompound
och har visat sig besitta överlägsna egenskaper även
ifråga om elektrostatiska förluster. På grund av ökad
elasticitet i bindemedlet kunde specifika
glimmer-mängden i isolationen ökas, varför den nya
isolationen även har större genomslagshållfasthet. Härvor
isolerade på detta sätt med normal isolation för
22 000 voit hava utsatts för momentana prov av
160 000 voit utan överslag.
Glimningsproblemet har visat sig mycket svårlöst
på dessa maskiner med spänningar över 11 000 voit.
Den hittills bästa lösningen har varit att bestryka
härvans utsida med ett ledande kompound.
Den viktiga frågan om högre driftspänningar har
också varit föremål för studium. 13 800 voit är
numera vanligt för dessa stora enheter, men det anses
önskvärt att öka denna spänning till 22 000 voit för
att minska omkostnaderna för strömbrytare, skenor
etc. Åtminstone en större station är under
konstruktion för denna spänning. Flera mindre maskiner för
22 000 voit äro redan i drift.
Fig. 3. Korsning av ledare i härva.
Statorstommen.
Tidigare maskiner utfördes på normalt
sätt av gjutjärn, fig. 4. Statorstommens
dimensioner bestämdes i huvudsak av
luftkanalerna bakom plåtkärnan.17 Detta
medförde, att vikten blev onödigt stor,
varjämte svårigheter vid frakt voro
vanliga. För att borteliminera dessa
svårigheter infördes för några år sedan en
konstruktion, vid vilken endast en inre
förstärkningsstomme gjordes av gjutjärn
eller gjutstål, under det att den yttre
delen utfördes av tunn plåt, fig. 5. Nästa
steg var att utföra även den inre
stommen av svetsat material, och detta är
numera den normala metoden. Fig. 6 visar
närmare detaljkonstruktionen av en
sådan stomme. Härigenom har man uppnått
möjlighet att frakta statorn för en 100 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
