Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 TEKNISK TIDSKRIFT 7 sept. 1929
Fig. 30. Typisk uppställning av turbinaggregat. Fig. 31. Dynamisk modell för turbinaggregat i
fyra lager.
amplituder vid lagret vore önskvärd. Betraktar
man å andra sidan de böjningsspänningar, som
kunna uppstå i rotoraxeln, eller de reaktioner,
som kunna uppstå på lagret, så finner man
att en viss fjädring i lagerstödet kan vara av
nytta.
Det är alldeles tydligt från det ovan sagda,
att begreppet kritisk hastighet får en helt och
För att belysa detta visas i fig. 30 den normala
uppställningen av ett modernt maskinaggregat. I
stort sett kan man betrakta detta som bestående av
två longitudinala system, rotorsystemet och
stator-systemet. Dessa äro vid lagren förenade med elastiska
konstruktioner, och statorsystemet är genom
funda-mentkonstruktionen förenat med en fast referens.
Man kan sålunda i stora drag uppställa den dynamiska
modell, som visas i fig. 31. Naturligtvis får man
ytterligare bygga på denna i detalj, beroende på vilken
del av systemet man skall speciellt studera, På grund
av systemets olika egenskaper för svängningar i
horisontal- och vertikalriktningen är det i allmänhet
nödvändigt att konstruera en modell för
horisontalrörelser och en annan, med olika systemkonstanter och i
vissa fall olika anordningar, för vertikalrörelser.
Lösningarna för dessa två modeller äro naturligtvis
icke oberoende av varandra, men beräkningar
baserade på ett sådant antagande giva resultat som
tämligen väl stämma med uppmätta värden.
Man erhåller sålunda ett mekaniskt system, där
antalet frihetsgrader i viss mån beror på den fas av
svängningsrörelsen som skall undersökas. Till exempel,
om man vill undersöka generatorrotorns
fundamentalsvängning, är det i allmänhet fullt tillåtligt att
ersätta rotorn med en enda massa i tyngdpunkten. Om
man däremot är intresserad i en
svängningsform av högre ordning måste den
uppdelas i två massor. Den
matematiska behandlingen av dylika problem
är ett kapitel för sig; svårigheterna
äro dock som nämnts av enklare
natur.27
Även utan ingående matematisk
behandling kan man komma till vissa
allmänna slutsatser av värde. Om vi till
exempel betrakta svängningsamplituden
av punkten A i fig. 31, så beror denna i
första hand på störningar i rotormassan
nii. Frånsett inverkan av
resonansförhållanden är då amplituden vid A i
huvudsak bestämd av i huru hög grad
sta-tormassan m3 kan motverka rörelsen.
Minimum av rörelse vid A erhålles för
en absolut fast koppling av lagret till
statormassan, vilken anordning sålunda
från synpunkten av små svängnings-
hållet olika betydelse från den konventionella.
Rotorn är endast ett element i en sammansatt
konstruktion, och dess verkliga inverkan på svängningarna
kan fastställas endast genom att vederbörligen taga
hänsyn till andra element.
För att belysa verkliga förhållandena i en modern
stor maskin skall lämnas ett exempel på de
resonanskurvor man i verkligheten erhåller. Fig. 32 är ett
dylikt resultat från ett aggregat av den typ som visas
i fig. 30. Svängningsamplituderna uppmättes vid A
i fig. 30 och äro i fig. 32 uppritade på
rotationsvarvtalet som abskissa. Här har man sålunda icke mindre
än fem utpräglade resonansområden i
horisontalriktningen och ett i vertikalriktningen. Rotorns
fundamentalsvängning visade sig uppträda vid 1100 varv/min.
i horisontalriktningen och vid 1 375 varv/min. i
vertikalriktningen. Det beräknade kritiska varvtalet för
styva lagerstöd var 2 400 varv/min., sålunda hade
man här en inverkan på rotorns kritiska varvtal av
nära 50 % av det beräknade värdet. De övriga
resonanspunkterna kunde förklaras, åtminstone
approximativt, genom analys av aggregatets
dynamiska modell. För att undvika osäkerheten i
systemets elastiska egenskaper bestämdes
elasticitetssiff-rorna genom statiska experiment på det verkliga
fundamentet.
Fig. 32. Uppmätt resonanskurva för aggregat i fig. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
