Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1929
Detta fastställer frågan om materialets
ansträngning för det enkla spänningsfallet i ett dragprov. För
fall av sammansatt hållfasthet har teorien om
maximala skjuvspänningen visat sig hålla streck även för
variabla spänningar, ehuru här experimentmaterialet
är ganska begränsat. Om man godtager detta
resultat kan man, med stöd av superponeringslagen (2),
erhålla ganska enkla resultat även för sammansatta
spänningsfall.
Som typiskt exempel betrakta vi ett fall av
sammansatt dragning och skjuvning, fig. 11.
Dragspänningen består av en konstant del a0 och en variabel
del + cr„. Skjuvspänningen består likaledes av en
konstant del r0 och en variabel del H- tr. De
variabla komponenterna antagas förstorade i enlighet
med koncentrationsförhållandena. Här gäller det att
bestämma den största ansträngningen i materialet.
Om vi betrakta ett godtyckligt plan, vars normal
bildar vinkeln 0 med dragspänningen, erhålles lätt
skjuvspänningen r@ i detta plan. Med användande
av beteckningarna i fig. 11 är
rø = sin 2 0 + (t„ ± t.) eos 2 0 .... (3)
Denna skjuvspänning består nu av en konstant
komponent
% sin 2 0 + r0 eos 2 0
Li
och en variabel komponent
Genom att tillämpa superponeringsprincipen,
ekvation (2), kunna vi sålunda uttrycka materialets
ansträngning i planet 0. Som resultat av teorien för
maximala skjuvspänningen erhålla vi för flyt- och
utmattningsgränsen i skjuvning arf2 respektive au/2.
Sålunda är enligt (2)
a0 sin 2 0 + 2 r0 eos 2 0 ,
u =––––––––––f-
°f
+ gg siD 2 0 + 2 T° C0S 2 0 (4)
Ott
där de variabla konstanternas tecken ha valts på det
mest ofördelaktiga sättet.
Ansträngningen u är en funktion av vinkeln 0;
det återstår endast att variera 0 så att u får sitt
maximivärde. Detta inträffar när
arctg 2 0=™- ~~....................(5)
a2 å x0
där Kx och K2 hava värdena
k2 = i.... (6)
Ott 00 Ou T„
Det farliga planets läge bestämmes sålunda ej enbart
av spänningarna utan också av materialkonstanterna
of och au. Ansträngningens maximivärde erhålles
genom insättning i (4) av 0 från (5). Resultatet är
u = \Z(g7^) + (2 iW................(7)
Of
Härav inses, att man tar logisk hänsyn till de
variabla spänningarna genom att förstora de konstanta
spänningskomponenterna med faktorerna K1 och K„.
Liknande resonemang kunna utföras för andra
kombinationer, men detta exempel är tillräckligt för
att illustrera metodens användbarhet.
Av det ovan sagda framgår, att endast flytgränsen
och utmattriingsgränsen användas för den
kvantitativa bestämningen av materialets ansträngning. Till
dessa bör läggas krypgränsen, som kan anses ersätta
flytgränsen för de fall, där materialen belastas under
höga temperaturer. Detta innebär naturligtvis icke,
att de övriga materialsiffrorna lämnas åsido.
Segheten, mätt med förlängning eller kontraktion, är
fortfarande av avgörande betydelse. Gränsen för
kontraktion hålles i allmänhet över 45 %. Huruvida en
sänkning av fordringarna på seghet, med motsvarande
höjning av hållfasthetssiffrorna, kan göras, är en
fråga som livligt diskuterats under de senaste åren.
Problemet är dock av sådan natur, att man ej gärna
experimenterar med dessa gränser, som ha visat sig
giva säkra konstruktioner.
Frågan om slagprovens betydelse har också varit
föremål för ingående undersökningar, men en allmän
användning av slagprovet för turbomaterial har dock
ej kommit till stånd. Tillsvidare användes
slagprovet som en kontroll av värmebehandlingens jämnhet,
en kontroll som ej lätt kan erhållas på annat sätt.
(Forts.)
KORTSLUTNINGSSKYDD I CHICAGOS KRAFTSYSTEM.
Av Bror Hansson.
Då stora effektmassor skola alstras och förbrukas
inom ett relativt litet område tvingas man av
ekonomiskäl att koncentrera dem i allt större stationer och
allt större generatorenheter. Härvid uppstå
emellertid en hel del karakteristiska svårigheter med hänsyn
till deras handhavande och begränsandet av risken
vid olyckstillfällen, främst kortslutningar. I det
följande skola de åtgärder beskrivas, som av
Edison-bolaget i Chicago företagits i och för skydd mot
kortslutningar. De börja alltmer tillämpas även i andra
amerikanska städers kraftsystem.
Som framgår av fig. 1 är det huvudsakligen 5 ång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
