Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
147
NOTISER
Stockholms elektricitetsverk har i dagarna igångsatt
en del av de stora nyanläggningar, som beslutades av
stadsfullmäktige i februari föregående år.
Periodomfor-marestationen i Värtan, utförd för två maskiner om
10 000 kVA, men med tillsvidare endast en maskin
uppmonterad, det tillhörande 30 000 V ställverket samt en
del av kabelnätet för 30 000 V ha tagits i bruk, varvid
kablarna tillsvidare endast mata understationen i
Högalid samt efter nedtransformering diverse 50-periodiga
industriabonnenter på Söder. Den övriga 50-periodiga
belastningen matas än så länge med 6 000 V direkt från
Värtan.
Svensk materiel har i huvudsak kommit till
användning för dessa nyanläggningar. Periodomformarna samt
de flesta transformatorerna och oljeströmbrytarna hava
levererats av Asea, Luth & Rosén har levererat två
transformatorer och diverse strömbrytare. Sieverts Kabelverk
är största leverantör av 30 000 V kablarna, under det
resten delats mellan två tyska firmor.
Sedan 90-periodig energi nu blivit tillgänglig i större
omfattning, har den första av de av verket beställda
kvicksilverlikriktarna tagits i bruk. Denna har en effekt
av 1 400 kW, är uppställd i elektricitetsverkets
östermalmsstation och matar samtliga spårvägslinjer på
öster-malm och Djurgården.
LITTERATUR
Tidskrifter.
Aseas tidning. Juni. Den elektriska energien i det
moderna samhället (Velander). Bärlager för vertikala
generatorer. Elektriska utrustningar för
invallnings-pumpar.
The L. M. Ericsson Review. April—juni. Den
fortgående automatiseringen av Stockholms telefonnät.
Elektrolys på jordkablar (Ström). Nya
ställverksanläggningar vid Linköping och Mjölby (Hård).
Electrica. Maj. Högtryckskompressorer (Ax).
Kugghjulet genom tiderna (Uggla). Skämt och allvar om
fundament (Wallgren). Råd betr. skötsel och rätt
inkoppling av elektriska maskiner (Wesslén).
BBC Mitteilungen. Febr. Rekonstruktion und
Umstellung auf elektrischen Betrieb der Baumwollspinnerei,
Zwirnerei und mechanischen Baumwollweberei der Firma
Fried. Kabinsky in Beraun (Hellmann). Die
bedienungslosen Gleichrichteranlagen der Brünner
Strassenbahn-gesellschaft (Blandin). Neuere Gesichtspunkte bei der
Prüfung von Dampfturbinenölen (Stäger). — Mars. Die
Heizung elektrisch betriebener Eisenbahnzüge (Lüthi).
Das Dampfkraftwerk Medellin in Kolumbien (Leidig). —
April. Die elektrischen Zahnrad- und
Adhäsions-Loko-motiven der Transandine-Bahn (Schroeder). Die
elektrischen Rotationsmaschinenantriebe in der
Veiiags-anstalt Ringier & Cie, Zofingen (iSchweiz). Neue
Motorwagen der Strassenbahn Mailand-Gallarate (Lutz). —
Maj. Der Brown Boveri-Rüti-Webstuhl-Zahnradantrieb
(Elmer). Die elektrischen Zahnrad- und
Adhäsions-Lokomotiven der Transandine-Bahn (Schroeder). Die neue
bedienungslose und Ferngesteuerte Zentrale in Altendorf
des Wasser- und Elektrizitätswerkes Buchs, Schweiz
(Vetsch).
Böcker.
A General Electromagnetic Theory of Electric
Machines, av Frfdeiic Dahlgren. Avhandling för
teknologie doktorsgrad vid Tekniska högskolan, maj 1929.
78 sid. okt.
Författaren har redan tidigare (se denna tidskr., sid.
16, 1928 och I. V. A. handling 80) ingående sysselsatt
sig med en analys av förloppen i roterande maskiner
och system av maskiner på basis av vissa, med de
komplexa vektorerna analoga uttryck för
luftgapskvan-titeter sådana som magnetisk fältstyrka och induktion,
vilka kunna uppfattas som i både tid och rum periodiska
funktioner. En väsentlig punkt är därvid dessa
funktioners uppdelning i sinusformiga roterande fält eller
luftgapsvågor med olika hastighet och olika antal
maxima inom poldelningen (ordningstal) på samma sätt
som en periodisk tidsfunktion uppdelas i grundvåg och
övertoner.
I föreliggande avhandling ha nu tidigare ansatser på
området utvecklats vidare och utbildats till en allmän
teori, med vars hjälp luftgapskvantiteternas tids- och
rumsövertoner och deras inverkan på maskinens
driftegenskaper kunna studeras. Med utgångspunkt i de
vek-toriella luftgapsfunktionerna visar förf. hur anslutning
kan erhållas dels till de vanliga komplexa uttrycken för
strömmar och spänningar i yttre ledningar som förbinda
maskinerna, dels till de mekaniska
differentialekvationerna för rotorernas rörelse. Härigenom kunna även
föränderliga tillstånd behandlas, dock endast där
förändringarna ske med så pass låg hastighet att
elektrisk jämvikt kan anses råda. Behandlingen är
synnerligen generell och tar hänsyn ej blott till godtyckligt
fastal och asymmetri utan även till variabel
permeabilitet, dock utan hysteresis, och godtycklig konfiguration
av luftgapets begränsningsytor. Vid utvecklingen av de
praktiska slutformlerna visar det sig emellertid
nödvändigt att införa vissa förenklande antaganden, vilka
dock ej äro av större betydelse i verkliga fall.
För att underlätta den formella behandlingen inför
förf. som nämnt ett slags vektorellt beteckningssätt för
luftgapskvantiteterna. Uttrycket
R -R L*ta
Dm — Dm
m
får sålunda betyda en sinusformad funktion med
amplituden Bm, som üar to maxima per polpar och rör sig
utefter periferien med det växande argumentet Øn!,
Även amplituden Bm kan i sin tur vara en funktion
av tiden.
Den allmänna luftgapsvågen, som under sin vandring
längs luftgapet hela tiden ändrar sig, men efter varje
hel poldelning återtager en viss form, sammansättes nu
av en serie dylika rymdövertoner eller delvågor,
med-och motroterande, med olika ordningstal och hastighet.
Dessa delvågor vill förf. ge en viss fysikalisk existens.
De betecknas som "generaliserade rymdvektorer" och
antagas utfylla en poldelning, samt rotera i maskinen.
Lättare synes man, kunna få en bild av förloppet genom
att tänka sig t. e. induktionsvågen alstrad av en serie
olika polhjul med olika antal poler per
statorpoldel-ning och olika rotationshastighet, vilka vart och ett
giva ett i rummet sinusformigt fördelat flöde, ocli
därtill matas med växelström, så att flödet varierar
sinusformigt med tiden.
Ett liknande betraktelsesätt användes även vid
ampervarvsvågor och reluktans, och överföres vidare
för att framställa variationen av inducerad emk från
härva till härva. Vektorerna användas slutligen även
för att ånge läget i förhållande till, lindningarna av
uttagen, dessa må nu vara fasta eller rörliga (genom
borstar). På så sätt fås en övergång från
luftgaps-ekvationerna till uttrycken för strömmar och
spänningar i de yttre systemen.
Den vidare utvecklingen av teorien bygger på vissa
icke tidigare publicerade formler ur den allmänna
elektricitetsläran, vilka uppställts av Pleijel och som av
förf. med vederbörligt tillstånd återgivits i ett
inledande kapitel av avhandlingen. En viss funktion IT,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
