Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1929
A-fas B-fas C-fos
Fig. 3. Tvärsnitt genom understation med skilda faser.
Om en järnbalk eller dylikt under rät vinkel korsar
en enfasig ledare, koncentreras det magnetiska fältet
i balken, vilket befunnits i obehaglig grad orsaka
förluster och uppvärma densamma. Detta avhjälpes
genom att runt balken lägga ett kopparband. Den
ström som uppstår häri motverkar fältet.
Det har tidigare nämnts, att
enfastransformato-rerna placerades på ett avstånd från varandra av 15
meter. I blymantlarna hos de enfaskablar, som
användas såsom tilledning till dessa transformatorer,
induceras fördenskull en spänning, som i händelse
lämplig återledning fanns, skulle utlösa sig i en ström,
som alltför mycket nedsatte kabelns
belastningsförmåga, Man skyddar sig häremot genom att antingen
isolera blymantlarna från jord vid ändboxarna, eller
ock vid lämpliga punkter skära av kablarna, göra en
skarv och förse blyhylsan med en isolerande ring, som
alltså förhindrar strömpassage.
Inom kraftstationerna placeras numera faserna vid
system med åtskilda faser såväl sida vid sida som
över varandra, I det senare fallet är nog
driftsäkerheten större, men driften av ett sådant ställverk är
synnerligen arbetsam och tidsödande, eftersom man
måste springa upp och ned för en mängd trappor, så
snart en linjes apparater skola tillses.
Samtidigt bör kanske understrykas, att man för
högspänningssamlingsskenan måst använda betong
mellan de cementrör, i vilka enfaskablarna äro dragna.
Det befanns, att om sand användes, en ljusbåge i det
ena röret kunde sprida sig, så att kabeln i närlig-
Fig. 4. Felskenesystem i ställverk.
gande rör sönderbrändes. (Kablarna äro ej försedda
med järnarmering.)
Under det sista året har en ny konstruktion för
skydd mot de fruktade kortslutningarna och
ögonblicklig utlösning av felstället lyckligt utformats. Se
fig. 4. Järnkonstruktionerna för apparater och
maskiner, ställverk etc. för såväl generatorspänningen,
12 kV, som högspänningen, 66 kV, anslutas ej direkt
till den gemensamma j ordningsskenan, utan
kraftstationen eller ställverket uppdelas på lämpligt sätt
i smärre sektioner, var och en med en separat
jord-skena, den s. k. felskenan, vilken på sin väg till
stationens gemensamma jordskena passerar en
strömtransformator, som vid jordslutning med hjälp av
ett momentant relä levererar erforderlig ström för
ögonblicklig utlösning av lämpliga strömbrytare,
varigenom alltså den skadade delen göres spänningslös.
Av fig. 4 framgår, att gruppströmbrytarens felskena
passerar genom två strömtransformatorer. Med det
första reläet utlösas ögonblickligen dels
gruppströmbrytaren själv och dels alla linjeströmbrytarne i
denna sektion. Skulle emellertid felet ej härigenom
avhjälpas och ström alltså fortfar att genomgå
felskenan, så kommer det andra reläet, som har viss
tidsinställning, att öppna även strömbrytarne A och
B, varigenom samlingsskenan blir strömlös och
felstället alltså är fullkomligt frånskilt.
Det kan kanske vara av intresse, att man i Chicago
redan efter ett halft års drift vid sex olika
kortslutningar kunnat konstatera, att felskenesystemet
fullkomligt motsvarat förhoppningarna. En gång, då
genomslag uppstod i en strömbrytare vid en
kraftstation, där en generatoreffekt på 435 000 kW var
hopad, gjorde felskenesystemet så hastigt den
skadade strömbrytaren spänningslös, att man först efter
en mycket noggrann undersökning av densamma
kunde finna spår efter kortslutningen. Målarfärgen var
endast litet bränd och provning av brytaren visade,
att den, om så hade varit nödvändigt ,utan vidare
kunnat återinsättas i drift.
Ett annat bolag har däremot gjort fullkomligt
motsatt erfarenhet. Vid en jordslutning gick ej
strömmen direkt till felskenan och till den gemensamma
jordningsskenan, utan fann en väg med mindre
motstånd genom de övriga felskenorna i stationen, vilka
ej voro bättre isolerade, än att överslag uppstod
mellan dem och ställverkets järnkonstruktion, som i
sin tur var mycket väl jordad. Strömtransforma-
rS Brytare, som öppnar
i vid sekHonaliserrng
Fig. 5. Sektionering av ställverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
