- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
146

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

TEKNISK TIDSKRIFT

7 sept. 1929

Fig. 26. Med elektrisk värme och elektrisk tillsatsbestrålning framdrivna gurkplantor omkring den

10 februari.

lastningsdiagram för ett elektrifierat hushåll av
normal storlek, med och utan drivbänk.

De streckade ytorna i diagrammet utgöra ett mått
på kilowattimmebehovet för de olika ändamålen. Det
framgår, att drivbänkarna förbruka en något större
energimängd än köket och varmvattenberedaren
tillsammans. Håller distributionsföretaget ett
botten-kraftpris av 225 kr. och en energiavgift för
överförbrukningen av 10 öre, blir kostnaden för belysningen,
det elektriska köket och varmvattenberedaren c:a
150 kr. Med elektrisk drivbänk och ett
bottenkraft-belopp av 1 kilowatt blir totalkostnaden ungefär 100
kr. högre, vilket motsvarar en kostnad för
drivbänkskraften av 3 à 4 öre pr kWh.

Elektrovärme i växthus.

Inom växthusen har den elektriska uppvärmningen
i stort sett ingen möjlighet att i Sverige konkurrera
med centralvärmepanna. I vissa fall är emellertid
elektrovärmen att föredraga även här. En
tillfälligtvis ökad jordtemperatur under den tid växterna
erhålla rikligt ljus, ökar betydligt tillväxten, och
solljuset kan sålunda bättre utnyttjas genom att något
litet värme tillföres jorden omkring plantorna. Den
låga anläggningskostnaden för några värmekablar i
jordbädden ger elektrovärmet härvidlag företräde,
och uppvärmningskostnaden håller sig inom måttliga
gränser, eftersom jordmassan är liten,
uppvärmningstiden kort och den erforderliga
temperaturhöjningen inskränker sig till något 10-tal grader.

I samband med bestrålningsförsök i växthus har
trädgårdsmästare E. Eriksson i Hässelby med gott
ekonomiskt resultat uppdrivit gurkplantor med
tillhjälp av elektriskt värme och ljus. Med några
elektriska värmekablar inbäddade i ett sandlager under
krukorna har groningen och rotsystemets utbildning
påskyndats. Den elektriska belysningen användes
endast 2 timmar varje morgon och kväll. År 1927
såddes gurkfrön deii 13 januari och plantorna voro

färdiga . för utplantering
den 10 februari, vid en
tidpunkt, då uppdrivning
av gurkplantor utan
elektricitet, i allmänhet
misslyckades hos andra
trädgårdsmästare. Resultatet
av drivningen visas å
fig. 26.

Även som frostskydd
kan elektrovärmen iå
betydelse i växthusen.
Exempelvis roskulturerna ha sin
vilotid under vintern, och
växthusen stå då kalla.
Rosplantorna tåla
visserligen en måttlig frysning,
men trädgårdsmästarna
riskera att få sina kulturer
förstörda vid en hastigt
inträdande köldknäpp,
därför att värmeledningen
icke alltid hinner sättas i
gång fort nog. Då det här
gäller värme endast
under ett fåtal dygn under
hela vintern, kan det vara
både enklast och med hänsyn till arbetskostnaden
billigast att direkt på golvet i växthusen utlägga
några värmekablar och använda elektrovärme.

Elektrovärme på friland.

Det är inte endast under glas, som elektrovärmet
kan komma till nytta vid växtodlingen. Då det
gäller att under senvåren och sommaren i det fria
driva vissa växter, t. e. potatis, tomater och gurkor
samt prydnadsväxter, kan det vara fördelaktigt att
ge jorden en mera "tropisk" temperatur. Kan man
på våren åstadkomma en förhöjd jordtemperatur, så
bör odlingen kunna påbörjas tidigare. Denna
odlingsmetod torde emellertid komma att visa sig
användbar endast i trakter, som äro föga utsatta för
nattfrost under våren och torde få endast begränsad
kommersiell betydelse med hänsyn till
anläggningskostnadens dominerande inflytande under den
relativt korta drifttiden. För prydnadsanläggningar kan
emellertid elektrovärmen i friland komma att väcka
intresse.

Den elektriska anläggningen kan i stort sett
utföras på samma sätt som för drivbänkarna. På grund
av den korta drifttiden, endast en kort tid om våren
eller försommaren, lägges i allmänhet icke något
värmeisolerande kolstybbslager, utan kabeln
nedlägges i en skyddslist av trä, lera e. d. direkt i marken.
Enär värmekabeln med hänsyn till jordbearbetningen
bör kunna upptagas varje år, vore det måhända
lämpligt, att den för frilandsodling utfördes armerad,
i vilket fall skyddslisten skulle kunna uteslutas.

Av det sagda framgår, att goda ekonomiska
förutsättningar finnas för elektrovärmets användning vid
trädgårdsodling, ävensom att de tekniska
anordningarna nått en sådan utveckling, att betryggande
drift-förhållanden kunna påräknas. Detta utesluter
naturligtvis icke, att de tekniska anordningarna ävensom
drivningsmetoderna böra kunna ytterligare utvecklas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free