Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1929
Kapslarnas fastsättning i rotorn är dessutom en
detalj, som i hög grad sammanhänger med
isolationen livslängd. Den äldre anordningen visas i fig. 25.
Kapselns säten vid änd-ringen och vid rotorn (A och B)
utfördes utan krympmån, under det att änd-ringens
säte vid rotoraxeln (C) gavs en viss krympspänning.
Vid rotation expanderar tydligen kapseln högst
märkbart vilket stör centreringen och ger upphov till svåra
tryckkoncentrationer på kilarna vid B. Den naturliga
lösningen vore att krympa sätena A, B och C i sådan
grad, att ett visst tryck förefinnes åtminstone vid
normal hastighet. Emellertid är kapseln så styv, att
den då överför så gott som hela böjningsmomentet i
rotorn; det visade sig också vid denna anordning, att
passningen vid B hade benägenhet att arbeta sig lös.
Den nuvarande konstruktionen visas i fig. 26. Här
har den sistnämnda svårigheten övervunnits genom
att helt och hållet lösgöra änd-ringen från rotorn.
Passningen vid A och B utföres så, att även vid
rus-ningshastigheten ett visst tryck kvarstår. Dessutom
äro passningarna försedda med flänsar för att
positivt förhindra axialrörelsen av kapseln och ringen. En
ytterligare fördel har erhållits genom att luftens
inströmningsarea under ringen gjorts den största
möjliga. Denna konstruktion har visat sig mycket lyckad.
Vid första påseende skulle man vara böjd att tro,
att belastningen vid passningarna A och B i
stillestånd skulle bli så stora, att fara för brott i ringen
kunde förefinnas. En närmare undersökning har
emellertid visat, att kapseln deformeras till en
"timglas-kurva", varigenom endast en liten del, ungefär
25 %, av radialkraften är verksam i stillestånd. Fig.
27 visar den radiella deformationen för en kapsel av
normala dimensioner för en 1 800 varvs maskin. Detta
speciella problem behandlas enklast med användning
av teorien för en balk på elastiskt underlag. Ett
element av kapseln begränsat av två radialplan kan, som
lätt inses, betraktas som en balk, på vars ändar vissa
yttre krafter verka. Längs balken verka
reaktionskrafter, vilkas storlek bestämmas av den radiella
deformationen. Böjningsdeformationerna av denna balk
äro sålunda likvärdiga med kapselns radiella
deformation.
Svängningsproblem.
Utvecklingen av stora hastigt roterande maskiner
har alltid försvårats på grund av
svängningsfenomen. Man kan med fog säga att, näst efter
materialproblemet i rotorn, detta problem har bestämt
utvecklingstempot. I sin helhet är det fortfarande långt från
en fullt rationell lösning, men de senaste årens ut-
Fig. 23. Nyare system för rotorkylning.
Fig. 24. Isolering av ändlindningarnn i rotorn.
veckling har dock klarlagt en hel del viktiga sidor
av problemet.
Problemets mest kända form är frågan om kritiska
varvtal i rotorsystemet. Denna fråga har spelat en
egendomlig roll i utvecklingen. Rädslan för
oberäkneliga konsekvenser på grund av kritiska varvtal
utgjorde länge en hämsko på utvecklingen mot stora
maskiner, och man kan med visst fog påstå, att den
ofullständiga kännedomen om dessa problem har varit
mera skadlig än fullständig ovetskap om problemets
existens.
Även för ganska kort tid tillbaka ansågs det
omöjligt, eller i hög grad vanskligt, att köra maskinerna
över deras kritiska varvtal. Nödvändigheten tvingade
dock snart till eftergifter i detta hänseende för 3 600
varvs maskiner, så att dessa konstruerades ganska
tidigt för rätt låga kritiska varvtal. I trots av att
resultaten i allmänhet voro fullt tillfredsställande, och
i trots av att de Laval redan för över 30 år
sedan demonstrerade möjligheten av självreglerande
rotoraxlar, var det dock ej förrän omkring 1922, som
man avsiktligt konstruerade 1 800 varvs
maskiner med kritiska varvtal under
rotationsvarvtalet.
Efter några år hade man sålunda ett
ganska betydande antal stora enheter i
verksamhet, och svårigheterna med
svängningsfenomen började att på fullt allvar
göra sig gällande. Det visade sig då, att
svårigheterna visst icke voro begränsade
till de långa maskinerna med låga kritiska
varvtal, utan det var tvärtom de tidigare
styva konstruktionerna som skakade.
Man fann snart, att dessa i verkligheten
hade sina kritiska varvtal mycket nära
rotationsvarvtalet. I vissa fall uppträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
