Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
Fi?. 2.
Oljans frammarsch åskådliggöres även av den
grafiska bilden. Produktionen av råolja har sedan 1913
i runt tal tredubblats, och även fast råoljan stigit icke
oväsentligt i pris under denna tidrymd, så har likväl
priset å bensinen, som f. n. är den viktigaste av
råoljans förädlingsprodukter, — om man bortser från
ändrade beskattningsförhållanden — ökat minst av
samtliga den civiliserade mänsklighetens
nödvändighetsvaror. Detta tack vare förbättrade
framställningsmetoder och även en för konsumentländerna
gynnsam, synnerligen hård konkurrens från
producenternas sida.
Anledningen till de flytande bränslenas,
enkannerligen bensinens, ökade användning är ju
automobilis-mens synnerligen kraftiga utveckling. Bilbeståndet
i världen uppskattas f. n. till c:a 29,6 millioner, varav
på Amerika komma 83,7 % och på Europa 12,3 %.
Därjämte torde finnas c:a 1,8 millioner motorcyklar.
Det är av intresse att konstatera, hurusom det rika
Amerika i huvudsak använder automobiler, men det
fattigare Europa till icke ringa del motorcyklar. I
Förenta staterna är proportionen 1 motorcykel på 10
automobiler. I Tyskland är antalet motorcyklar
t. o. m. något större än antalet personatitomobilar. I
Sverige är förhållandet mellan antalet motorcyklar
och bilar ungefär som 1 : 4.
Automobilismens hittillsvarande insteg och
kanske även dess blivande möjligheter i Europa
illustreras genom följande uppställning, som anger huru
många invånare i varje land som kommer på varje
automobil (motorcyklar ej inräknade), som finnes i
landet ifråga.
Antal invånare på
varje automobil
1. Amerika ..........................5
2. Storbritannien ..................22
3. Danmark ..........................40
4. Argentina ........................41
5. Frankrike ........................42
6. Sverige ............................55
7. Schweiz ............................70
8. Belgien ............................80
9. Holland ............................100
10. Spanien ............................128
11. Italien ..............................265
12. Brasilien ..........................275
13. Japan ................................1200
Världsproduktionen av bilar beräknas uppgå till
4.15 millioner pr år, varav huvudparten eller 82 %
tillverkas i U. S. A., 4 % i Kanada samt 14 % i
Europa — Sveriges andel uttryckes med
det långa men lilla talet 0,024 %.
Petroleum.
Även i avseende å råoljeproduktionen
är U. S. A. främst med 72,1 % av
världsproduktionen. Bensinförbrukningen i
världen har emellertid stigit relativt
avsevärt snabbare än råoljeproduktionen. Vårt
lands bensinförbrukning är nu uppe i c:a
200 000 ton pr år med ett värde av c:a
30 millioner kronor. Vår totala
mineraloljeimport uppgår till ett värde av c:a 55
millioner. Att man kunnat utvinna
förhållandevis mera bensin ur råoljan än
tidigare är främst att tillskrivas de nyare s. k.
krack-ningsmetoderna. Dessas insteg framgår tydligt av
följande siffersammanställning, angivande fördelningen
på olika framställningsmetoder av den i U. S. A. nu
årligen utvunna bensinen
bensin framställd genom krackning...... c:a 30 %
s. k. naturlig bensin, erhållen ur naturgas c:a 10 %
bensin framställd genom direkt
fraktionering av råpetroleum ................ c:a 60 %
Då dessutom även i dagarna Sverige erhållit sin
första större krackningsanläggning för petroleum i
Nynäshamn, torde en beskrivning av en
krackningsanläggning kunna intressera. Ett flertal olika
metoder hava framkommit och användas. De äldre
avsågo en sönderdelning av petroleumångor vid hög
temperatur. De nyare avse i allmänhet en
upphettning av vätskan under tryck, därvid något lägre
temperatur är erforderlig än i förra fallet. Fig. 2 visar
en schematisk bild av en krackningsanläggning
enligt Dubbs system. Oljan pumpas kontinuerligt
under ett tryck av 11—17 atm genom en med rökgaser
från en eldstad utvändigt upphettad rörslinga (till
vänster å bilden) och bibringas därvid en temperatur
av 450—475°O. Därefter föres oljan in i en stor s. k.
reaktionskammare. Oljan, som icke hunnit
sönderdelas i uppvärmningsslingan, sönderdelas nu. Det
bildas bensinartade ångor jämte icke kondenserbara
gaser, vilka gemensamt bortledas, samt en
tungflytande eller delvis koksartad återstod, som uttages
från reaktionskammarens nedre del. Med vissa längre
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
