- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Kemi /
17

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’HAFT. 3

TEKNISK TIDSKRIFT

MARS 1929



REMI 3

Redaktör: Evert Norlin

UTGIVEN AV SVENSKA T E K N O LOGFdRE N I NGE.N.

INNEHÅLL: Några vattenkemiska studier rörande Ekeröfjärden och Lilla Värtan, av professor Klas Sondén
Oljeutvinning och kolförädling, av bergsingenjör A. Hallbäck.

NÅGRA VATTENKEMISKA STUDIER RÖRANDE
EKERÖFJÄRDEN OCH LILLA VÄRTAN.

Av Klas Sondén.

Från Ekeröfjärden tages som bekant
huvudmängden av Stockhoms vattenledningsvatten. Västerut
står fjärden genom Bockholmssund i förbindelse med
de stora mälarefjärdarna och österut genom diverse
småfjärdar och sund med Mälarens utlopp. Vid
normal strömriktning (från väster till öster) inkommer i
Ekeröfjärden direkt vatten ur S. Björkfjärden; vid
motsatt strömriktning ("uppsjö") kan saltvatten
intränga i fjärden, men kan ock en del av saltvattnet
taga vägen åt Mälarens norra förgreningar
(Kersö-sund, Lövstafjärden, Görveln osv.).

De gränser, inom vilka vattnets kemiska
beskaffenhet i Mälaren och Saltsjön växlar i närheten av
Stockholm, äro som bekant ganska vida, beroende på
perioder för tillströmning av saltvatten samt för dettas
utsköljande genom Mälarens färskvatten. Strömmar,
framkallade genom nivådifferenser, genom olikheter i
vattnets täthet (utjämningsströmmar) och av vindens
inflytande äro härvid de verksamma orsakerna till
blandningsfenomenen med dessas effekt av växlande
halter av flerehanda ioner, som finnas upplösta i
vattnet: framför allt klor, natrium, kalcium och
magnesium.

Vill man erhålla en uppfattning av den verkliga
egenarten av Mälarens vatten, måste man taga provet
väster om Kolsundet, och det är ej ens alltid säkert
att detta vatten är helt obemängt från saltsjön. I
huvudsak är dock detta fallet med det vattenprov, som
nedan meddelas efter en redogörelse för
vattenledningsverkets laboratoriums verksamhet. Tillika
meddelas även en analys å ytvattnet i Stockholms hamn,
sådant det kan vara, då det vid uppsjö mottagit
ungefär maximum av havssalt.

Eftersom vattnet i farlederna kring Stockholm
utgöres av en blandning av ovannämnda båda
vattenslag, blir det möjligt att efter halten av en viss
beståndsdel i biandvattnet, t. e. kloren, tämligen väl
bedöma kvantiteten av även de andra. Ur denna
synpunkt äger nedanstående tabell sitt intresse.

I avseende på åtskilliga praktiska användningar
av ett vatten gäller det emellertid ej sällan även
andra synpunkter än vattnets tillfälliga halt av
främmande ämnen, dvs. dess tillfälliga beskaffenhet. Man
måste för att kalkylera vattnets användning även
känna till längden av de tidsperioder, under vilka
vattnet är oanvändbart eller mindre användbart för

Tabell 1.

Bestämning • Mälaren "11 22 (vid Strängnäs) Saltsjön "/11 21 (Stockholms hamn)
Väteionkoncentration (re
aktion), pH...................... pH = 6,4 6,8 < pH <7,0
Färg mg/1 Pt....................... 61 24
Temperatur vid provtag- 5,0
ningen ............................... 0,o
Klor....................................mg/1 6,4 2566
ber. havssalt
Av klor ber. koksalt
(resp. havssalt)................ 11 10,6 4660
Salpetersyrerest (NO3) .... » 0 0
Salpersyrlighetsrest (NO2) 11 0 0,05
Svavelsyrerest (SOi) ........ 11 15,5 337,0
Fosforsyrerest (POi)........ 11 0 1,7
Kiselsyra (SiÜ2) ................ 11 5,5 4,7
Kolsyra (CO2) fri................ 11 14,1 14,5
Alkalinitet, ber. som CaC03
före marmortillsats .... 23,4 72,2
D:o efter d:o .................... 54,0 99,7
Av CO2 upplöst CaC03 ••■■ 30,6 27,5
Ammonium (ELN) ............ 0,1 0,1
Järn (Fe; total) ................ 11 0,1 0,1
Aluminium (Al) ................ 1,1? 0,6
Mangan (Mn) .................... 0 0
Kalcium (Ca) .................... 9,7 128
Magnesium (Mg) ................ 3,3 68,3
Kalium (K) ........................ 1,9 1,3
Natrium (Na) .................... 5,0 1456
Kameleonförbr. (K Mn 0*) 27,3 29,04
Av föreg. ber. O-förbr..... 6,9
Avdunstningsåterstod .... 11 84 5201
Glödningsförlust................ n 26 58 610
Glödningsrest .................... n 4591 *)
Hårdhet, tyska grader
„ total ................... 2,2 58,7
„ permanent........... l,e 10,7
„ temporär ........... 0,3 48,0

i Siffran möjligen för låg på grund av alkaliförlust vid
glödgningen.

det åsyftade ändamålet, och under vilka tider reserv
alltså måste finnas.

Beträffande vattnet i Ekeröfjärden kan sägas att
dess viktigaste tekniska användning är såsom
råvatten till Stockholms vattenledning, men under och
efter uppsjöperioder blir det olämpligt eller
oanvändbart härtill ej blott på grund av bakteriologisk för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929k/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free