Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 TEKNISK TIDSKRIFT 7 sept. 1929
ELEKTROVÄRMET OCH TRÄDGÅRDSODLINGEN.
Av H. Edholm.
(Forts. fr. sid. 73.)
De olika fordringarna ifråga om värmetillgång,
drifttid, spänning, bänklängd och bänkbredd ha
föranlett författaren att föreslå följande fem
kabel-typer, vilka numera tillverkas av flera svenska och
utländska firmor.
Tab. 5.
Värmekabelns typbeteckning A B C D E
Elektriskt ledningsmotstånd 0,5 1 2 4 8 ohm/m
Om typ E utföres med en rak motståndstråd av
nikrom, blir dess tjocklek endast c:a 0,3 mm och
kabeln blir rätt ömtålig. Denna kabeltyp kan
därför lämpligen utföras av en fram- och återgående
tråd i samma mantel eller med en spirallindad tråd
på asbestkärna.
Vilken av de olika kabeltyperna, som i ett visst
fall bör väljas, bestämmes enligt formeln
_ _Æ2 • t__
r° b ■ A0- 1 000 ■ n2 ■ l2’
r0 är elektriska ledningsmotståndet pr m
motståndstråd eller kabel,
E är spänningen i voit,
t är drifttiden i timmar pr dygn under den kallaste
tiden,
l är bänkens längd i m,
b är avståndet mellan kablarna i m,
n är värmetrådens eller kabelns längd som multipel
av bänklängden, dvs. antalet fram- och
återgående slingor hos en och samma kabellängd,
A„ är erforderligt antal kilowattimmar i bänkj orden
per kvadratmeter och dygn under den kallaste
tiden (tab. 3 och 4).
För den som är ovan att handskas med dylika
beräkningar, torde det emellertid vara bekvämast att
använda särskilda anvisningar som ledning för val
av kabeltyp. Författaren har därför upprättat
följande diagram för att underlätta dimensionering av
värmekabeln eller motståndstråden, fig. 11 och 13.
Ovanför varje diagram angivas några huvudtyper av
de olika förläggningssätt, som i allmänhet förekomma.
Innan vi närmare ingå på användningen av dessa
diagram, skola vi emellertid beröra frågan om den
elektriska bänkens värmereglering.
Den elektriska bänkens värmereglering.
Regleringen av värmetillförseln till den elektriska
bänken kan ske antingen genom
variation av effekten genom in- eller urkoppling av
en del av
värmetrådarna,
„ „ „ „ spänningsreglering,
„ „ inkopplingstiden.
På tal om dessa olika regleringssystem bör det till
en början generellt framhållas, att det måste ligga i
kraftleverantörens intresse, att energileveransen
ut-bredes möjligast jämnt över den för leveransen
anslagna tiden, även om, såsom ofta är fallet, denna
önskan icke direkt avspeglas i krafttaxan, exempel-
vis då drivbänkskraften levereras som nattkraft efter
en enkel kilowattaxa. Det är därför icke uteslutet,
att särskilt de mindre distributionsföretagen förr eller
senare måste föreskriva effektreglering av bänkarna,
i synnerhet då det gäller större drivbänksområden och
distributionsföretaget självt inköper kraften efter
maximaltaxa.
Vidare må som exempel nämnas, att flertalet av
Vattenfallsstyrelsens distributionsföreningar inköpa
betydande del av sitt energibehov som bottenkraft,
och dessa föreningar ha möjlighet att nattetid avyttra
en del av den ännu odisponerade bottenkraften
för elektriska drivbänkar. Det är klart, att
föreningarna med betydligt större trygghet’ kunna
ansluta elektriska drivbänkar, om garanti finnes för
att kraftuttagningen tack vare effektreglering
ut-bredes så jämnt som möjligt, i vilket fall föreningen
har större utsikt att få drivbänkskraften nedpressad
inom ramen för bottenkraften.
Även ur drivbänksägarens — abonnentens —
synpunkt torde i de flesta fall effektregleringen vara
mera tilltalande än tidsregleringen. Den
tidsregle-rande anläggningen, som utföres så, att den alltid i
inkopplat läge avgiver oförändrad effekt, lika med
maximieffektbehovet under den kalla årstiden, kan på
senvåren eller sommaren hållas inkopplad endast
hälften eller tredjedelen av den maximala drifttiden.
Om, som vanligen är fallet, drivbänkskraften finnes
tillgänglig endast under natten, blir följden, att
antingen in- eller urkoppling av anläggningen måste
ske nattetid, vilket är betungande för personalen.
Denna olägenhet kan visserligen undvikas genom
användande av ett automatiskt kopplingsur eller
därigenom att anläggningen inkopplas endast
varannan eller var tredje natt, men i första fallet
tillkommer en extra kostnad, i andra fallet kommer
temperaturen i bänkjorden att pendla 3 à 4°, då det,
såsom fallet är exempelvis vid köksväxtodling,
användes endast ett tunt jordlager, 12 à 15 cm, med
otillräcklig värmeackumiileringsförmåga.
EffeMreglering av de elektriska bänkarna är alltså
i många fall önskvärd eller nödvändig ur såväl
kraftleverantörens som abonnentens synpunkt, medan i
andra fall under speciella förhållanden tidsreglering
kan vara tillfyllest.
Effektregleringen kan ske genom stegvis variation
av spänningen, men en dylik spänningsvariation är
icke utan dyrbara anordningar möjlig vid
likströmsdrift, och är vid växelströmsdrift möjlig, endast om
man har tillgång till transformatorer med speciella
regleringsuttag, och detta är i allmänhet icke fallet.
Effektregleringen sker därför i allmänhet lämpligast
genom in- eller urkoppling av en del av de i bänken
nedlagda motståndstrådarna.
Om alla motståndstrådar eller kablar i bänken äro
lika, medför nedregleringen till 1/3 effekt, att endast
var tredje rörsträng avgiver värme, och
värmefördelningen i bänken blir härigenom synnerligen ojämn.
Denna olägenhet kan avhjälpas därigenom, att
varannan motståndstråd ges dubbelt så stort motstånd
som den andra, och därigenom att de båda tråd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
