- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
220

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

TEKNISK TIDSKRIFT

7 sept. 1929

överspänningsvågorna i kraftledningar med avseende
på form, varaktighet och dämpning. Uppgifter
lämnades rörande vid åskurladdningar uppträdande
spänningar, strömmar, energimängder etc. Lewis
rapport innehåller redogörelse för
överspänningsundersökningar på några större överföringssystem.
Det har visat sig, att de atmosfäriska
överspänningarna kunna uppgå till 15 ggr normala spänningen
(momentanvärdet av spänningen till jord), under det
att kopplingsöverspänningarna stanna vid ett värde
av 5,5 ggr normala spänningen. Genom undersökning
av de uppträdande överspänningarna på linjer med
och utan jordlina samt genom jämförelse av
driftresultaten vid dylika linjer anser sig Lewis hava
konstaterat jordlinornas nytta.

Under den följande diskussionen framhöll
Traverse (Frankrike), att graderingsringar minska
tidsfördröjningen hos överslaget, varigenom kedjans
känslighet mot överspänningar ökas. Ur denna
synpunkt äro ljusbågshorn fördelaktigare. Denna
uppfattning syntes ej delas av övriga talare, som mer
eller mindre starkt framhöllo hornens nackdelar,
nämligen avsevärd sänkning av överslagsspänningen
och risk för brännskador genom att ljusbågen snor
sig runt isolatorkedjan och träffar denna.

Överföringsanläggningars drift.

Under denna rubrik behandlades nio rapporter över
ganska skiftande ämnen. Följande fyra rapporter
avhandlade huvudsakligen drifterfarenheter med
hänsyn till störningar och deras avhjälpande, nämligen
Habich (Schweiz): "Schweiziska
förbundsjärnvägar-nas 132 kV system", Barrère: "Driftresultat på 120
kV överföringssystem tillhörande la Société
Rhöne-Jura et de la Compagnie Bourguignonne de Transport
d’Énergie", Fukunaka och Uyeno (Japan):
"Störningar på en 154 kV kraftledning på grund av
snöbelastning och skyddsåtgärder däremot" samt
Hunter och Watson (England): "Dielektriska störningar
i högspänningsflerledarekablar på grund av
ledarnas termiska utvidgning". Det av Habich
behandlade systemet omfattar en 210 km lång dubbellinje
132 kV, 162/3 per. enfasström samt fyra
transformator-stationer. I sin rapport omnämner H. vissa
svårigheter, som man haft att kämpa med, såsom
pendlingar, fel i apparatgenomföringar samt isolatorfel.
Genomföringsfelen hade uppträtt i
kondensatorgenomföringar, som voro utförda med 12 mm
luftmellanrum mellan själva genomföringskroppen och det yttre
skyd.dsporslinet, och hade förorsakats av överslag i
nämnda mellanrum. Felkällan avlägsnades genom att
fylla mellanrummet med compound. En del överslag
på linjeisolatorer synas vara förorsakade av
fågel-exkrement. Vidtagna åtgärder för att göra
isolator-reglarna mindre begärliga som sittplatser för fåglar
hava medfört avsevärd minskning i
isolatoröversla-gens antal. Vidare innehåller rapporten en del
uppgifter om erfarenheter med ljusbågshorn av olika
form samt med aldrey-linor, vilka senare befunnits
goda. Av Barrère’s rapport framgår, att vid
ifrågavarande franska 120 kV systemen, omfattande 440
km linjer och 6 understationer, samma slags
genom-föringsfel förekommit som de av Habich omnämnda.
Under den tid av 31/2 år, som systemen varit i drift,
hava 0,2 % av linjeisolatorerna utbytts.
Linsammanslagningar på grund av isbelastning hava förekommit

i Jura-bergen, där isbark med upp till 15 cm
diameter iakttagits. För att skydda sig häremot har
man infört issmältning medelst strömbelastning av
linorna. Enligt Fukunakas och Uyenos rapport har
samma metod använts för snösmältning på
kraftledningar i Japan. Hunter och Watson redogöra i sin
rapport för vissa störningar, som uppträtt i 33 kV
treledarekablar med gördelisolation. Efter ingående
undersökningar hava författarna kommit till den
uppfattningen, att felen bero på deformationer och
håligheter, förorsakade av ledarens utvidgning vid
hög strömbelastning, och att risken för fel av denna
anledning ej föreligger vid "H"-kablar
(fasisolatio-nen belagd med metallfolium).

Tvenne rapporter av Fennel och Uytborck
beskriva resp. kraftdistributionen i England från "the
grid" samt de större överföringssystemen i Belgien
med hänsyn till utveckling och omfattning.

Frågan om överföring av stora effekter på stora
avstånd behandlades i två rapporter av Baum
(U. S. A.) och Abdel Aziz Ahmed (Egypten). Den
förstnämnda redogör för de allmänna principerna för
dylik överföring. Författaren framhåller
nödvändigheten av reglering på konstant spänning utefter
överföringslinjen (plan reglering) samt
rekommenderar insättande av synkronkondensatorer på
lämpliga punkter. Genom exempel visas, huru
överföringskostnaderna kunna nedbringas genom
användande av kompensatorer. Den andra rapporten
gäller ett konkret fall, nämligen utnyttjandet av
Assuandammen vattenkraft. Vid studiet av detta problem,
som avser överföring av 120 000 kW på en distans
av 900 km, har A. A. A. kommit till den
uppfattningen, att likström måste användas härför.

Av stort intresse var en av Falkiner Nuttall
(U. S. A.) författad rapport angående
belastningskontrollen ("load dispatching") vid stora
kraftöverföringssystem i Förenta staterna. I rapporten
lämnas en koncentrerad redogörelse för denna kontrolls
omfattning och organisation, för kontrollorganets
befogenheter och skyldigheter samt för de erforderliga
kommunikationsmedlen.

Baums rapport gav anledning till en rätt livlig
diskussion rörande faskompensatorernas placering.
Santuari (Italien) uttalade den uppfattningen, att de
skola placeras vid linjens ändpunkt, då det gäller
förbättring av effektfaktorn, och fördelade utefter
linjen, då det gäller plan spänningsreglering.
Rapporten rörande Assuan-projektet uppkallade en
mängd talare, som alla ställde sig tvivlande ifråga
om riktigheten av att välja likströmsöverföring.

Reaktiv effekt.

Från den vid sessionen 1927 tillsatta permanenta
kommittén för studiet av effektfaktorproblemet
förelåg en av kommitténs rapportör, professor Budeanu
(Rumänien), utarbetad redogörelse över kommitténs
verksamhet. Kommittén har utsänt ett vidlyftigt
frågeformulär, på vilket ett tjugutal svar ingått. I
redogörelsen meddelas vissa av kommittén fattade
resolutioner. Kommittén anser, att benämningarna
reaktiv effekt och reaktiv energi skola fastställas
för de genom uttrycken1

T

Pq = E 1 sin (p och Wq =/Pq dt
–o

i Svenska SEN-beteckningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:11:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929e/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free