Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1929
ELEKTROTEKNIK
221
definierade storheterna, samt understryker behovet av
ett internationellt namn på enheten för reaktiv
effekt.
En rapport av Sohie (Belgien) redogör för den
belgiska uppfattningen rörande den del av
effekt-faktorkommitténs frågeformulär, som berör
uppmätning av reaktiva storheter samt debitering av reaktiv
energi.
Vidare behandlades en rapport av Rutgers
(Schweiz) angående en enkel metod att grafiskt
framställa aktiva och reaktiva effekterna i olika punkter
av ett överföringssystem.
Den efter rapporternas refererande följande
diskussionen berörde huvudsakligen frågor av rent
teoretisk natur. Benämningarna reaktiv effekt och
reaktiv energi kritiserades av Boucherot (Frankrike);
som särskilt fördömde sistnämnda uttryck.
Jordförbindning av nollpunkten.
Denna fråga, som ständigt stått på dagordningen
vid högspänningskonferensens sessioner, tilldrog sig
stort intresse. Del Buono, ordförande i en vid
sessionen 1927 tillsatt kommitté för studium av hithörande
problem, lämnade en kort översikt över kommitténs
arbete. Några bestämda slutsatser hade man ännu
ej kommit till.
Ett annat bidrag till denna frågas belysande
lämnades av Maggi (Italien), vilken redogjorde för de
undersökningar rörande jordad och ojordad
nollpunkt. som utförts vid ett stort 130 kV system i
Italien. Vid detta system har man sedan år 1925
drivit anläggningarna med omväxlande isolerad och
direkt jordförbunden nollpunkt och sökt analysera
inträffade störningar med hänsyn till deras
sammanhang med det ena eller andra jordningssättet. Man
har ej kunnat finna någon skillnad i antalet
störningar vid isolerad eller direkt jordad nollpunkt
eller i övrigt någon nackdel vid den direkta
jord-ningen.
Under den följande livliga diskussionen meddelade
Barrère, att de av honom tidigare under mötet
behandlade franska 120 kV systemen (se ovan) arbeta
med nollpunkten direkt jordad i varje understation,
utan att detta medfört någon som helst olägenhet.
Däremot hade transformatorkostnaden minskats med
20 %, varför B. bestämt förordade den direkta
jord-ningen vid höga spänningar. Även övriga talare voro
i stort sett av samma uppfattning. Vid
medelmåttiga spänningar (under ca 100 kV) samt i
bergstrakter, där god jordning ej kan erhållas, kan det
vara lämpligt att använda jordning medelst
Peter-senspole e. d.
överspännings- och överströmsskydd.
Överspänningsskydden, som ännu ej synas hava
spelat ut sin roll, hade inspirerat fyra delvis ganska
digra avhandlingar av Grant (England), Teszner
och Barbillion (Frankrike), Gotoii och Matsuoka
(Japan) samt Tchernycheff och Glazanov
(Ryssland). Något egentligt nytt framkom ej. Grants
rapport lämnar en översikt över ifrågakommande
överspänningsskydd och deras effektivitet samt utmynnar
i ett förordande av "surge absorbers". såsom varande
mest effektiva. Genom dessa apparater kunna
överspänningarna enligt G:s uppgift reduceras med 90 à
95 %■ Man saknar emellertid i rapporten resultat
från praktisk drift. Teszner och Barbillion hava
gjort kondensatorernas egenskaper som
överspänningsskydd till föremål för synnerligen ingående
teoretiska och experimentella undersökningar. I deras
mycket fullständiga rapport bekräftas
kondensatorernas stora förmåga att avtrubba vågfronten samt
framhålles fördelen av att använda dem i viss
kombination med ohmska motstånd och induktanser. Den
japanska rapporten redogör för vissa undersökningar
på 154 kV systemen i Japan angående
överspänningarnas storlek och effektiviteten av
överspänningsskydden, vilka utgjordes av oxidfilm- och
alu-miniumcellåskledare. I Tchernycheffs och Glazanovs
rapport avhandlas ett överspänningsskydd, bestående
av en Campos-spole, som shuntas med en kabelbit
i serie med ett induktionsfritt motstånd.
Slutligen behandlades olika slags reläanordningar
i trenne rapporter av Kapp (England), Iliovici
(Frankrike) samt Kopeliowitch. I den
förstnämnda rapporten lämnas en kort redogörelse för de
för olika reläsystem gällande principiella
förutsättningarna samt påvisas fördelen av att för
komplicerade system använda impedans- och reaktansreläer
med krökta funktionskurvor. Iliovici beskriver i
sin rapport vissa reläsystem, som grunda sig på
obalans i strömmar, spänningar eller effekter, och
Kopeliowitch’s rapport innehåller en redogörelse för
principerna för distansreläskyddet samt en
beskrivning över ett som ohmmeter utfört distansrelä.
Fjärrmanövrering och fjärrindikering.
Endast tvenne rapporter förelågo. I den ena,
författad av Walty (Schweiz), angivas först de
allmänna fordringarna på ett system för fjärrkontroll,
varefter en översikt lämnas över de olika
förekommande systemen samt en närmare beskrivning på ett
system, grundande sig på användning av synkrona
väljare och ett fåtal hjälpledningar. Chirol
(Frankrike) redogör i den andra rapporten för ett system,
vid vilket erforderliga manövrer, indikeringar och
signaler överföras via kraftledningarna med hjälp av
superponerade strömmar av tonfrekvens.
Svagströmsstörningar.
Denna programpunkt hade endast föranlett en enda
rapport, författad av dr Klewe (medlem av Comité
Consultatif International des Communications
Télé-phoniques à Grande Distance), i vilken rapport K.
huvudsakligen uppehöll sig vidt en del i Tyskland
utförda undersökningar rörande jordens
ledningsförmåga vid olika periodtal. Genom dessa
undersökningar har man kunnat verifiera formeln för
koefficienten för den ömsesidiga induktionen.
Diverse.
Slutligen behandlades trenne rapporter av
Nor-berg-Schulz rörande införande av enhetlig
internationell statistik över produktion, överföring och
distribution av elektrisk energi, av Scherechewsky
(Frankrike) rörande kombinerade centraler för
alstring och distribution av värme och elektrisk energi
samt av Rieunier (Frankrike) beträffande
standardisering av periodtal för möjliggörande av
sammanknytning mellan olika nät. Sistnämnda rapport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
