Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1929
ven på kopparlinor, som i huvudsak legat till grund för
de svenska normernas bestämmelser rörande ledare.
Därefter framläggas resultaten av författarens egna
långtidsförsök.
Dessa långtidsprov hava utförts på kopparlinor om
25—132 mm! area. Varje prov varade i genomsnitt 50
dygn. Resultatet av 16 inomhusprov (ca 17 m
mät-längd) och 3 utomhusprov (ca 100 m spann) är i
avrundade tal följande.
Elasticitetsmodul:
efter första belastningen:
10 100 kg/mma mellan 0—16 kg/mm-’, 10 500 kg/mm’-»
mellan 0—7 kg/mms och 9 900 kg/mm’-’ mellan 7—16
kg/mms;
efter andra till femte belastningen: 12 500 kg/mm«.
Brotthållfasthet:
Maximivärde 40,s kg/mms, minimivärde 36,9 kg/mms,
medeltal 39,o kg/mms.
Brottet inträffade alltid vid infästningen eller vid en
svetsad tråd.
Förlängning till brott:
maximivärde 0,98 minimivärde 0,55 %, medeltal
0,81 %.
Med hänsyn till de extra påkänningar, bl. a.
böjningspåkänningar av vind, för vilka ledarna bli utsatta, anser
förf., att den sannolika brotthållfastheten hos
kopparlinor för säkerhets skull icke bör sättas högre än 35
kg/mms, motsvarande en förlängning till brott av 0,5 ’%.
I kapitel II äro beräkningar utförda över den
belastning pr m ledare, som enligt dåvarande norska normer
uppspända ledare kunna uthärda vid olika areor och
spännvidder, innan påkänningen i linorna uppgår till den
ovan antagna brottgränsen 35 kg/mm’. Därefter
angives förslag till formel för bestämning av den
belastning pr m, för vilken ledarna enligt vunnen erfarenhet
böra beräknas. Därvid tages hänsyn dels till en
exceptionell belastning, varvid påkänningen får uppgå till 35
kg/mm-’, och dels till en mera normal belastning,
varvid påkänningen får uppgå till elasticitetsgränsen 20
kg/mm:.
Det sista kapitlet behandlar frågan om normer för
ledarnas beräkning vid brottsäkra korsningar.
Författarens undersökningar synas ha varit av
grundläggande betydelse för bestämmelserna rörande de
strömförande ledarnas mekaniska beräkning i de norska
kraftledningsnormerna av år 1928. För den, som sysslar med
projektering av kraftledningar, är ingenjör Strands
utredning av stort värde, särskilt som litteraturen inom
detta område icke är särdeles rikhaltig.
T. Ndl.
Elemente des Elektromaschinenbaues. Von Studienrat
Georg Esper. Leipzig 1928, Max Jänecke,
Verlagsbuchhandlung, Bibliothek der gesamten Technik, Bänd 374.
223 sidor, 269 fig. Pris kartongomslag Rm 8: 70,
linneband Rm 10: 20.
Detta arbete behandlar på mera praktisk basis
elektro-maskintillverkningens konstruktionselement. Boken
börjar med en kort materiallära, omfattande järn, stål,
dynamoplåt, koppar, bronser och aluminium med hänsyn
till de fordringar, som elektromaskintillverkningen
ställer på deras egenskaper. I detta samband refereras även
tillämpliga DIN-normer.
Efter en liknande framställning av isolermaterialen
övergår författaren till de viktigare
konstruktionselementen. Plåtstansning och sammansättning av plåtkärnor
bebehandlas med angivande av normalmått, toleranser m. m.,
likaså axeldimensioner, pressflänsar, kilförband,
rotornav m. m.
Härefter följa lindningar med beskrivning av olika
tillverkningsmetoder, handlindning, schablonlindning etc.
samt olika lindningstyper, såsom två- och
treplanslind-ningar, härvstöd, magnetlindningar för likströms- och
växelströmsmaskiner m. m.
Kommutatorer hava självfallet ägnats sitt särskilda
kapitel, däri även upptagits polbultar och borsthållare.
Axlar och lager, remskivor, uttagsdetaljer,
bottenplattor behandlas i bokens senare del.
Framställningen kompletteras genom en del
hållfasthetsformler och anvisningar av beräkningsteknisk art,
som här och där inskjutits i den mera beskrivande texten.
Boken förefaller i allt väsentligt väl uppställd. Den
är lagd på ett sådant plan, att den är tillgänglig för
teknici utan högskolebildning och bör kunna göra tjänst
som en praktisk hjälpreda för ritare vid mera normalt
konstruktionsarbete.
,/. K.
Broschyrer, kataloger m. m.
Asea. Lyfa-belysningar. Febr. 1929. 8 sid.
Asea. Bruttoprislista å elektrisk ledningsmateriel.
10 sid.
Asea. Triplexpendlar. 16 sid. Mars 1929.
Bröderna E. & O. Olsson, Göteborg. Elektriska "A. E.
A." bakugnar. 16 sid.
Elektr. A.-b. Skandia. Elektrisk ledningsmateriel.
Prislista nr 57, supplement till lista 51. 8 sidor. Juni
1929.
Elektr. A.-b. Skandia. Pumpar och fläktar. 20 sid.
1929.
Elektr. A.-b. Siemens. Vulkaniserade
starkströmsledningar. 8 sid. Juni 1929.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för
elektroteknik avhöll sitt ordinarie vårsammanträde torsdagen
den 30 maj 1929 i form av ett studiebesök vid General
Motors’ verkstäder vid Hammarbyleden, åtföljt av
sjöresa till Djursholm och vårmiddag på Djursholms
restaurang.
Deltagarna samlades till ett antal av c:a 60 vid
General Motors’ verkstäder kl. 15 och besågo under
ciceronskap av ett flertal av bolagets ingenjörer och
tjänstemän den ultramodernt organiserade
fabrikationen, vilken tilldrog sig de besökandes livliga intresse.
Kl. 17 embarkerade ett 15-tal av de deltagande på en
förhyrd ångslup, som c:a kl. 18,30 lade till vid
Djursholms slottsbrygga, varefter under presidium av
avdelningens vice ordförande, civilingenjör Sven Norberg,
vårmiddag avåts på Djursholms restaurang, allt under den
bästa stämning, trots det fåtaliga deltagandet och den
kyliga väderleken.
F. Dil.
Elektriska klubben i Västerås. Under året hava
hållits följande sammanträden och föredrag:
Jan. 23: ing. H. Lundquist, Om metoder för startning av
synkrona maskiner.
Febr. 5: ing. Hallin, Om tillverkning av Stalturbiner.
Mars 5: ing. I. Herlitz, Om stabiliteten hos
samarbetande kraftstationer.
April 2: ing. A. Hansson, Om likströmsgeneratorerna för
A.-S. Rjukanfos.
April 17: ing. B. Andersson, Om kallbearbetningens
inverkan på metallernas fysiska och kemiska
egenskaper.
Maj 2: ing. W. Petersen, Om Aseas nya reläer.
Maj 13: ing. Hovlund, Om Londons trafikproblem.
Enligt vid klubbens årsmöte den 5:e mars framlagd
styrelseberättelse uppgick vid 1928 års utgång
medlemstalet till 284. Styrelsen utgöres för 1929 av hrr S.
Norberg, ordförande, C. Wijkborn, vice ordförande, E.
Westman, sekreterare, H. Svensson, klubbmästare, Th.
Paul-sen och R. Liljeblad, med J. Wennerberg och N.
Renborg som suppleanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
