Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
219
att dessa inneburo den rätta lösningen. Enligt H:s
mening borde man ej gå in för en dylik
specialisola-tor, utan man borde använda normala isolatorer med
ökat antal element i kedjan. Man skulle då
antagligen komma ifrån svårigheterna med några årliga
tvättningar av isolatorerna. Denna erfarenhet hade
man t. ex. gjort på Sardinien. På liknande sätt
yttrade sig del Buono, som relaterade erfarenheterna
från en italiensk linje, vid vilken man tidigare
använt oljefyllda isolatorer. Då oljebehållarna fylldes
av insekter och främmande partiklar, som gjorde
oljeytan ledande, blev man tvungen frångå denna
isolatortyp. Duval (Frankrike) försvarade de oljefyllda
isolatorerna. Rörande Velanders rapport anmärkte
Henriod, att de däri omnämnda undersökningarna
endast gällde en enda egenskap hos porslinet,
nämligen dess mekaniska hållfasthet, och att det vore
nödvändigt att företaga liknande undersökningar
beträffande andra egenskaper hos isolatorerna. Testard
undrade, om ej de av Velander konstaterade
sprickbildningarna berodde på dålig tillverkning såsom
dålig pressning, dålig bränning eller dylikt. Enligt T:s
erfarenhet hade alltid isolatorfeien sitt ursprung i
fabriken.
Kablar och ledare.
Den vid 1927 års session tillsatta kabelkommittén
hade avlämnat en av kommitténs ordförande, Bellaar
Spruyt, författad rapport över det av kommittén
utförda arbetet. Under år 1928 hade kommittén haft
ett sammanträde, vid vilket man särskilt diskuterat
böjningsprovet, mätningen av dielektriska förlusterna
samt tidsgenomslaget. I samband härmed hava en del
frågor väckts, vilka ännu äro förmål för kommitténs
studium. Provningsspörsmål behandlades även av
Bruckmann (Holland), som förordade provning av
kablar omedelbart efter förläggningen samt senare
regelbundet med viss tids mellanrum, sedan kablarna
tagits i bruk. Dessa senare prov hava till ändamål
att upptäcka fel på så tidigt stadium, att olägliga
driftstörningar förebyggas.
Morgan och Whitehead (England) lämnade en
redogörelse för undersökningar rörande lämpligaste
anordningen av kablarna vid användning av
oarmerade enledarekablar för trefassystem. Härvid
jämfördes den symmetriska anordningen (kablarna i triangel
på lika inbördes avstånd) med den plana anordningen
med hänsyn till inducerad spänning i blymanteln,
bly-mantelförluster, impedansen hos de olika kablarna
samt inverkan på svagströmsledningar. Jämförelsen
gav som naturligt är till resultat, att den symmetriska
förläggningen med kablarna så nära varandra som
möjligt var den fördelaktigaste ur de angivna
synpunkterna, ehuru skillnaden var relativt obetydlig.
I anslutning till en vid förra sessionen avgiven
beskrivning på en ny kabelkonstruktion enligt den s. k.
SO-principen lämnade Konstantinowsky
(Tjeckoslovakien) en del kompletterande uppgifter angående
dylika kablar. Dessa kablar karakteriseras därav,
ätt blymantelns sektion vid flerledarekablar ej är rund,
utan avrundat triangulär vid treledarekablar och
kvadratisk vid fyrledarekablar. Enligt K:s mening
hava SO-kablar en del fördelar framför normala,
runda kablar, såsom mindre vikt, större böjlighet
och större belastningsförmåga.
En annan specialkonstruktion, s. k. homogen kabel,
hade föranlett en rapport av Ali-Cohen (Holland).
Ifrågavarande kabel, som saknar blymantel, baserar
sig på ett av författaren uppfunnet isolationsmaterial,
benämnt "Karetnja", vilket uppgives hava hög
mekanisk och elektrisk hållfasthet, vara
ogenomsläpp-ligt för vatten, okänsligt för alkalier och syror samt
tillräckligt motståndskraftigt mot
temperaturändringar. Kablar av detta slag bliva mycket böjligare
och lättare än vanliga blymantlade kablar.
Vid diskussionen framställdes beträffande de s. k.
homogena kablarna den anmärkningen, att de lära
angripas av insekter i marken. Härpå lämnade
Ali-Oohen det överraskande svaret, att experiment med
termiter visat, att dessa insekter blevo så
impregnerade av olja, då de borrade sig in i kabeln, att de
tjänstgjorde som fullgod isolation. Proos (Holland)
lämnade en del jämförande uppgifter rörande
järn-armerade enledare- och treledarekablar för 50 kV.
Han hade funnit, att 3 st. 120 mm2 enledarekablar
betingade ungefär samma kostnad som 1 st.
treledare-kabel av samma Cu-area, men hade ca. 10 % större
belastningsförmåga. Tillsatsförlusterna i blymantel
ocli järnarmering hade visat sig vara ganska
måttliga.
I ett muntligt meddelande av Henriod berördes
slutligen vibrationerna på kraftledningar. I U. S. A. har
bildats en särskild kommitté för att studera dessa
fenomen. H. anhöll, att erfarenheter från praktiken
i denna fråga skulle meddelas honom för vidare
förmedling till den amerikanska kommittén.
Atmosfäriska överspänningar.
Det stora intresse, som man hyser i U. S. A. för
experimentella studier rörande överspänningar av
atmosfärisk natur och som blivit särskilt livaktigt
efter införandet av klydonografen och
katodstrål-oscillografen, tog sig uttryck i ett flertal rapporter av
amerikanska författare. Tvenne rapporter av Slepian
och Torok samt Mimer och Tenney behandlade
huvudsakligen undersökningsmetoder och
laboratorieanordningar. I den förstnämnda visades, huru man
med tillhjälp av undertryckta urladdningar kan
studera högspänningsljusbågar i deras olika stadier, från
första ljusfenomenet till den fullt utbildade ljusbågen,
vilket är av värde för erhållande av kännedomen om
blixturladdningarnas natur. Mimer och Tenney
be-skrevo de experimentella anordningarna i
Westinghouse högspänningslaboratorium för undersökningar
av konstgjorda blixtar. Särskilt uppehöllo sig
författarna vid blixtgeneratorn för 2 mill. voit.
Med hänsyn till kraftöverföringsanläggningarna
mycket betydelsefulla undersökningar behandlades i
två intressanta rapporter av Peek och Lewis. I
anslutning till en vid 1927 års kongress avlämnad
rapport redogjorde Peek för de av honom senare
erhållna resultaten vid undersökningar med såväl
konstgjorda som naturliga blixtar. Förstnämnda
undersökningar, vid vilka använts en blixtgenerator
för 5 mill. voit, avsågo huvudsakligen att studera
vågformens inverkan på impulsöverslagsspänningen,
lämpligaste formen på graderingsringar för
isolator-kedjor, betydelsen av trästolpar ur isolatiönssynpunkt
samt inverkan av blixturladdningar på
transformator-isolat.ionen. Fördelen av transformatorlindningarnas
avskärmning konstaterades. Studiet av fenomenen
under verkliga åskväder har särskilt inriktats på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
