Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
127
torerna till dessa felskenor levererade fördenskull
ström till sina reläer, så att samtidigt alla
strömbrytare i hela stationen öppnades.
Härav framgår tydligt, att ett felskenesystem är
av föga värde, om ej ett lämpligt motstånd i nollan
begränsar strömmen, så att spänningsfallet i felskenan
blir lägre än dess isolation kan motstå. Felskenan
är dessutom knappast berättigad annat än i
stationer, där åtskilda faser förhindra kortslutningar
fas till fas.
Som en sista rationell åtgärd för att begränsa
kortslutningsströmmen må nämnas anordningar, vilka i
händelse av en kortslutning uppdela systemet i
sektioner, varigenom strömmen endast kommer att
lämnas av t. e. hälften så många generatorer som förut.
Överströmreläer inkopplas i generatorkablarna och
öppna i händelse av ungefär dubbel normal ström
lämpliga brytare, se fig. 5, så att alltså stationen
uppdelas i två av varandra fullkomligt oberoende delar
och kortslutningsströmmen minskas till hälften. Som
genomgående princip tillämpas, att alla
understationer, högspänningsställverk etc., som få sin ström från
denna kraftstation, ha två av varandra oberoende
samlingsskenor, vilka normalt ej äro
sammankopplade, och vilka äro anslutna till var sin av
kraftstationens båda sektioner. Jfr fig. 1 och 5. Om alltså
vid en kortslutning kraftstationen uppdelas i
sektioner, kan maskinisten vid understationen, i händelse
så småningom den ena sektionen blir spänningslös,
bortkoppla resp. matarkabel och sluta strömbrytaren
mellan stationens båda samlingsskenor.
Vid stora kraftstationer, där brytström vid
sektionering blir avsevärd, inkopplar man vanligen
induk-tansspolar mellan sektionerna, vilka ej normalt
genomlöpas av någon ström, men vid sektionering
minska bryteffekten. De stora turbinenheter om upp
till 200 000 kW, som nu allmänt installeras i
storstäderna, äro vanligen försedda med två, t. o. m. tre
stycken skilda generatorer. Man brukar då koppla
dessa till olika samlingsskenor, som åtskiljas av
in-duktansspolar. På sista tiden har börjat framkomma
även konstruktioner av generatorer och
transformatorer med två eller flera skilda lindningar, som
alltså kunna mata eller matas från skilda
samlingsskenor. allt i avsikt att minska
kortslutningsströmmarna.
FJÄRDE NORDISKA
ELEKTROTEKNIKER-MÖTET I HELSINGFORS 13—15 JUNI 1929.
(Forts. fr. sid. 118.)
den framåtanda, som kännetecknar den unga finska
nationen.
Efter gemensam middag på Imatra stadshotell på
inbjudan av Imatra kraftverk vidtog så den nattliga
färd över den mångbesjungna Saimen, vars
enastående stämning kommer att bliva ett minne för livet
för alla, som fingo lyckan att deltaga. På en
farkost, vars konstruktion trotsar den djärvaste
fantasi hos någon skeppsbyggnadsprofessor, avreste de
mellan 300 och 350 deltagarna från Imatra vid
niotiden och anlände till Villmanstrand vid tretiden på
morgonen efter en färd i den ljumma sommarnatten,
vars tjusning ej kan beskrivas och vid vilken de
praktiska anordningarna for nöje och bekvämlighet
stå i en särklass i kongressernas historia. Mat och
dryck, dans och kvartettsång omväxlade, tills solen
rann upp i nordost och farkosten lade till i
Villmanstrand, där resan fortsattes per tåg till Helsingfors
och deltagarna spriddes och efter hand återvände
till sina länder, rika på ljusa minnen och fyllda av
tacksamhet för gott värdskap, givande
mötesförhandlingar och intresseväckande studiebesök.
Fredrik Dahlgren.
NOTISER
Elektricitetsfrågor vid 1929 års riksdag. För
nedan-nämnda ändamål hava följande anslag beviljats av
riksdagen.
1) Vänerns reglering, domstolsbeh. forts. kr. 100 000
2) Veckoreglering av Göta älv, forts....... 1 800 000
3) Ångstation i Västerås, avslutn. utvidg. „ 400 000
4) Sillre kraftverk, tot. à 2 250 000, påbörj. „ 300 000
5) Porjus kraftverk, utvidg. av
nödhjälpsmedel ............................... „ 250 000
6) Vattenrätter vid Stadsforsen,
Indalsälven ................................ 462 500
7) Event, inköp av vattenfall ............ 500 OOO
8) Distributionsledningar, Porjus—Boden
m. m................................. 2 300 000
9) Elektrifiering i Finnbygden, påbörj. .. „ 100 000
10) Kraftledningslånefond, div. reserv,
medel finnes ............................ —
11) Vattenkraftslånefonden, div. reserv,
medel finnes ............................ —
12) Landsbygdens elektrifiering (länsfören.
m. m.) ................................ 75 000
Samtliga under 1)—9) angivna poster avse anslag till
vattenfallsstyrelsens anläggningar. 1) För behandling
vid vattendomstolen av frågan om Vänerns reglering har
tidigare under åren 1924^1929 anvisats tillhopa 1 000 000
kr. Detta rekordartade mål väntas pågå ännu några år
framåt, och handlingarna lära utgöra flera vagnslaster.
2) Veckoregleringen av Göta älv, bestående i en
upp-sprängning av Vänerns avlopp i älven och uppförande
av damm därstädes, har beräknats draga en total
kostnad av 5 000 000 kr. 3) Utvidgningen av ångstationen i
Västerås avser insättandet av ett ångturbinaggregat à
21 OOO kW. för en totalkostnad av 1000 000 kr., varav
600 000 kr. förut beviljats. 4) Sillre kraftverk blir ett
mindre verk avsett för tillskott och reserv inom
Norrfors-området. Det skall anläggas vid Sillreåns inflöde i
Indalsälven ca 5 mil från denna älvs mynning. Nämnda à
utgör utlopp för den högt belägna Oxsjön, och den för
svenska förhållanden ovanligt stora fallhöjden av 190 m
kommer att utnyttjas. Till en början skall installeras ett
aggregat à 5 OOO kW, varifrån påräknas att erhålla ca 20
milj. kWh per år. Under vissa förhållanden förutses att
kunna uppumpa vatten i Oxsjön och använda den som
magasin för toppbelastning. Närmare utredning om
denna anläggning är lämnad i prop. 76,
anläggningskostnaden1 anslås till 2% milj. kr. 8) Förutom förbättringar
och utvidgningar å diverse äldre delar av statens
kraftnät avses att för en kostnad av ca 1,3 milj. kr. bygga en
170 km lång järnstolplinje från Porjus till Boden i och
för distributionen i Norrbottens kustland. Hittills har
denna provisoriskt ombesörjts genom ström från statens
järnvägars 1-faslinje med hjälp av en ca 3 000 kW
omformare till 3-fas vid Luleå. Den nya linjen är beräknad
att överföra 6- à 7 000 kW, till en början skall den drivas
med 44 OOO voit och framdeles med 132 000 voit. 9) I prop.
79 har kgl. maj:t framlagt ett förslag att med bidrag av
allmänna medel utföra elektrifiering inom Gällivare
socken och vissa andra socknar, gemensamt kallade
Nordöstra finnbygden. Vattenfallsstyrelsen skulle för
ändamålet bygga en 85 km 20 000 volts kopparledning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
