Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1929
utskottets sida remitterats till diskussion inom Svenska
teknologföreningens avdelning för elektroteknik,
varigenom vissa värdefulla uppslag erhållits till förslagets
vidare bearbetning. Denna har under innevarande
år-slutförts och bokstavsbeteckningarna komma att inom
kort finnas tillgängliga som S. T. F:s handbok.
Utskottet för maskinnormer. I föregående
årsredogörelse framhölls, att den nya upplagan av
maskinnormerna skulle kunna förväntas, åtminstone i vissa
delar, färdig under 1928. Så har även blivit fallet
och det omfattande arbetet förelåg vid årsskiftet
avslutat i de delar, som behandla roterande elektriska
maskiner. Vid sammanträde inom Svenska
teknologföreningens avdelning för elektroteknik under januari 19219
diskuterades förslaget och godkändes i princip, varvid
utskottet fick i uppdrag att med ledning av inkomna
ändringsförslag slutredigera och trycka handboken.
Enligt senare fattat beslut träda de nya normerna i kraft
1 jan. 1930.
Utskottet för hissar. Förutom 17 st. normblad, som
redan utarbetats och godkänts av utskottet, voro
ytterligare ett antal normaldimensioner under utarbetande,
gällande runda hisschakt. Sedan denna rapport
inlämnats till SIS har hisskommitténs arbete avslutats i sitt
första skede och 29 st. normblad föreligga färdiga att
utsändas till allmän granskning.
Utskottet för hård kop-partråd och kopparlina. Sedan
genom SIS ett direkt anslag på 500 kronor för
ifrågavarande arbete beviljats och även vissa industrier och
institutioner anslagit medel, har en serie
undersökningar beordrats vid Statens provningsanstalt. Först
sedan resultatet av dessa inkommit, kan det egentliga
normeringsarbetet påbörjas.
Utskottet för isolatorer. Ehuru utskottet är tillsatt
under år 1928 och endast arbetat en kort tid, hava redan
en del värdefulla förarbeten och förslag till normer för
standardisolatorer av manteltyp och isolatorkrokar
framkommit. Arbetet är emellertid av den art, att det
icke är möjligt att f. n. yttra sig om dess blivande
omfattning.
Utskottet för pådragsanordningar. Utskottet är
tillsatt under 1928. Utarbetandet av normer och
anvisningar för pådragsanordningar har dock redan
fortskridit så långt, att ett omfattande förslag inom kort kan
föreläggas teknologföreningen.
Svenska teknologföreningens radiokommitté har
under året fortsatt sitt arbete och har bl. a. slutfört
utarbetandet av anvisningar rörande radioapparater,
avsedda att matas med driftström från lågspänningsnät
samt anvisningar för användning av lågspänningsnätet
som antenn eller jordledning för radioapparater. Dessa
förslag godkändes av föreningens avdelning för
elektroteknik i december 1928, och hava sedermera publicerats
såsom Svenska teknologföreningens handbok XXVI.
INSÄNT ——
Ett gammalt ont och ett förslag till dess
avhjälpande.
I en artikel om maximalmätares noggrannhet med
ovanstående underrubrik behandlar ingenjör Geobg
Rosén det förhållandet, att de för mätning av köpt kraft
vanligen använda s. k. kvartstimmesmaximalmätarna
icke visa den högsta under 15 på varandra följande
minuter uttagna medeleffekten utan den högsta medeleffekt,
som uttagits under någon kvartstimme enligt urverkets
tidsindelning.
Han skriver bland annat:
"Att lekmannen i allmänhet ej inser, vad saken gäller,
är mindre ägnat att förvåna, då man till och med i
litteratur, som vill göra anspråk på att vara vägledande i
ämnet, ser förhållandet omnämnt på t. e. följande sätt:
’Användas två maximalmätare i serie, kunna dessa
angiva från varandra åtskilligt avvikande värden, även
om båda mätarna funktionera fullt korrekt. Genom
användandet av gemensamt kopplingsur kan denna
olägenhet hävas.’
Enligt den tankegång, som synes framskymta bakom
ett dylikt yttrande ligger "olägenheten" icke däri, att
mätarna visa fel, utan däri, att man får veta om, att de
visa fel."
Hans citat åsyftar påtagligen den av mig utarbetade
Handbok för elektrotekniker III,
Landsbygdselektrifiering, sid. 191, där det står:
"Användas två maxim i-mätare i serie, kunna dessa
angiva från varandra åtskilligt avvikande värden, även
om båda mätarna funktionera fullständigt korrekt. Detta
klargöres enklast genom ett överdrivet gränsfall. Skulle
exempelvis 2 seriekopplade kvartstimme-maximimätare,
vilkas registreringsperioder börja, den enes varje hel
kvart, den andres sju och en halv minuter över hel kvart,
användas för att mäta en energiuttagning, som pågår
under en jämn kvartstimme med 100 kW, skulle den första
mätaren angiva 100 kW, den andra däremot endast 50
kW — om båda funktionera absolut korrekt. Genom
användandet av gemensamt kopplingsur kan denna
olägenhet hävas."
I sitt citat har ingenjör Rosén alltså utan att därom
nämna ett ord helt enkelt hoppat över 8 rader, på vilka
jag klargjort det förhållande, om vilket hans artikel
huvudsakligen rör sig.
Att i det fullständiga citatet försöka tolka in en sådan
tankegång, som ing. R. vill se framskymta, vore kanske
inte tillrådligt.
Till ing. R:s debut som teknisk författare vill jag ge
honom det rådet att i fortsättningen söka koncentrera
sig på det sakligt nya, han vill ha fram. Försök att
genom sådana citat, som ej hava särskilt gott rykte,
åtminstone då det gäller bibeln, nedsätta andra författares
arbete ger lätt läsaren ett intryck av ovederhäftighet,
oberoende av innehållet i övrigt. Ärlighet varar längst.
Torsten Holmgren.
Beträffande överingenjören i Elektriska
prövningsanstalten Torsten Holmgrens ovanstående inlägg, varav
tidskriftens redaktion låtit mig få del, får jag endast
anmärka följande.
Egentligen torde det vara onödigt att inför Teknisk
tidskrifts läsekrets bemöta ett angrepp av ovanstående
art. Emellertid är ju sed och bruk, att man parerar en
angripares hugg, om ej för annat så åtminstone för
artighets skull.
Alltså:
Jag har i min artikel om maximalmätare citerat ett
yttrande, karakteristiskt för en mycket vanlig
missuppfattning rörande betydelsen av maximalmätarnas av mig
påtalade ofullkomlighet. Av barmhärtighet har jag
därvid icke nämnt källan.
Jag har för att ej behöva taga med annat än det
väsentliga uteslutit åtta rader. Dessa rader utgöra endast
en förklaring till vad som sagts i de tre föregående, av
mig återgivna raderna och äro för detta sammanhang
fullkomligt betydelselösa.
Jag har sålunda, som var och en kan se, icke på något
sätt förändrat andemeningen i den Holmgrenska
grundtexten, och tillbakavisar med indignation varje
beskyllning för oärlighet.
Den ärade opponenten menar emellertid, att min
artikel huvudsakligen skulle röra sig om det förhållande,
som beröres i dessa åtta rader.
Misstag!
Detta förhållande har jag i min artikel konsekvent
framställt som av gammalt välkänt och har aldrig gjort
anspråk på att ha upptäckt detsamma. Kärnpunkten 1
min artikel utgöres dels av en överslagsvis gjord
uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna av detta
bekanta förhållande, dels av ett förslag till rättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
