Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1929
REMI 1
Redaktör; Evert Norlin
UTGIVEN AV SVENSKA T E K N O lOSFOREN I NCj E.N. -
INNEHÅLL: Kolförädling och oljeutvinning, av bergsingenjör A. Hallbäck.
Gunnar Törnstrand. — Litteratur.
Försockring av trä, av fil. mag.
KOLFÖRÄDLING OCH OLJEUTVINNING.1
NYARE UTVECKLINGSLINJER.
Av bergsingenjör A. Hallbäck.
Inledning.
Kolförädliug och oljeutvinning utgöra en
problem-konstellation, som på de senaste åren tilldragit sig
det allra största intresse icke endast från teknikens
män utan även från den stora allmänhetens sida.
Mycket har även både talats och skrivits över dessa
frågor. Jag vill endast här bringa i erinran det
uppmärksammade föredrag som dr Fr. Bergius i början
av år 1927 höll på inbjudan av
Ingeniörsvetenskaps-akademien och Svenska teknologföreningens
avdelning för kemi och bergsvetenskap.2 Då jag
anmodades att i dag hålla detta föredrag, uttrycktes en
önskan att erhålla en översikt över dessa problems
läge. Jag skall i den mån tiden det medger söka
efterkomma denna uppmaning och dessutom lämna en
del upplysningar angående några på senaste tiden
utförda anläggningar, som enligt mitt förmenande äro
ägnade att belysa de nyare utvecklingslinjerna inom
hithörande områden.
Några statistiska data.
Först några ord till belysande av den bakgrund,
emot vilken dessa problem böra ses.
Fig. 1 ger en grafisk bild av världsproduktionen av
stenkol och brunkol samt av råolja under en följd
av år. Kurvan för stenkol och brunkol visar en
regelbunden och kraftig stegring fram till år 1913.
Därefter antar kurvan en upp och nedpendlande
rörelse omkring ett medelvärde av relativ konstans, ja
för stenkol enbart t. o. m. något sjunkande tendens.
Detta i förening med samtidigt sjunkande priser på
senare år har verkat kraftigt oroande på
kolproducenterna såväl i Europa som även i Amerika. Häri
— och för att om möjligt finna medel för att åter
stimulera den stagnerade stenkolsförbrukningen —
har man även att se en av de djupast liggande
anledningarna till exempelvis de internationella
kolkonferenser, som anordnats av Carnegie-institutet i
Pittsburg och redan hållits åren 1926 och 1928. Att
kolbrytningen f. n. ingalunda är någon lukrativ näring
är allmänt bekant. Produktionskostnaderna för kolet
vid de engelska gruvorna hava sålunda år 1923 jäm-
fört med år 1913 ökat med 90 % under det att priset
för kolen vid gruvorna endast ökat med 43 %. Den
fortskridande mekaniseringen av brytningen gör även
att en avsevärt ökad proportion av kol med liten
kornstorlek erhålles. Att finna avsättning för dessa
kol har ofta nog varit förenat med stora svårigheter.
Visserligen äro koksverken avnämare av dylika kol,
men detta endast i den mån som desamma i övrigt
lämpa sig för koksframställning.
Kolpulvereldning-ens framsteg har emellertid till icke ringa grad
möjliggjorts genom dess möjlighet att använda dylika
eljest såsom mindervärdiga ansedda kol. Även de
nyare förädlingsmetoderna syfta i allmänhet till
utnyttjande av denna billiga råvara.
I prisbillighet kan dock näppeligen något bränsle
tävla med brunkolen. Då dessa jämväl visat sig i
mill. ton
1900
Fig. 1.
Föredrag’ vid avdelningens för kemi och bergsvetenskap
sammanträde den 14 december 1928.
2 Pöredrag-et är publicerat i Tekn. tidskr. Allm. avd. 1927,
sid. 309 o. f.
övrigt väl lämpade för kemisk förädling, så kan,
såsom nedan närmare torde framgå, en för ögonblicket
synnerligen kraftig utveckling av brunkolens
förädlingsindustri konstateras.
Anledningarna till stenkolsförbrukningeus
tillbakagång äro att finna dels i en allt mera allmän
tillämpning av bränslebesparande metoder vid eldningen,
dels i oljans allt större användning med delvis
inkräktande på kolets gamla avsättningsområden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
