- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
191

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1929

ELEKTROTEKNIK

191

NÅGRA MIKROFONMÄTNINGAR JÄMTE UPPSLAG TILL
BERÄKNING AV MIKROFONPLACERINGAR VID
PROGRAMUPPTAGNING.

Av Siffer Lemoine.

1. Inledning.

De viktigaste förutsättningarna för en i kvalitativt
hänseende god rundradioutsändning äro i första hand
tillgång till lämpliga studiolokaler, goda mikrofoner,
förstärkare och övrig erforderlig apparatur.

Helt frånsett studions akustiska egenskaper
ävensom nyttjade mikrofoners förmåga att upptaga och
omsätta ljudvågor av olika styrka, tonhöjd och
klangfärg till motsvarande elektriska strömimpulser i och
för modulering äv den från sändarestationen
utstrålande energien finnes en till sin betydelse minst lika
viktig förutsättning för ernående av fullgott resultat,
nämligen mikrofonens riktiga uppställning i
förhållande till de i studion medverkande samt därstädes
använda musikinstrument.

Även med tillgång till de mest förstklassiga
mikrofoner och tekniska attiraljer i övrigt kan en
utsändnings kvalitet bliva mer eller mindre misslyckad,
därest icke noggrant aktgivande sker på mikrofonens
eller mikrofonernas rätta handhavande.

Såvitt författaren har sig bekant, har
mikrofonpla-ceringsproblemet hittills icke behandlats i litteraturen
i nämnvärd utsträckning eller ägnats teoretiska
undersökningar av mer ingående slag, utan man har i
regel praktiskt prövat sig fram från fall till fall,
intill dess man funnit den för tillfället hörbarligen
gynnsammaste uppställningen samt därmed sedan
låtit sig nöja.

I samband med den rundradioverksamhet, som
genom telegrafstyrelsens försorg upptogs i Stockholm
under hösten 1923, igångsattes på detta område vissa
undersökningar, vilka dels voro av rent praktisk art,
dels utgjorde ett försök att angripa problemet från
dess matematiska sida.

Härvid anlagda synpunkter, för vilka efterföljande
närmast avser att lämna en sammanfattande
redogörelse, göra givetvis icke anspråk på att vara mer
än uppslag till en lösning av problemet, liksom
framställningen som sådan ej är att betrakta som en
uttömmande och slutgiltig behandling.

De med tillämpning av principerna ifråga utvunna
resultaten ha i praktiken emellertid visat sig vara av
visst vägledande värde vid val av
mikrofonuppställning såväl i lokaler utanför studion som vid
utsändning av musikalisk underhållning från själva studion,
varest större rörelsefrihet är för handen i fråga om
mikrofonplacering.

2. Härledning av grundformeln.

Antages först det fall, att en fritt och parallellt
infallande longitudinell vågrörelse i enlighet med fig. 1
vinkeltätt träffar det likaledes fritt placerade, av en
plan yta bestående mikrofonmembranet A, kommer
ljudvågen att på varje del av membranytan da utöva
en viss kraft k.

Totala verkan på membranet i varje moment av
vågrörelsen kan följaktligen tecknas

K = Sk-da ........................ (1)

Om den ljudvågor utsändande kroppen i enlighet
med fig. 2 är belägen på ändligt avstånd från mikro-

Fig. 1.

Fig. 2.

fonmembranet, kan man approximativt, under
förutsättning att vågdämpningen försummas, tillämpa
lagen för ljusstrålning, att intensiteten avtager omvänt
proportionellt mot kvadraten på avståndet.

Som i de flesta fall vidare gäller, att membranets
yta är så liten i förhållande till avståndet, att
vågrörelsen kan betraktas träffa membranets delytor
under praktiskt taget samma infallsvinkel, kan storleken
av mebranverkan / skrivas

Sk-da ........................(2)

d2

För det fall slutligen, att membranet är vridet en
godtycklig vinkel a (mindre än 90°) i förhållande till
den infallande vågrörelsens riktning (fig. 3), kommer

Fig. 8.

kraften k per ytelement av membranet att genom
ytans snedställning reduceras med faktorn eos a till
k • eos a. Samtidigt reduceras den effektiva
membranytan själv med samma faktor, så att totalverkan blir

c

f = • 2 k ■ eos a (da eos à)

f = — eos 2a ■ 2 k
d1

da.

(3)

Beträffande faktorn k kan anmärkas, att denna,
såsom hittills antagits, visserligen är en på membranets
skilda ytelement konstant verkande kraft, men att av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free