- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
151

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1929

ELEKTROTEKNIK

151

MEKANISKA PROBLEM VID KONSTRUKTIONEN AV
STORA TURBOGENERATORER.

NYARE RÖN I AMERIKA.
Av Richard Söderberg.

(Forts. fr. sid. 124.)

Kotormaterial.

Helsmidda rotorkärnor hava använts i stor
utsträckning för stora turborotorer i Amerika, ehuru
Westinghouse-firman har bildat ett undantag. Ända
tills för några år sedan kunde man säga, att det
alltid var möjligt att framställa helsmidda rotorkärnor
för de maskiner som då byggdes. Med de senaste
årens utökning av maskinstorleken är detta ej längre
fallet, kärnorna måste helt enkelt uppdelas.
Westinghouse var härvid i den lyckliga ställningen att redan
ha en rotortyp utarbetad, som baserats på axiell
uppdelning. Vi återkomma till denna rotortyp i en
senare avdelning.

För mindre maskiner, särskilt alla maskiner för
3 600 varv/min., och även för en del mindre
maskiner för 1 800 varv/min., är det dock fortfarande
billigare att använda helsmidda kärnor. På grund härav
är grovsmidestekniken fortfarande en viktig del av
tillverkningen av stora turbogeneratorer. Dessutom
äro de enskilda delarna av uppdelade rotorer så pass
stora, att de fortfarande bereda svåra
materialproblem.

För att erhålla tillfredsställande resultat med dessa
stora smidesstycken erfordras en högt uppdriven
stål-teknik. Frågan om säkra provningsmetoder är ytterst
viktig, emedan kassationer äro ganska dyrbara. i
allmänhet fordrar man tillfredsställande materialprov
i tangentiell, axiell och radiell riktning.
Kärnborr-ning användes allmänt. Materialet för mycket stora
göt är i allmänhet kolstål med kolhalt varierande
mellan 0,35 och 0,40 %. Härvid kan man komma till
en sträckgräns av 25 kg/mm2 och en kontraktion av
55 % för tangentialprov. För att erhålla
jämnt material är det emellertid
nödvändigt att vidtaga flera speciella åtgärder.
Göten gjutas vanligen stående. En ofta
förekommande svårighet har varit starkt
varierande kolhalt mellan botten och
topp. i vissa fall har man erhållit
tillfredsställande resultat genom att chargera
med basiskt material i botten och surt
material i toppen. Dessutom användes i stor
utsträckning värmebehandling till mycket
höga temperaturer (1 000°C). Fig. 12 visar
några sådana rotorkärnor under lindning.

Även för plattorna till den av
Westinghouse tillverkade plåtrotorn har man på
senare tid gått över till kolstål.22
Ursprungligen gjordes dessa plattor av 50
mm tjock ångpanneplåt, och i vissa fall
användes plåt av nickelstål. Denna
begränsning i tjocklek medförde emellertid
höga bearbetningskostnader, och man
sökte länge framställa ett höggradigt
material i tjocklekar av omkring 200 mm.

För närvarande användes smidda ringar av 0,40 %
kolstål. Göten utföras cylindriska och pressas sedan
ihop till plattor, varefter ett hål stansas i centrum.
Den slutliga bearbetningen utföres genom smidning
på en dorn. Materialet värmebehandlas sedan på
speciellt sätt, varvid ävenledes mycket höga temperaturer
användas. Härigenom har man kommit till ett
material med en flytgräns av omkring 45 kg/mm2 och
en kontraktion av 50 %. Detta resultat är fullt
jämförbart med vad som tidigare erhållits med 3 %
nickelstål och utgör sålunda ett avsevärt framsteg.
Fig. 13 visar en ändfläns och en platta för en
plåt-rotor.

För kapslarna över ändlindningarna har man sedan
ganska långt tillbaka använt krom-nickelstål, varvid
en flytgräns av 75 kg/mm2 och en kontraktion av
50 % kunde erhållas. Materialet var dock ej
alltid fullt homogent och på senaste tiden har man
använt molvbden-nickel-stål med något högre
flytgräns och kontraktion. Detta material har visat sig
ge särskilt höga slagprov, i många fall nära dubbla
värdet jämfört med krom-nickel-stål. Omagnetiskt
stål har ej funnit större användning för kapslar i
Amerika.

För de genomgående bultarna och deras muttrar i
Westinghouse rotorkonstruktion användes också
tidigare krom-nickel-stål,, som sedermera ersattes med
molybden-nickel-stål.

Westinghouse plätrotor.

De begränsade möjligheterna vid helsmidda
rotorkärnor föranledde Westinghouse redan för nära 20
år sedan att övergå till en uppdelad
rotorkonstruktion.2 Härvid användes en ganska originell metod,

Fig. 12. Turborotorer under lindning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free